Nästan en femtedel av Finlands betong används i byggandet av Esbo

Ett av målen med kartläggningen som beställdes av Spolia Design Oy på våren var att få en helhetsbild av materialströmmarna för betong och glas i byggandet i Esboområdet. Kartläggningen grundade sig på insamling av befintlig information från statistik, planläggning och byggbranschens aktörers egna arkiv. Räknat enligt uppgifterna för 2021 förbrukades 560 000 ton betong i byggobjekten i Esbo, medan mängden färdig betong har uppskattats till 10 procent när gårdsstenar inte beaktas. Esbos andel är 15–20 procent av mängden betong som används i Finland. Enligt uppskattningen utgör återvinningsmaterialens andel av betongkonstruktionerna cirka 28 000 ton, dvs. 5 procent av allt byggande i Esbo. I betongkonstruktionen finns återvunnet material huvudsakligen i armeringen.

På motsvarande sätt användes uppskattningsvis 3 000 ton glas i de kartlagda byggobjekten.

Glaset är ett mycket återvinningsbart material och med bättre sorteringsprocesser kunde man till och med få inkomster av glasmaterialet. För närvarande utnyttjas återvunnet glasmaterial effektivt samt som skumglas (andelen återvunnet glas upp till 98 %) och glasull (andelen återvunnet glas nästan 70 %). Vid återanvändning finns den största potentialen i användningen av de nyaste kontorsglaskonstruktionerna och glasväggssystemen. Till exempel förverkligade Spolia Design högklassiga kontorslokaler för Nordic Bioproducts Group i Otnäs i Esbo är 2022. Glasväggskonstruktionen på cirka 100 m2 byggdes av glasväggarna från en rivningsarbetsplats för en kontorsbyggnad i Vanda. De rivna glaskonstruktionerna var i gott skick och kompletterades med nya stomdelar av trä.

– Det finns mycket att utveckla i effektiviseringen av byggmaterialens kretslopp. Den cirkulära ekonomin inom byggandet består för närvarande närmast av materialåtervinning, i synnerhet av metaller. Byggnader som rivs ses inte som en bank av återanvändbara byggnadsdelar, berättar Mikko Piitulainen vid Spolia Design Oy.

Övergången från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi förändrar verksamhetskulturen inom byggnads- och fastighetsbranschen radikalt, och även affärsverksamhetsmodellerna. Det är möjligt att utveckla ny affärsverksamhet kring cirkulär ekonomi inom byggande. Utöver datahantering behövs nya aktörer för undersökningar, kartläggningar, lösgöring och restaurering till fabriksskick samt lagring.

– Det behövs också starka och stabila vägvisare som kan styra byggandet mot en mer ansvarsfull och hållbar riktning. Städerna har möjlighet att vara en av vägvisarna genom styrning av markanvändningen och det övriga byggandet. Man ligger klart efter målen på alla nivåer och det krävs en stor attitydförändring av alla parter för att göra korrigeringsrörelsen, tillägger Mikko Piitulainen.

Esbo stad har som mål att vara kolneutral 2030. För att uppnå detta mål krävs också snabba och betydelsefulla åtgärder för byggandets del. Till exempel när byggnadsdelar lösgörs hela orsakar fortsatt användning 8–15 gånger mindre koldioxidutsläpp än när byggmaterial av nymaterial används. För närvarande räknas återanvända byggnadsdelar som utsläppsfria, vilket borde uppmuntra till återanvändning. Med tanke på cirkulär ekonomi vore det mest effektivt att bygga nytt endast för behovet, minska rivningen genom klok planering av markanvändningen och ändra byggnadernas användningsändamål smidigt.

– Den nya bygglagen medför ändringar i rätt riktning. Lagen styr mot ett koldioxidsnålt byggande och stärker den cirkulära ekonomin, säger Reetta Jänis från Esbo stad.

– I fortsättningen ska byggnaderna planeras så att de är långlivade och anpassningsbara samt bland annat utredas vilka material som använts och frigörs från dem. Jag förväntar mig mål på föregångarnivå för förordningar som utfärdas senare om byggnadens klimatutredning, materialbeskrivning och gränsvärden för koldioxidavtrycket, fortsätter Jänis hoppfullt. 

Bekanta dig med rapporten (på finska):

Kartläggningen av betong- och glasmaterialströmmarna i Esbo har gjorts som en del av projektet Ekosystemlösningar för en hållbar tillväxt (RAKKE), som har finansierats med finansieringen Stödet för hållbar tillväxt och livskraft i Nyland (UKKE).