Återvinning av installationssvinnet – försök med återvinning av rör på byggarbetsplatsen vid Esbovikens hälsostation är uppmuntrande
Under försöket visade det sig att cirka 7 procent av de nya rören blev installationssvinn. Största delen av dessa kunde återvinnas som nya produkter tack vare försöket.
Vi försöker för att få veta
Plast är tack vare sin lätthet och hållbarhet ett utmärkt byggmaterial, men det är fortfarande ofta en utmaning att återvinna plast från byggarbeten. Det finns många olika avfallsplastfraktioner på byggarbetsplatserna och en av dem blev intressant inom projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis: man ville få reda på om installationssvinnet som uppstod i samband med installationen av nya rör samlas in och återvinnas som återvunna produkter?
Installationssvinn uppstår när rör som levererats till byggplatsen kapas i lämplig storlek och det inte finns något återvinningsobjekt för kapningsavfallet på byggplatsen. En ren rörstump i gott skick lämpar sig utmärkt för återvinning på teoretisk nivå, men före det praktiska försöket kunde ingen vara säker på hur mycket kapningsavfall som uppstår, hur utmanande det är att sortera den eller om det uppstår något överraskande vid återbehandlingen.
Renoveringsprojektet vid Esbovikens hälsostation visade sig vara ett lämpligt försöksobjekt. Tillsammans med byggentreprenören Jatke och rörtillverkaren Meltex satte vi igång.
Användbar återvunnen råvara
Det lyckades utmärkt att samla in installationssvinn på Jatkes byggarbetsplats. Rören samlades i säckar dit det var lätt att kasta stumparna. Säckarna hade också placerats närmare den plats där avfallet uppstod än kärlen för blandat avfall, vilket gjorde det lätt för arbetstagarna att samla in avfallet. När försöket inleddes hade man redan hunnit installera hälsostationens avloppsrör, så i säckarna samlades främst regnvatten-, dränerings- och kabelrör. Sammanlagt 1 426 kilo av den här typen av rör levererades till byggplatsen och den totala mängd som samlades in var 145 kg. Det uppstod alltså cirka 7 procent installationssvinn.
De insamlade rörledningarna transporterades till projektpartnern yrkeshögskolan LAB:s laboratorium för cirkulär ekonomi för bearbetning. Efter FTIR-identifieringen tvättades och krossades materialen. Största delen av plasterna var av polyeten eller polypropen.
Totalt 99 kilo installationssvinn hamnade till sist på Meltex rörfabrik. Svinnet lämpar sig som material för nya produkter. Mängden är cirka 69 procent av det insamlade installationssvinnet på sju procent. Allmänt taget lämpar sig återvunna rör utmärkt som råvara för alla slags produkter som inte kräver svetsbarhet. Polypropenfraktioner kan köras till exempel till holkrör för filterduk – av den mängd som samlas in från byggplatsen kan man tillverka cirka 29 meter färdigt holkrör. Polyeten kan användas som en blandning vid tillverkningen av teleskoprör.
Skalningen kräver ännu åtgärder
Att samla in installationssvinn och återvinna det som nya produkter konstaterades i försöket vara en mycket fungerande praxis och ett potentiellt verksamhetssätt även för mer omfattande användning.
"Rörfraktioner som lämpar sig väl för mekanisk återvinning och återanvändning belastas åtminstone inte av höga hanteringskostnader. Utmaningen är snarare att få en tillräcklig mängd återvinningsfraktioner för återbehandling – återanvändningslösningarnas maskiner riktar sig i allmänhet till stora volymer", berättar Kimmo Virtanen från Meltex.
Dessutom bromsas skalningen av motsvarande försök av den nuvarande avfallslagen, enligt vilken installationssvinnet klassificeras som avfall, och den som samlar in det förutsätts således ha ett miljötillstånd som avfallshanterare. Det behövs alltså aktiviteter av både de som sorterar på byggarbetsplatserna och av lagstiftarna.
”Att använda ett omsorgsfullt tillverkat plaströr i en byggnad och därefter bränna upp det är det som att köpa en ny bil, köra den från Fiskehamnen till Sökö och därifrån direkt till skroten. Det är helt enkelt inte vettigt", fortsätter Virtanen.
"Vi i Esbo vill främja företagens nya innovationer genom att erbjuda plattformar för olika försök. Vi uppmuntrar kommunerna att tillsammans med entreprenören och byggprodukttillverkarna komma med idéer till motsvarande försök med cirkulär ekonomi", konstaterar utvecklingschef Tiia Tuuri vid Esbo stad, som fortsätter att främja cirkulär ekonomi inom byggandet i det nya projektet Kiertotalot som omfattar huvudstadsregionen.
