Hur stöder offentlig upphandling plastkretsloppet?

Statens, städernas och andra offentliga organisationers upphandlingar har stor makt att styra marknaden. I Finland görs offentliga upphandlingar(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (innehåll på finska) för cirka 45 miljarder euro per år. Esbo stad gjorde år 2022 upphandlingar till ett värde av över 1,2 miljarder euro, inklusive de funktioner som nu överförts till välfärdsområdet.

Som en del av projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis skapar vi upphandlingskriterier som stöder plastkretsloppet. ”Det lönar sig inte att helt och hållet försöka avstå från plast, eftersom plast på grund av sin lätthet, hållbarhet och återvinningsbarhet i många situationer är det mest ansvarsfulla materialet. Tillverkningen av plastprodukter orsakar dock växthusgasutsläpp, och när de hamnar i naturen orsakar de skada i århundraden”, förklarar projektkoordinator Outi Jounila.

Hållbar upphandling av plast handlar framför allt om produktens användningsändamål, livscykel, materialkretslopp och ansvarsfulla produktionskedjor. Vilken roll spelar plast i stadens upphandling? Vilken kategoris upphandlingskriterier lönar det sig att utveckla först?

För att utveckla upphandlingarnas hållbarhet behövde vi bättre förståelse för våra egna upphandlingar som helhet. ”Vi ville bättre förstå inom vilka upphandlingar plast spelar en betydande roll och vilka produktkategorier vi har den största möjligheten att påverka för att öka återvinningsgraden”, förklarar Katihanna Ilomäki, specialsakkunnig vid Esbo stads upphandlingscentral. ”Vår projektpartner från Cityloops, senior adviser Mervyn Jones, expert på plastupphandling, från Rijkswaterstaat i Nederländerna, analyserade Esbo stads inköpsuppgifter 2022(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) och gav oss ett verktyg för att bedöma upphandlingarnas verkningsfullhet och prioritera utvecklingsarbetet”, fortsätter Ilomäki. Också inom projektet Cityloops har olika teman för hållbar upphandling granskats.

I analysmetoden klassificerades inköpsuppgifter först i ett hanterbart antal olika anskaffningskategorier. Därefter bedömdes kategorierna utgående från i vilka kategorier de bästa möjligheterna finns att påverka produktionskedjans och sektorns övergripande hållbarhet med tanke på cirkulär ekonomi. Det bör noteras att uppgifterna för 2022 omfattar också om välfärdsområdets uppgifter, vilket innebär att inköpsvolymerna och relationerna mellan olika kategorier i fortsättningen ser olika ut.

I analysen jämförs upphandlingskategorierna och möjligheterna att påverka dem med hjälp av fyra olika dimensioner:

1. Värde i pengar (spend): ju mer pengar som används inom en viss kategori, med desto större volym kan dess marknader påverkas.
2. Risker (risk): Vilka upphandlingskategorier har den största betydelsen och risken i stadens verksamhet i allmänhet? Hur väl kan man förutse och hantera upphandlingskriteriernas inverkan på denna kategori och produktionssektor? I vilken utsträckning påverkar de hållbara upphandlingskriterierna för kategorin i fråga kommunens anseende som en hållbar stad?
3. Dimension (scope): Hur stort handlingsutrymme finns det att utveckla upphandlingskategorin och produktionssektorn i en mer hållbar riktning? Har så gott som allt som kan göras redan gjorts, eller har många av de lättaste stegen ännu inte tagits?
4. Möjligheter att påverka (influence): I vilken utsträckning kan aktörerna i värdekedjan påverkas genom offentlig upphandling?

En parallell och korsvis granskning av dessa fyra dimensioner ger en god bild av vilka möjligheter de hållbara upphandlingskriterierna har för varje upphandlingskategori.

 ”Upphandlingskriterierna för hållbar utveckling tillämpas i Esbo på någon nivå på varje upphandling, men det är inte alldeles enkelt att utarbeta mer exakta och krävande upphandlingskriterier som främjar plastens kretslopp på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen hjälper oss att välja våra första steg på ett verkningsfullt och transparent sätt”, berättar utvecklingschef Tiia Tuuri.

Utredningen gav oss mycket information och nya perspektiv. Analysen gav upphov till givande diskussioner om olika sektorers och upphandlingskategoriers inverkan på cirkulär ekonomi och plastkretsloppet. I figuren ovan har kategorierna rangordnats från den som påverkar mest till den som påverkar minst. De mest betydande kategorierna med tanke på cirkulär ekonomi var byggande, avfallshantering och infrastruktur. Också inom måltidstjänsterna och undervisningsmaterialen finns det många möjligheter att påverka genom upphandling.

Resultaten av utredningen kan i varje kommun speglas mot de egna särdragen och upphandlingarna. Eftersom det monetära värdet av de olika upphandlingskategorierna inte var den enda bestämningsfaktorn i utredningen, kan resultaten mycket väl generaliseras till att gälla också andra städer i Finland.

Analysen visar i första hand möjligheterna att påverka den cirkulära ekonomin som helhet – plastperspektivet har tagits med i bedömningen av resultaten. I figuren har de kategorier som i betydande grad är förknippade med plastförpackningar markerats med en röd bock. De kategorier inom vilka plast används i en betydande grad och där det finns potential att öka mängden återvunnen plast i själva produkterna, har markerats med en blå asterisk. De viktigaste kategorierna med tanke på plast var byggande, måltidstjänster, kontors- och undervisningsmaterial, underhåll av byggnader och textilier.

Som vårt eget utvecklingsobjekt valde vi också ekonomiskt mycket betydande anskaffningar inom byggande som har potential att förbättra återvinningsgraden för både förpackningsplast och produkter. Staden växer kraftigt och det byggs mycket. Vi satsar på hållbart byggande inom olika branscher och även inom flera andra utvecklingsprojekt, såsom det nya projektet Hållbara stadsdelar. Dessutom visade diskussionerna med olika aktörer för att kartlägga plastprojekt att plasthållbarheten i byggandet nu ligger på många människors läppar och att sektorn är beredd att genomgå förändringar.

”Exempelvis har flera aktörer inom byggbranschen, såsom Skanska, Lujatalo Oy och Renta Oy redan förbundit sig till Green Deal för plast inom byggbranschen(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (innehåll på finska), som utarbetats gemensamt av aktörerna inom bygg- och plastsektorn. Nu behövs det fler konkreta anvisningar och gemensamma spelregler för hur plastkretsloppet kan beaktas noggrannare i kommuner och i offentlig upphandling”, säger Tuuri.

Målet är att göra kriterierna tillgängliga för alla i Motivas nya kriteriebank(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) och att samarbeta med aktörerna inom Green Deal. Motivas utbildningspaketet för plast inom byggbranschen (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)(på finska) skapar en god grund för att utveckla kommunernas egen kompetens i fråga om plast och upphandling.

Upphandling är ett viktigt sätt att påverka kommunens klimatavtryck och hållbara utveckling. Det lönar sig att bereda kriterierna genom en intensiv marknadsdialog med leverantörerna och i samarbete mellan olika kommuner. Resultaten av Esbo stads analys över inköpsuppgifter och tips om hur upphandlingar som stöder cirkulär ekonomi kan utvecklas presenteras på ett webbinarium som ordnas 13.10.

Följande steg är att börja utarbeta kriterier för upphandling inom byggande. Vårt mål är att skapa krav som är lätta att ta i bruk och pragmatiska, och som kan tas i bruk så snabbt och i så stor utsträckning som möjligt. 31.10 ordnar vi en verkstad (på finska) där vi tillsammans funderar på kriteriernas form och innehåll. Verkstaden riktar sig särskilt till experter och andra aktörer inom branschen som genomför upphandlingar inom byggande i kommunerna i Nyland och Päijänne-Tavastland.

Är någon upphandling aktuell för er just nu? Välkommen att utveckla hållbara upphandlingskriterier och direkt inkludera dem i er egen upphandling! Anmäl dig via Webropol-formuläret.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) Formuläret är på finska.

Dessutom för vi en marknadsdialog för att ta fram god praxis och för att kartlägga beredskapen på marknaden. När upphandlingskriterierna för byggande blir klara våren 2024 ordnar vi också utbildning för upphandlare.

Följ projektsidan för projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis, så får du aktuell information om hur upphandlingshelheten och andra plastärenden framskrider. I projektet eftersträvas en bättre marknad för återvunnen plast.

Läs mer:

Klimatneutral cirkulär ekonomi – hur cirkulär ekonomi utvecklas i Esbo