All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis

I plastverkstaden som genomfördes tillsammans med Muoviamo(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) fick invånarna själva pröva på att tillverka föremål av återvunnen plast. Egna eller verkstadens gamla plastföremål krossades och smältes i formar till exempel till kärl eller smycken. Pilotprojektet gav Muoviamo flera nya kontakter och samarbetsförslag, och plastverkstadskonceptet har senare fortsatt att växa snabbt.

Läs mer:

Plastverkstaden gav insikt i plastkretsloppet (publicerad 13.11.2023)

I maj 2024 firades öppningen av Hagalunds valborgsmässoafton med återanvändbara kärl som delades ut av projektet. Alla tallrikar som lånats ut, utan pant, returnerades och cirka 90 procent av alla glas och muggar returnerades. Både försäljare och kunder var nöjda med försöket. Praktiska erfarenheter av arrangemang med återanvändning och dess mottagande är viktiga på vägen mot en mer omfattande förändring.

Läs mer:

Valborgsmässoafton i Hagalund firades med återanvändbara kärl (publicerad 10.6.2024)

I den lättfattliga utställningen Plastdrömmar får man bekanta sig med olika plaster och ansvarsfull användning av plast. Tillsammans med söta plastfigurer lär sig betraktaren att hållbar användning av plast inte är något besvärligt, utan blir påmind om att alla material har potential att föra med sig något gott. Utställningen reser runt till olika allmänna platser och du kan också be om att få den till någon särskild plats.

Läs mer:

Plastdrömmar - Vad kunde Pyry polymer bli när hen blir stor?

I projektet pilottestades EPS Internationals(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) teknologi som med hjälp av värme och tryck komprimerar styrox till några procent av dess ursprungliga volym. Detta förbättrar kvaliteten på den återvunna plasten och lönsamheten för transporterna avsevärt. Försöket gav goda resultat och metoden verkar fungera: materialet från de komprimerade fisklådorna var väl lämpat för återanvändning.

I grundrenoveringen av Esbovikens hälsostation pilottestade man tillsammans med byggentreprenören Jatke och rörtillverkaren Meltex en metod där installationssvinn av nya rör återvinns till nya rör. Cirka 7 % installationssvinn av regnvatten-, dränerings- och kabelrör uppstod på byggplatsen, och av dessa 7 procent kunde cirka 69 % återvinnas till nya rör vid Meltex fabrik.

Läs mer: 

Återvinning av installationssvinnet – försök med återvinning av rör på byggarbetsplatsen vid Esbovikens hälsostation är uppmuntrande (publicerad 11.11.2024)

I projektet testades om bekanta matsvampar, såsom ostronskivling, kan utbildas i att använda plast som föda. I ett laboratorium odlades svampar i olika växtunderlag där olika mängder plaster fanns med. Mikroskopiska undersökningar av svamparna visade tecken på mikroplast, men vi kan inte säkert säga om de hade använt plast för att hjälpa sig själva att växa. Försöket ger en god grund för fortsatt forskning.

Läs mer:

MuoviPlast: Hajottavatko koulutetut sienet muovia?(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska) (publicerad 11.10.2024)

Vi grävde fram plastavfall som en gång i tiden begravts på Käringmossens avstjälpningsplats i syfte att utreda om det kunde beredas som råvara för återvunna plastprodukter. En hel del polyeten och annan förpackningsplast, värdefull i sig, hittades under marken. Plasten var dock mycket smutsig, så för fortsatt användning skulle det krävas en speciell tvätt- och bearbetningsanläggning.

Läs mer:

HRM.fi: HSY:n kaatopaikkamuovit syynissä(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska) (publicerad 12.10.2023)

Verktyget för rivningsplast är en kalkylmässig modell som bedömer utsläpps- och kostnadseffekterna av återvinning av rivningsavfall eller att styra avfallet till förbränning. Olika avfallsfraktioner kan bedömas separat i verktyget och man kan också själv ändra alla parametrar i modellen. Det redan lanserade verktyget uppdaterades inom projektet så att det bättre än tidigare beaktar möjligheterna till kemisk återvinning samt specificerar mängden material som kan utnyttjas i olika återvinningsscenarier (massåtkomst).

Läs mer:

VTT: Laskennallinen tarkastelu rakennusten purkumuovien hyödyntämismahdollisuuksista – laajennettu kemiallinen kierrätys(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska)

Ett mer omfattande ibruktagande av återvunnen plast förutsätter tillförlitlig information om kvaliteten och egenskaperna hos de återvunna materialen. Vad kan och får återvunnen plast användas till och hur? Vilka standarder gäller för användningen av den? Information om olika återvunna plaster och deras återvinningspotential och användning sammanställdes i en så kallad receptbok.

Utredningen om helhetsläget för plaståtervinningen i huvudstadsregionen och Lahtis hjälpte oss att förstå vad som redan fungerar i plaståtervinningen och vad som mest brådskande kräver stöd. Enligt utredningen har återvinningsgraden för plastförpackningar ökat under de senaste åren, men i fråga om annan plast finns det fortfarande mycket att göra.

Läs mer:

Förpackningsplasten cirkulerar relativt bra i huvudstadsregionen och Lahtis – cirkulationen av hårdplast och byggplast är fortfarande svag (publicerad 18.1.2024)

Plastavfallsdata från städerna i HRM-området finns nu tillgänglig stadsvis. På sidan, som är tillgänglig för alla, kan man granska mängden plastavfall från olika städer från plastinsamlingskärl, blandavfallskärl samt Sortti-stationer. Datamaterialet ger tydlig respons till alla oss som använder plast: det finns alldeles för mycket plast i blandavfallet.

Läs mer:

HRM.fi: Hankkeessa tuotettu HSY:n muovijätetieto (extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska) (publicerad 15.1.2024)

Vi fäste sensorer på locken till sopkärl i tre testskolor i Esbo. Sensorerna samlade information om fyllnadsgraden för bland- och plastavfallskärlen. Med hjälp av data utreddes hur effektivt sorteringskärlen användes och hur mycket plast som vanligtvis uppstår i skolorna. Resultaten kompletterade den befintliga statistiken över skolornas avfallsmängder, och denna preciserade information hjälper till att utveckla och effektivisera såväl testskolornas som alla andra skolors avfallshantering.

Läs mer:

Pålitlig data och framgångar lyftes fram – avfallshanteringen i skolorna utvecklades genom sensorförsök (publicerad 4.6.2024)

Inom projektet utarbetades en utredning baserad på en omfattande vetenskaplig litteraturanalys om miljökonsekvenserna av återvinningstekniker för plast. I utredningen gick man igenom cirka 100 forskningsrön som publicerats 2010–2023 och där man har utarbetat en livscykelbedömning av miljökonsekvenserna av återvinningstekniker för plast. Utifrån resultaten är mekanisk återvinning för närvarande det mest användbara alternativet för rena och sorterade plastfraktioner med tanke på miljön – kemisk återvinning erbjuder i sin tur lovande lösningar för utmanande avfallsströmmar. Miljökonsekvenserna beror dock alltid på flera faktorer.

Läs mer:

VTT: Environmental impacts of plastic recycling – a literature review(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Hur kan vi öka mängden återvunnet plastavfall? Projektet, som är en kombination av egna resultat och visioner samt visioner som lånats från andra aktörer, funderade man på en övergripande plan för plastens framtida cirkulära ekonomi. Det torde löna sig att satsa på separat insamling av förpackningar även i framtiden, men även blandavfallet innehåller mycket plast som kunde utnyttjas. Kemisk återvinning skulle kunna stödja den mekaniska återvinningen.

Läs mer:

På kommande!

Att föreställa sig framtiden kan vara svårt, men var och en av oss är delaktiga i att forma framtiden. Den framtidskarta för plast fram till 2050, som skapats inom projektet, syftar till att hjälpa oss att ta kontroll över vår egen roll och gestalta en framtid som passar oss själva och den händelsekedja som leder till den. Framtidskartan skapades våren 2024 tillsammans med användare och tillverkare av plast.

Läs mer:

Framtidskarta för plast – en hurdan värld lever vi i år 2050? (publicerad 7.5.2024)

I projektet skapades, i dialog med företag, kommuner och andra experter inom branschen, kriterier för upphandling i anslutning till återvinning av plast för byggupphandlingar. Det viktigaste kriteriet är kravet på separat insamling av plast på byggarbetsplatser. Som stöd för implementering av kriterierna bereddes också en omfattande anvisning. Kriterierna och anvisningarna finns på kriteeripankki.fi(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) som upprätthålls av Motiva och de har redan pilottestats i Esbos upphandlingar.

Läs mer:

De nyligen publicerade offentliga upphandlingskriterierna förbättrar återvinningsgraden för plast i byggandet (publicerad 28.5.2024)

Cirkulationen av plast inom byggsektorn kan främjas genom upphandlingar – se en sammanställning av utbildningen (publicerad 17.10.2024)

Resultaten av enkäten:I byggprodukters förpackningsmaterial används ofta återvunnen plast, men det är svårt att bekräfta dess andel (publicerad 22.8.2024)

Med hjälp av en kalkylmodell som Teknologiska forskningscentralen VTT utvecklat för Smart & Clean-stiftelsen kan rivningsentreprenören preliminärt bedöma förändring i kostnads- och utsläppsstrukturen i situationer där entreprenören höjer återvinningsgraden för plasterna på ett rivningsobjekt. Med hjälp av modellen kan man alltså preliminärt bedöma lönsamheten i återvinningen av plast från rivningen. För de alternativ för återvinning av rivningsplast som granskas beräknas kostnaderna ur rivningsentreprenörens synvinkel samt de koldioxidutsläpp som orsakas av de olika återvinningsalternativen. Det har ännu inte varit möjligt att vidareutveckla ett webbverktyg som är öppet för alla, men i den bifogade rapporten kan du läsa om modellens metodologi och resultaten av exempelfallen.

I en utredning som företaget Afry utarbetade för Smart & Clean-stiftelsen ges en överblick av hur man kan använda återvunnen plast och av marknaden för denna, även på allmän nivå, men särskilt när det gäller byggande av infrastruktur. Syftet var att utreda användningen av återvunnen (hård)plast i olika tekniska konstruktioner, såsom bullerhinder och utemöbler samt på lekplatser och idrottsplaner.

Undersökningen visade att återvunnen plast endast användes i begränsad utsträckning vid byggande av infrastruktur och att insamlingen av hårdplast var mycket ringa jämfört med insamlingen av förpackningsplast, även om mängden plast som produceras kan vara ungefär lika stor. Användningen av och marknaden för återvunnen plast begränsades särskilt av problemen med insamling av plast och plastens kvalitet samt av bristen på standardisering. En annan utmaning för insamlingen var ofta bristen på utrymme och annan logistik.

Syftet med utredningen som företaget Ramboll utarbetade för Smart & Clean-stiftelsen var att skapa en åskådlig och realistisk helhetsbild av nuläget i fråga om miljökrav och praxis på byggplatser och att identifiera de största utmaningarna och flaskhalsarna när det gäller återvinning av avfall.

Enligt utredningen beror byggplatsernas problem vid insamling av avfall bland annat på attityder, att ledningen inte engagerar sig samt brist på resurser och inskolning. Konkreta utmaningar är dessutom trånga lokaler, strama tidtabeller, felaktiga redskap för insamling, splittrade strukturer i branschen och att det finns flera olika underentreprenörer. Bästa praxis som upptäckts i utredningen är ett nära samarbete med olika aktörer, ledningens engagemang, introduktion av arbetstagare och underentreprenörer, utarbetande av en avfallshanteringsplan genast i början av projektet, uppföljning av genomförandet av avfallshanteringen under byggprojektets gång, reaktion på brister och tillräckliga resurser för reaktionen.

Undersökningen, som genomfördes av Aalto-universitetet och Miljöministeriet, syftade till att mäta och modellera mängden av och kvaliteten på plastemballage vid byggande av flervåningshus. Denna studie, som beställdes av Smart & Clean-stiftelsen, utfördes i form av en litteraturöversikt som ska ligga till grund för en kommande forskningsrapport. Litteraturöversikten visade att det behövds noggrannare forskning om plastemballageavfallets mängd, ursprung och kvalitet. Du kan läsa om de slutliga resultaten och modelleringsverktyget som de resulterat i här(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska).

Företaget Afry utarbetade en konkret åtgärdskedja för Smart & Clean-stiftelsen för att uppnå en återvinningsgrad på 50 procent för förpackningsplast i Helsingfors och Lahtis område. Åtgärdskedjan omfattar hela plastförpackningarnas livscykel från planering till användning av återvunnet råmaterial. Vid sammanställningen av utredningen konstaterades det att det utöver sortering och insamling också är viktigt att främja återvinningen av plastförpackningar och utvecklingen av marknaden för återvunnen plast. Det konstaterades också att insamlingsmängderna kan ökas ytterligare, bland annat genom information och rådgivning.

En datamodell för förpackningsplast som skapats av företaget Taival Advisory gör det möjligt att åskådliggöra de olika flödena av förpackningsplast och på så sätt bättre förstå hurdana ändringar som måste göras i de olika flödena för att önskat resultat ska uppnås. Med Excel-verktyget kan man samla in, övervaka, visualisera och dela plastdata med både interna och externa partner. Rapporten om utvecklingsarbetet och den första demoversionen av verktyget bifogas.