Cirkulationen av plast inom byggsektorn kan främjas genom upphandlingar – se en sammanställning av utbildningen

Den 3 oktober 2024 ordnade vi en utbildningshelhet i upphandling av plast inom byggsektorn, där vi hörde och lärde oss om aktuella frågor gällandet cirkulationen av plast. Lyssna på inspelningen av evenemanget och bekanta dig med materialet! Och framför allt, ta i bruk de idéer och verktyg som presenteras. Nedan har vi gjort en sammanställning av utbildningstillfället och i slutet av sidan hittar du också evenemangets presentationer som bilaga (på finska).

Salla Koivusalo från miljöministeriet berättade om green deal-avtalet för plast inom byggsektorn som ingicks 2021. Målet med avtalet är att öka den separata insamlingen av plast, effektivisera återanvändningen och återvinningen av separat insamlad plast samt öka användningen av plastemballage som tillverkats av återvunnet material. Ett frivilligt åtagande kan undertecknas på webbplatsen Sitoumus2050, där man också följer upp rapporteringen och hur målen framskrider. Målen för ansvarsfull användning av plast är hela tiden mer aktuella, och Koivusalo berättar i sitt anförande också om andra aktuella bestämmelser som hänför sig till plast, såsom det första internationella plastavtalet som för närvarande är i förhandlingsskede. Här i Finland lanserades i september en mer omfattande green deal för cirkulär ekonomi vid sidan av green deal för plast inom byggsektorn. Ett av förändringsområdena i det mer omfattande avtalet gäller hållbar byggd miljö. Cirkulär ekonomi-Finland och Green Building Council Finland erbjuder sparringshjälp för att ingå ett green deal -åtagande inom cirkulär ekonomi.

Plast = polymer + tillsatsämne, berättade Vesa Kärhä, från Muoviteollisuus ry. Polymerer kan åstadkommas av människan eller naturen. Det finns enormt många olika plaster, men största delen av all plast består av fem så kallade huvudsakliga plastsorter: PP, PE, PET, PS eller PVC. Utöver huvudsaklig plast kan man tala om teknisk plast och specialplast, och en plastkategori kunde också vara återvunnen plast (främst från huvudsaklig plast). Det viktigaste i Kärhas presentation är att komma ihåg följande: det finns inget skräp - det finns bara råvara på fel ställe. Rätt plast på rätt plats.

Aino Moisio från HRM talade om olika delar som tillsammans leder till en lyckad materialcirkulation. Bara om konsumenten sorterar avfallet på uppkomstplatsen kan avfallsbolaget samla in det separat och återvinningsanläggningen återvinna det. För att kunna sortera på uppkomstplatsen måste konsumenten ha tillräckligt med information om sorteringspraxis och vikten av sortering, samt ett lämpligt kärl för avfallssortering. Omfattande återvinning av avfall är ännu inte särskilt vanligt på byggarbetsplatser och åtgärder krävs särskilt i planeringsskedet för att förbättra situationen. Moisio påminner också om att beställaren kan ålägga entreprenören att ordna en separat insamling. I själva verket har man redan i 12 år enligt lag varit skyldig till separat insamling på byggarbetsplatser.

Tiia Tuuri från Esbo stad och Mari Hiljanen från Metropolia berättade om nya kriterier för upphandling av plast inom byggsektorn och processen för att skapa dem samt ger anvisningar för att ta kriterierna i bruk. Kriterierna utvecklades genom marknadsdialog och omfattande enkäter i samarbete med aktörer inom byggbranschen. De färdigställda kriterierna finns på kriteeripankki.fi som upprätthålls av Motiva. Det finns kriterier på två nivåer: enkla kriterier på basnivå och mer ambitiösa kriterier på föregångarnivå. Det första kriteriet gäller separat insamling av plast, två kriterier gäller ökning av andelen återvunnen plast av plastemballage och ett gäller åläggande till målen i Green deal för plast inom byggsektorn. Som stöd för ibruktagandet av kriterierna har man också utarbetat en heltäckande och lättläst anvisning. Det lönar sig att kräva cirkulation av plast inom byggsektorn: entreprenörerna som redan testat insamling av plastemballage har räknat ut att insamlingen i själva verket är kostnadsneutral. Kravet på ansvarsfullhet ger också entusiastiska entreprenörer bättre möjligheter att utveckla sin verksamhet.

Ilari Aho från Uponor berättade om saneringsprojektet för vattenlednings- och avloppsnätet på Österstranden i Esbo, där man har använt rör som innehåller återvunnen råvara. Målet med saneringen var att minimera de använda produkternas koldioxidavtryck och användningen av fossila råvaror, men samtidigt säkerställa att rörsystemets tekniska prestanda är exakt densamma som tidigare. Uponor lyckades med detta med en så kallad massbalansmetod, där man i början av produktionen blandar med återvinningsmaterial i jungfruliga råvaror. Produkten som fås motsvarar till sin molekylstruktur helt en produkt i jungfruligt material. Enligt Aho finns det för närvarande mycket reglering och certifikat som inte godkänner användningen av återvunnet material. Standarderna håller dock på att utvecklas och i framtiden kommer det att vara lättare att använda återvunnen plast.

Erik Nyroos från Helsingfors stad berättade om ett dynamiskt upphandlingssystem som tack vare sin flexibilitet lämpar sig väl för upphandlingar inom cirkulär ekonomi, där marknaden och lösningarna ständigt utvecklas. I det dynamiska upphandlingssystemet kan ett företag som uppfyller lämplighetskraven ansluta sig när som helst, men deltagandet förpliktar inte företaget att erbjuda något. När företaget deltar ser företaget emellertid anbudsförfrågningarna och kan på så sätt följa upp och förutse marknadens utveckling. Upphandlaren kan alltid göra konkurrensutsättningar på lite olika villkor och enligt olika önskemål och konkurrensutsättningarna sker alltid mellan de företag som vid varje tidpunkt omfattas av det dynamiska upphandlingssystemet. Systemet förbättrar företagets möjligheter att erbjuda fungerande lösningar och gör upphandlingsprocessen snabbare och smidigare för staden. I Helsingfors utnyttjades ett dynamiskt upphandlingssystem för att söka återvinningslösningar för konstgräsplaner.

Evenemanget ordnades i samarbete mellan Esbo stad, Helsingfors stad och Yrkeshögskolan Metropolia som en del av projekt som främjar cirkulationen av plast genom det regionala försöket All plast ska återvinnas och PlastLIFE(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). Utrymmena erbjöds av alliansen Kronbroarna(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Tillsammans bygger vi en hållbar framtid!

Flera företag arbetar med återvinning av polyetenplastfilm i Finland, berättar en utredning som gjorts av en studerande vid Metropolia

Kriterier för upphandling av plast inom byggsektorn och anvisningar för användning av kriterierna 

Låt all plast cirkulera: Plast inom byggsektorn i upphandlingar- evenemangets program (på finska)

Resultaten av enkäten: i byggprodukters förpackningsmaterial används ofta återvunnen plast, men det är svårt att bekräfta dess andel

Enkät: Så förhåller sig kommunerna till upphandlingar av plast inom byggsektorn