Sensorerna mäter skolelevernas avfallsmängd

Man vill främja skolornas möjligheter att sortera genom informationsbaserat beslutsfattande. Vi mäter avfallsmängderna från tre försöksskolor i oktober–februari.
I Esbo växer man upp med cirkulär ekonomi
Esbo främjar målmedvetet ökade sorteringsmöjligheter i skolorna. I enlighet med programmet Ett hållbart Esbo vill man att barn och unga i Esbo ska växa upp med cirkulär ekonomi. Elever som sorterar och är medvetna om sorteringens betydelse tar oss konkret mot en hållbar framtid.
Det behövs dock information som stöd för effektiva åtgärder. För närvarande har staden ingen exakt information om hurdant avfall som uppkommer i skolorna – och därmed hurdant avfall som ska samlas in, och hur ofta, från skolorna. HRM samlar in uppgifter om avfallskärlens antal och tömningsintervaller, men det finns i allmänhet ingen information om kärlets fyllningsgrad vid tömningstidpunkten. En del av kärlen kan tömmas tomma och en del kan fyllas för snabbt. Till följd av detta hamnar det sorterade materialet i ett intilliggande blandavfallskärl som ser tommare ut. I båda fallen skulle systemet kunna optimeras, om man bara visste i vilken riktning.
Sensorn avslöjar den verkliga avfallsmängden
På locket till bland- och plastavfallskärlen i de tre försöksskolornas avfallstak finns nu en sensor som mäter avfallskärlets fyllnadsgrad i realtid, på samma sätt som ett ekolod. Försöket genomförs som en del av projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis, vars mål är att främja cirkulationen av plast och tillväxten av marknaden för återvunnen plast. Sensorerna skaffades som en tjänst från Wastebook(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).
Med hjälp av informationen från sensorerna kan vi optimera antalet kärl och tömningsintervallen samt de åtgärder som behövs för att öka sorteringen. Med hjälp av informationen kan vi också förutse behovet av sorteringskärl i sådana skolor där kärl ännu inte finns. En lämplig mängd kärl och tömning av dem i rätt tid sparar utsläpp från avfallstransporterna samt kostnader för fastighetens avfallshantering.
Till försöksskolor valdes skolor av olika storlek på olika håll i Esbo, där man redan i viss mån är van vid sortering av olika avfallskomponenter. Till skolor valdes skolorna Aarnivalkea, Ruusutorppa och Karhusuo. Under mätningsperioden ordnas också kampanjer som inspirerar till sortering i försöksskolorna. Kampanjen omfattar till exempel lektioner i cirkulär ekonomi och gemensam genomgång av mätdata. Skoleleverna får bekanta sig med både sin egen och andra försöksskolors avfallsdata – det är också intressant att se vilka förändringar sorteringskampanjen och reflektionen över sorteringsvanorna orsakar i avfallsmängderna.
Cirkulär ekonomi uppstår genom samarbete
Endast när sorteraren sorterar sitt skräp kan avfallshanteringsbolaget leverera det till en behandlingsanläggning, där materialet förädlas till råvara för en ny produkt. Och endast då kan en produkt av återvunnen plast erbjudas i butiken vid sidan av en produkt av nymaterial. För att lyckas kräver cirkulär ekonomi att var och en av oss deltar, eftersom var och en av oss har vår roll i den cirkulära ekonomins verksamhet.
I projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis genomförs flera mindre pilotprojekt, såsom mätningsförsöket, vars mål är att få nya insikter och hitta möjligheter till fortsatt utveckling. Utöver försöken bedriver vi också mer omfattande konceptutveckling och materialundersökning. Läs mer om projektet på projektsidan.