De nyligen publicerade offentliga upphandlingskriterierna förbättrar återvinningsgraden för plast i byggandet

Det har förutspåtts att utan särskilda åtgärder kommer mängden plastavfall att öka med nästan en femtedel fram till 2030. Det ansamlas också hela tiden mer plast i byggnaderna i samband med underhåll, tilläggsinstallationer och reparationer under användningstiden. Största delen av plastavfallet förbränns för närvarande till energi, vilket ger upphov till utsläpp. Även inom byggsektorn uppkommer det mest plastavfall av förpackningsmaterial.

Aktörer som konkurrensutsätter byggentreprenader kan utnyttja upphandlingskriterierna som skapats inom projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis i sina husbyggnadsprojekt, och de kan också tillämpas vid renoveringar. Kriterierna har skapats genom marknadsdialog med företag och andra intressentgrupper för att hitta god praxis och kartlägga marknadens beredskap. Kriterierna finns på Kriteeripankki.fi(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) som upprätthålls av Motiva. Du hittar dem också som bilaga i slutet av artikeln.

Senare kommer det att publiceras anvisningar för användning av kriterierna för dem som gör upphandlingar inom byggsektorn. Anvisningarna kommer också att innehålla tips för genomförandet av en marknadsdialog. Anvisningarna kommer att finnas tillgängliga på projektets webbplats och i Kriteriebanken.

I Finland används över 45 miljarder euro per år för offentlig upphandling, såväl för tjänster som för olika varuupphandlingar. Detta motsvarar cirka 20 procent av bruttonationalprodukten. Offentliga upphandlingar har en betydande inverkan på marknaden genom efterfrågan och fastställda upphandlingskriterier. Genom minimikrav och kvalitetskriterier för upphandlingar kan man uppmuntra företag till ansvarsfull verksamhet och till exempel betona lösningar för cirkulär ekonomi.

Med upphandlingskriterierna för plast inom byggsektorn strävar man efter att utvidga marknaden för återvunnen plast från två håll. Genom att öka den separata insamlingen av plastavfall underlättas tillgången till råvaror i Finland för företag som tillverkar återvunna plastprodukter. Genom att öka kunskapen om sortimentet av produkter som innehåller återvunnen plast och kräva att återvunnen plast används i produkter främjas efterfrågan på produkter som tillverkats av återvunnen plast.

De kriterier som nu publicerats fokuserar på att främja återvinningen av plastemballage. Med plastemballage avses här polyetenbaserade (PE) plaster som används för förpackning av byggprodukter och skydd inne i byggnader.

Upphandlingskriterierna grundar sig på green deal-avtalet om plast inom byggsektorn(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). Flera aktörer inom sektorn har redan förbundit sig till det green deal-avtal som aktörer inom byggnads- och plastsektorn utarbetat tillsammans. Syftet med avtalet är att:

• öka den separata insamlingen av plastemballage som används i byggandets leveranskedja och i byggandet och förbättra beredningen av återvinningen
• effektivera återanvändningen och återvinningen av plastemballage
• öka användningen av plast som tillverkats av återvinningsmaterial i byggets leveranskedja och i byggandet
• optimera och minska förbrukningen av plastemballage på ett miljömässigt hållbart sätt
• öka användningen av återvunnetplastemballage i produktionen av plastemballage så att 40 procent av de råvaror som används i produktionen är återvunna plastemballage före utgången av 2027.

”Vi använde green deal-avtalets åtgärder som grund i kriteriearbetet, så att vi samtidigt kan främja utvidgningen av avtalet. Målet med projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis är att utvidga marknaden för återvunnen plast, och genom offentliga upphandlingar kan detta påskyndas”, berättar Esbo stads utvecklingschef Tiia Tuuri. Även byggentreprenörer kan utnyttja de mål och åtgärder som nämns i green deal-avtalet i sina egna upphandlingar och leveranskedjor.

Enligt en enkät som genomfördes inom projektet är materialcirkulationen på byggarbetsplatser viktig för många kommuner. Med konkreta anvisningar och upphandlingskriterier kan vi hjälpa experter som genomför upphandlingar inom byggsektorn att kräva branschspecifik bästa praxis av företagen i branschen. Kriterimallarna för ansvarsfull upphandling som publiceras i Kriteriebanken underlättar kommunernas arbete och förenhetligar kraven på nationell nivå. 

Det viktigaste kriteriet för byggupphandlingar som utarbetats i projektet är Separat insamling av plastemballage och ökning av återvinningsgraden. Att ordna separat insamling av plastemballage bör vara ett minimikrav för alla byggentreprenader.

”Genom att separat samla in plastemballage på byggarbetsplatser kan man återvinna värdefullt material för återanvändning. Återvunnet plastemballage kan användas som råmaterial bl.a. för tillverkning av nya plastemballageprodukter”, förklarar lektor Mari Hiljanen från yrkeshögskolan Metropolia.

Det finns sammanlagt fyra kriterier:

• Separat insamling av plastemballage och ökning av återvinningsgraden
• Användning av återvunnet material i plastemballage – skyddsplast
• Användning av återvunnet material i plastemballage – förpackningsplast
• Tillämpligt green deal-avtal om plast inom byggsektorn

Kriterierna är indelade i två nivåer i enlighet med Kriteriebanken: grundläggande nivå och föregångarnivå. Det finns kriterier för separat insamling både på grundläggande nivå och föregångarnivå, och de övriga kriterierna är på föregångarnivå. Det lönar sig särskilt att beakta kriterierna på föregångarnivå i marknadsdialogen och tillämpa och formulera kriterierna projektspecifikt.

”Esbo är en föregångare när det gäller att främja cirkulär ekonomi inom byggande. Kravet på separat insamling av plastemballage inom byggsektorn vid stadens byggentreprenader är ett sätt att omsätta detta i praktiken. Vi vill föregå med gott exempel genom vår egen verksamhet”, säger lokaltjänsternas verkställande direktör Maija Lehtinen för att även uppmuntra andra kommuner att ta i bruk kriterierna.

För närvarande är återvinningsgraden av plast inom byggsektorn mycket liten, endast några procent. Ett av målen från kriterierna är också att öka kunskapen om plastcirkulationen som stöd för ledningen av cirkulär ekonomi och för att i nästa skede ställa upp noggrannare kvantitativa återvinningsmål. På föregångarnivå förutsätts av entreprenören bl.a. noggrannare beräkning av återvinningsgraden för plast och andra uppgifter som krävs för rapporteringen inom green deal-avtalet.

Målet med green deal är att 40 procent av materialet i de plastemballage som tillverkas ska vara återvunnet före utgången av 2027. Man vill också påskynda detta mål genom upphandlingar. Under den gemensamma utvecklingen av kriterierna och marknadsdialogen framgick det dock tydligt att marknaden ännu inte är mogen för att man fastställer kvantitativa mål i samband med byggentreprenadens krav. Utmaningarna gäller bl.a. att andelen återvunnen plast för närvarande är svår att verifiera, eftersom enhetliga standarder eller certifikat för att ange detta saknas i produktinformationen. Produktuppgifterna eller handelsplatserna har ännu inte tillräckligt med information om materialen i förpackningar eller andra byggplaster eller i synnerhet om andelen återvunnen plast.

”När informationen ännu inte är tillgänglig på ett heltäckande sätt är det svårt för entreprenören att presentera bevis på användningen av återvinningsmaterial för byggherren. Vi ville dock inkludera andelen återvunnen plast i kriteriepaketet som skapades och formulerade kriteriet så att man i det första skedet kräver att entreprenören vidtar åtgärder för att öka informationen, och senare kan man lägga till kvantitativa mål för varje produktgrupp i kraven”, berättar Tiia Tuuri om behovet av fortsatt utveckling för de kommande åren. Även genom rapporteringen om green deal-avtalet får man under de kommande åren mer information som kan utnyttjas.

Målet är inte att helt sluta använda plastemballage, utan att cirkulera plastemballage som tas ur bruk och förvandla det till återvunnet plastemballage. Dessutom är det viktigt att bedöma om användningen av plastemballage kan optimeras eller minskas på ett miljömässigt hållbart sätt. Förpackningens, såsom plastemballagets, primära uppgift är att skydda produkten och på så sätt minska bl.a. svinnet.

Framtida användare av kriterierna, företag inom sektorn och andra intressentgrupper, involverades i stor utsträckning under arbetets gång. Kriterierna skapades på ett iterativt sätt och det var möjligt att kommentera dem i flera olika skeden. I början hade man flera kriterieutkast, som sedan finslipades till fyra kriterier under arbetet. Det finns två olika versioner av kriteriet för separat insamling på olika nivåer.

”Den största nyttan av att en stor grupp deltar syns i att intresset för att ta i bruk kriterierna har varit stort redan nu i publiceringsskedet. Företagen i plastbranschen har varit mycket intresserade av kriteriearbetet, och vi har besökt flera olika tillställningar för att berätta om ämnet. Det är bra att företagen redan på förhand har kunnat förbereda sig på kommande krav i sina egna planer. Olika kommuners gemensamma verksamhetssätt och kriterier underlättar också företagens verksamhet”, berättar Tiia Tuuri.

Bekanta dig med upphandlingskriterierna i den nedladdningsbara bilagan

Flera företag arbetar med återvinning av polyetenplastfilm i Finland, berättar en utredning som gjorts av en studerande vid Metropolia

Kriteriebanken och kriterier för upphandling av plast för byggsektorn(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Green deal-avtalet om plast inom byggsektorn - Sitoumus 2050(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Varför lönar det sig för kommunen att ansluta sig till green deal-avtalet om plast inom byggsektorn?(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Webbkurs om plast inom byggsektorn - Motiva(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Cirkulationen av plast inom byggsektorn kan främjas genom upphandlingar – se en sammanställning av utbildningen

Resultaten av enkäten: i byggprodukters förpackningsmaterial används ofta återvunnen plast, men det är svårt att bekräfta dess andel

Enkät: Så förhåller sig kommunerna till upphandlingar av plast inom byggsektorn

Esbo stad, HRM och yrkeshögskolan Metropolia utvecklade hållbara upphandlingskriterier för plast inom byggsektorn tillsammans med andra städer och intressentgrupper som en del av projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis. Projektet delfinansierades av Europeiska unionen.