Förpackningsplasten cirkulerar relativt bra i huvudstadsregionen och Lahtis – cirkulationen av hårdplast och byggplast är fortfarande svag

Esbo stad lät utreda nuläget för cirkulationen av plast i huvudstadsregionen och Lahtis. I utredningen kartlades också kända ändringar i lagstiftningen samt eventuella tilläggsåtgärder för att höja den totala återvinningsgraden av plast till 60 procent före 2030 i enlighet med målen inom EU. Den föregående utredningen om nuläget för cirkulationen av plast i huvudstadsregionen och Lahtis genomfördes 2018 i samband med helheten All plast ska återvinnas som leddes av stiftelsen Smart & Clean. Samordningsansvaret för projektet överfördes senare till Esbo stad. Vid tiden för utredningen 2018 hade den separata insamlingen av plast påbörjats nyligen och därför ville vi med den nya utredningen granska i vilken riktning användningen och återvinningsgraden av plast hade gått. Utredningen gjordes av Gaia Consulting, som erbjuder konsulttjänster gällande samhällsansvar för företagsledning, i samarbete med Lassila & Tikanoja (L&T). Du kan bekanta dig närmare med utredningen längst ner på sidan.

Enligt utredningen har mängden plast som tagits i bruk ökat med tio procent i huvudstadsregionen sedan 2018. Mängden insamlad plast har däremot ökat från 13 procent år 2018 till 17 procent år 2022. Ökningen kan anses vara måttlig. Undersökningens noggrannhet har förbättrats något sedan 2018 på grund av att kvaliteten på data har blivit bättre. Med nya uppgifter kan man uppskatta att den faktiska återvinningsgraden av plast har ökat något och ligger nu vid 11 procent. I ljuset av nuvarande uppgifter var återvinningsgraden för 5 år sedan 9 procent. Med återvinningsgrad avses den andel som verkligen har blivit återvunnen råvara.

Plastförpackningarna cirkulerar bäst i huvudstadsregionen – 22 procent av plastförpackningarna återanvändes 2022. Förpackningsplast utgör dock endast cirka en tredjedel av plastströmmarna i huvudstadsregionen. Både hårdplast och byggplast cirkulerade fortfarande mycket dåligt 2022: endast 1 procent av hårdplasten återanvändes och 3 procent av byggplasten, trots att de utgjorde 65 procent av den plast som togs i bruk 2022. Allt annat än förpacknings- och byggplast kan klassificeras som hårdplast, dvs. till exempel hinkar, plastleksaker samt trädgårdsmöbler av plast.

Återvinningsgraden av plast bedömdes vara på samma nivå i Lahtis som i huvudstadsregionen. Ett undantag är hårdplast som enligt utredningen cirkulerar bättre i Lahtis.

För att i framtiden höja den totala återvinningsgraden av plast är det viktigt att satsa på åtgärder gällande hårdplast och byggplast. Utredningen föreslår som nya åtgärder till exempel en skyldighet att inkludera en viss andel återvunnen plast i hård- och byggplastprodukter (s.k. kvotplikt), produktplanering som främjar cirkulär ekonomi samt nya tekniska lösningar i återvinningsprocessen, såsom ökad kemisk återvinning. För närvarande är regleringen, frivilliga avtal och samhällsdebatten i hög grad inriktad på förpackningsavfall, som redan nu cirkulerar relativt bra.

Cirkulär ekonomi för plast är ett väsentligt sätt att minska växthusgasutsläppen på, eftersom förbränning av plastavfall är en betydande utsläppskälla: utsläppen från förbränningen är nästan 30 gånger större än från återvinningen. I huvudstadsregionen uppnåddes 2022 en utsläppsminskning på cirka 27 000 ton koldioxidekvivalent genom att ersätta jungfrulig plast med återvunnen plast. Utsläppsminskningen motsvarar mängden årliga utsläpp för cirka 2 200 finländare.

Å andra sidan är det bra att komma ihåg att en hållbar användning av plast också är förknippad med andra aspekter än att endast öka återvinningsgraden. Till exempel åtgärder som riktar sig mot att minska mängden plast som tas i bruk höjer inte nödvändigtvis den totala återvinningsgraden för plaster, men de har en viktig roll för att minska bruket av fossila råvaror och nedskräpning. Och om en åtgärd som syftar till att minska plasten redan riktas mot en plast som cirkulerar bra, kan plastens återvinningsgrad till och med minska. Därför är det viktigt att granska effekterna av åtgärderna för plast i sin helhet, vare sig det handlar om att öka återvinningsgraden eller minska mängden plast som tas i bruk.

"Åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall syns inte direkt i första hand i återvinningsgraden, utan i den totala mängden plast som används. Ur miljösynvinkel är det i första hand viktigt att minska konsumtionen av plast, det vill säga det handlar inte enbart om att höja återvinningsgraden", konstaterar projektets ledare Mari Saario från Gaia Consulting.

Utredningen gjordes som en del av projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis som främjar cirkulationen av plast och marknaden för återvunnen plast. Ett mål är att förbättra helhetsuppfattningen om nuläget gällande plastcirkulationen och vilka åtgärder som måste vidtas för att återvinningsgraden ska kunna höjas.

"Även om statistiken över plast är förknippad med osäkerheter får man med hjälp av en dylik utredning en utmärkt överblick över riktningen för insamlingen och återvinningen av plast. Samtidigt väcks en bredare diskussion om metoderna för plastcirkulationen, potentialen och betydelsen av samarbete", berättar Reetta Jänis, utvecklingschef vid Esbo stads kompetenscenter för hållbar utveckling.

"En höjning av återvinningsgraden verkar kräva såväl bättre sortering, effektivare behandling av plast som mer material av god kvalitet som lämpar sig för återvinning. I projektet All plast ska återvinnas främjar vi dessa frågor i stor utsträckning genom olika försök, utredningar och pilotprojekt tillsammans med våra sakkunniga samarbetspartner", berättar Mia Johansson, projektchef för projektet All plast ska återvinnas - från regionala försök till praxis.

Följ med projektsidan där vi samlar aktuella nyheter om projektet.

Läs mer om hela utredningen nedan.