Pålitlig data och framgångar lyftes fram – avfallshanteringen i skolorna utvecklades genom sensorförsök

Behovet av ett mätningsförsök uppstod på grund av utmaningar i rapporteringen. Att lära sig och utveckla en hållbar livsstil och därmed sortering i skolorna är ett viktigt mål för Esbo och man vill också följa upp hur det framskrider. Tidigare fanns det endast kalkylmässiga uppgifter om de avfallsmängder som uppstod i skolorna – matematiskt härledda siffror som baserade sig på antalet kärl och medelvärden. Vi ville precisera informationen för att se till att vi har exakt rätt antal insamlingskärl för olika avfallskomponenter i skolorna och att de töms med lämpliga mellanrum.

"Genom denna undersökning ville vi få pålitlig sorteringsrapportering: se precis hur mycket avfall som uppstår, hur effektivt sorteringskärlen används och hur väl antagandena i våra befintliga data stämmer", kommenterar Mia Johansson, som genomfört försöket och är projektchef för projektet Allt plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis.

Sensorer som skaffats som en tjänst från Wastebook(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) mäter på samma sätt som ett ekolod nivån på sopkärlet, alltså sopkärlets fyllningsgrad. Sensorerna fästs på insidan av locket på avfallskärl under avfallstak. Sensorn registrerar också sin egen lutningsvinkel, dvs. upptäcker eventuella situationer där avfallskärlet överfylls och locket inte stängs helt.

"Detta pilotprojekt är ett bra exempel på hur vi kan effektivera återvinningen genom att utnyttja mätning av avfallsdata med hjälp av digitala lösningar. För Wastebook har det gemensamma pilotprojektet med Esbo stad varit mycket intressant och det har väckt intresse i projektets intressentgrupper", säger Mikko Ahokas, verkställande direktör vid Wastebook.

I mätningsförsöket deltog 1–6-skolan Aarnivalkean koulu samt grundskolorna Ruusetorpan koulu och Karhusuon koulu. Till försöket valdes skolor av olika storlek från olika håll i Esbo.

Resultaten visar att avfallshanteringen i skolorna i huvudsak är mycket effektiv – fyllnadsgraderna är höga vid tidpunkten för tömningen. Överfyllningar inträffade då och då, så i vissa situationer kan man följa med om det finns skäl att göra tömningsintervallet för en del kärl tätare. Det skolspecifika medeltalet för blandavfallskärlens fyllnadsgrad varierade mellan 75 och 84 procent. Det skolspecifika medeltalet för plastkärlens fyllnadsgrad var 36–94 procent. I försöket konstaterades antalet kärl vara lämpligt.

Avfallsmängderna varierade mycket per månad. Till exempel före jul uppstod betydligt mer avfall när skolorna städade inför julen. Under jullovet syntes en minskning av mängden blandavfall, men plastinsamlingen ökade under undervisningspausen – det visade sig att köken då städar sina skåp.

Den bästa sorteraren i försöket var 1–6-skolan Aarnivalkean koulu, där man samlade in mest plastavfall både absolut och i förhållande till elevantalet. I Aarnivalkea uppstod också minst blandavfall. Aarnivalkea var en av de första skolorna i Esbo där man 2019 började sortera alla avfallskomponenter, så en orsak till det goda resultatet torde vara ihärdig träning och samlad erfarenhet.

En lyckad sortering handlar naturligtvis förutom om lämpliga sorteringskärl även om sorteringsaktivitet och sorteringsfärdigheter. Efter att mätningsförsöket avslutats fortsätter det målmedvetna arbetet med hållbar fostran i skolorna.

"Jag anser själv att sortering är mycket viktig och jag har redan länge strävat efter att främja den i skolan. Detta försök och resultaten av det fungerar som ett bra verktyg för att gå igenom och upprätthålla sortering. Det var trevligt att få delta i försöket”, konstaterar rektor Mimmu Hellsten vid grundskolan Karhusuon koulu.

”En glad historia om växande och lärande grundar sig på det vi gör dagligen med barn och unga i våra skolor, såsom att minska matsvinnet, lära ut återvinning och till exempel naturfostran. Jag tackar alla skolor som deltog i försöket: 1–6-skolan Aarnivalkeaan koulu samt grundskolorna Karhusuon koulu och Ruusutorpan koulu", konstaterar Juha Nurmi, direktör för grundläggande utbildning.