Året för cirkulär ekonomi 2023

Vi utvecklar stadsdelarna i Esbo, såsom Kera och Stenbruket, till unika och smarta områden som främjar klimatneutrala lösningar inom cirkulär ekonomi. År 2023 undersökte man i Kera återanvändning av hela byggnadsdelar när området ändrades från industriområde till bostads- och arbetsplatsområde. Byggandet av området började i slutet av 2023, då byggandet av gator, parker samt gång- och cykelbanor inleddes. I gatukonstruktionerna utnyttjas i stor utsträckning återvunnen betongkross som uppstått vid rivningen av Keran Hallit i stället för krossat material från orört berg. Återanvändning av rivningsbetong minskar avfallsmängden och behovet av att bryta nytt råmaterial. Dessutom förkortas transportsträckorna genom att rivningsbetong återanvänds i byggplatsens omedelbara närhet. 

Stenbruket byggs till ett internationellt intressant kluster för cirkulär ekonomi där man skapar lösningar för återvinning av plast och textilier och för ett hållbart livsmedelssystem. År 2023 grundades ett samarbetsnätverk för utveckling av Stenbrukets kluster för cirkulär ekonomi, där staden, företagen, läroanstalterna och forskningsorganisationerna skapar samarbete i ett område som utvecklas.

År 2023 införde vi ett nytt ramavtal för upphandling av arbetskläder. I upphandlingskriterierna fick man tilläggspoäng för användning av återvunnet material. För att kunna lämna anbud krävdes dessutom allmänt företagsansvar, inklusive ansvarsfullhet inom produktionskedjan. Utvecklingen av upphandlingar enligt principerna för cirkulär ekonomi fokuserar för närvarande till exempel på infrastrukturprojekt enligt cirkulär ekonomi och minskning av deras utsläpp, höjning av materialåtervinningsgraden i rivningsprojekt samt återvinning av plast inom byggprojekt.

Vi vill fungera som ett gott exempel för alla Esbobor och se till att avfall sorteras och återvinns på lämpligt sätt på våra egna verksamhetsställen. År 2023 kartlade vi läget för sortering i stadens fastigheter och återvinningsgraden för avfallet. Mängden och procentandelen avfall som sorteras har på basis av kartläggningen gradvis förbättrats efter år 2020. År 2023 samlades 3 793 914 kilogram avfall från stadens fastigheter. Kostnaderna för avfallshanteringen var 1 196 420 euro. Blandavfallet utgjorde 51 procent av den totala avfallsmängden, det vill säga återvinningsgraden var 49 procent. Vi strävar fortfarande efter att öka sorteringen i stadens fastigheter. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt skolornas möjligheter att sortera, och i och med ett projekt som inleddes hösten 2023 lägger vi till sorteringskärl i alla skolor där det finns ändamålsenliga lokaler för det. Utöver att vi ökar sorteringen i skolorna stärker vi också lärarnas kompetens inom cirkulär ekonomi och inom fostran i hållbar utveckling.

Vi utredde tillsammans med aktörer inom mathjälp och måltidsproducenter möjligheterna att bättre organisera behandlingen av överbliven mat, utveckla nätverket för mathjälp och inspirera nya aktörer att delta i nätverket. Vi har intensifierat vårt samarbete med det lokala nätverket för mathjälp, Espoon ruoka-apuverkosto. Vårt mål är att utveckla utnyttjandet av överskottsmat.

År 2023 återupptog vi verksamheten inom stadens interna nätverk för stöd i ekologiska frågor. Syftet med verksamheten är att förankra stadens mål för hållbar utveckling i den praktiska verksamheten vid varje enhet i staden med hjälp av utbildade ekostödpersoner. Verksamheten utvecklas så att hållbar utveckling beaktas på ett mer övergripande sätt och cirkulär ekonomi kommer att beaktas aktivt bland annat i nätverkets utbildningar och i kartläggningen av enheternas nuvarande situation.

För att öka kunskapen om cirkulär ekonomi ordnade vi år 2023 flera evenemang i Esbo. De teman som diskuterades vid evenemangen har varierat från sortering till återvinning av plast, reparation av kläder och delningsekonomi samt andra teman som gjort cirkulär ekonomi bekant. Några av årets mest synliga invånarevenemang har sammanfört vårt dagliga liv och framtidens cirkulära ekonomi, som till exempel evenemanget Kiertotaloutta ja robotteja Kerassa samt plastverkstaden Ta hand om plasten, där deltagarna fick skapa nya föremål av återvunnen plast. Vi har också uppmuntrat invånarna till hållbara färdsätt och till att cykla genom att i samarbete med lokala företag ordna repair café-verkstäder för cykelservice och snabbservice av cyklar för sammanlagt cirka 300 deltagare.

Under året publicerade vi 39 nyheter och artiklar om cirkulär ekonomi. Den artikel om cirkulär ekonomi som väckte mest intresse under året handlade om återvinning av hårdplast.

Sommaren 2023 tillfrågades användarna av biblioteken i huvudstadsregionen om önskemål om nya föremål som kan lånas från biblioteket. På basis av förslagen utvidgar vi urvalet av föremål som lånas ut – som nya låneföremål i Esbo stads bibliotek finns nu bland annat säckkärror, verktygsserier och batteriborrmaskiner samt en lådcykel(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). De mest lånade föremålen vid Esbo stads bibliotek 2023 var borrmaskiner och regelsökare.

Mängden hushållsavfall och återvinningsgraden(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) i Esbo mättes med uppgifterna för 2022. Mängden hushållsavfall var 249 kilogram per invånare år 2022. Mängden har minskat med 17 kilogram jämfört med året innan. I Esbo var återvinningsgraden för hushållsavfall 48 procent, vilket var samma som året innan. Mest kunde man förbättra sorteringen av bioavfall, eftersom det enligt HRM:s mätningar finns upp till 40 procent bioavfall bland blandavfallet. I och med den reviderade avfallslagen utvidgades samlingen av bioavfall i Esbo år 2023 också till fastigheter med 1–4 bostäder.

Enligt uppgifterna för år 2022 är mängden konsumtionsrelaterade utsläpp i Esbo 9,07 ton koldioxidekvivalenter per invånare. De konsumtionsrelaterade utsläppen ökar – i den tidigare beräkningen år 2020 var mängden konsumtionsrelaterade utsläpp 8,78 ton koldioxidekvivalenter. Måttenheten koldioxidekvivalent är ett samlat mått på växthusgasutsläpp som gör det möjligt att räkna ihop inverkan av de olika växthusgasutsläppen på ökningen av växthuseffekten. Konsumtionsrelaterade utsläpp, det vill säga klimatavtrycket från konsumtion, utgörs av energiförbrukning, byggande, mobilitet och mat samt anskaffning av varor och tjänster. Av städerna i huvudstadsregionen var mängden konsumtionsrelaterade utsläpp i Esbo de högsta i beräkningen. 

I en kartläggning som genomfördes sommaren 2023 hittades sammanlagt 917 aktörer och nätverk i Esbo som erbjuder tjänster, produkter, utbildning eller samarbete inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Antalet omfattar aktörer vars verksamhet helt eller delvis baserar sig på cirkulär ekonomi. På företagsfältet finns både stora mångkunniga och internationellt verksamma företag, små lokala aktörer och företag som avgränsat sin verksamhet till ett visst segment. Det finns företag inom flera olika branscher, vilket är en bra utgångspunkt med tanke på en övergripande omställning till cirkulär ekonomi. 

Genom samarbete med våra partner kan vi mångdubbla nyttan av cirkulär ekonomi. Våren 2023 analyserade vi de samhälleliga effekterna av företagsekosystemen i Esbo med hjälp av 79 företag och fyra olika teman: cirkulär ekonomi för byggnadsmaterial, förnybar energi, laddningsinfrastruktur och laddningstjänster för elbilar samt återvinning av plast. I analysen bedömdes hur företagens produkter och tjänster påverkar omvärlden ur samhällets, informationsproduktionens, hälsans och miljöns synvinkel.

Resultaten visar att de fyra företagsekosystem som valts ut skapar positiva effekter med begränsade resurser på bred front i synnerhet ur samhällets och miljöns synvinkel. Det uppstår också positiva effekter på hälsa och information.  

Enligt en utredning som blev klar våren 2023 finns det i Esbo potential för en biogasanläggning som liknar agroekologisk symbios och som utnyttjar organiskt material från jordbruket. I utredningen ingick en kartläggning av insamlat organiskt material, med fokus på material som ännu inte ingår i biogasbehandlingen, det vill säga halm, vall och hästspillning från gårdarna. Allt som allt skulle den potentiella insamlade mängden organiskt material motsvara en energimängd på cirka 7 500 MWh. Med den biometan som produceras kan man ersätta användningen av fossila bränslen till ett värde av cirka 660 000 euro. Konkretiseringen av biogasanläggningen fortsätter utifrån en genomförbarhetsutredning som gjorts av ProAgria Etelä-Suomi.

Återvinning av betong har stor potential, eftersom 15–20 procent av den mängd betong som används i Finland används i Esbo. År 2023 utredde vi återvinningen av byggmaterial i Esbo genom materialflöden av betong och glas. Enligt uppgifterna för 2021 använde byggplatserna 560 000 ton betong.  Andelen återvinningsmaterial i betongkonstruktionerna är cirka 28 000 ton, det vill säga fem procent av allt byggande i Esbo. I betongkonstruktioner finns återvinningsmaterial huvudsakligen i armeringen.

Uppskattningsvis 3 000 ton glas användes i byggobjekt som kartlades på liknande sätt.
Glas är ett mycket återvinningsbart material och med bättre sorteringsprocesser kunde man också få inkomster av glasmaterialet. För närvarande används återvunnet glas effektivt som skumglas (andelen återvunnet glas är upp till 98 procent) och som glasull (andelen återvunnet glas är nästan 70 procent).

Enligt kartläggningen över materialflöden behövs vid sidan av materialåtervinning olika aktörer inom återanvändning och växande marknader. I fråga om betongelement (pelare, balkar, hålplattor) förutsätter detta att metoderna för godkännande och ibruktagande av återanvändbart betongmaterial standardiseras. Vid återanvändning av glas finns den största potentialen i de nyaste kontorsglaskonstruktionerna och glasväggsystemen. Det finns många utvecklings- och affärsmöjligheter när det gäller att effektivisera återvinning av byggmaterial. Också i vår utsläppsberäkning orsakade de material som använts vid byggandet av infrastrukturen och hanteringen av dem 92 procent av utsläppen från byggandet och underhållet av infrastrukturen i Esbo. Städerna har möjlighet att vara en av vägvisarna genom styrning av markanvändningen och byggandet i övrigt.