Möjligheterna att sortera avfall i skolorna förbättras

När soporna sorteras kan de återvinnas så att resurserna användas på ett smart sätt. Genom att sortera soporna i rätt kärl kan materialet återvinnas. Av materialet kan man tillverka nya varor. Behovet av naturresurser minskar. Esbo stad har förbundit sig till klimatneutralitet i Esbo till 2030 och till att nå FN:s mål för hållbar utveckling till 2025. En höjning av sorteringsgraden är viktigt för att målen ska nås.

Det är särskilt viktigt att öka sorteringen i skolorna. En förbättring av sorteringen i skolorna inleddes 2019. Då inleddes det första större sorteringsförsöket i elva skolor i Esbo. I dag insamlar redan 39 skolor åtminstone blandavfall (som bränns), bioavfall, kartong och plast. Åren 2023 och 2024 börjar alla skolor där det är möjligt sortera mera och för detta skaffas behållare av projektet Medvind och turbulens. Under de kommande månaderna undersöker vi också noggrannare hur mycket avfall av olika slag som uppstår i skolan inom ramen för projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis. Stadens affärsverk Esbo lokaler i stadsmiljösektorn ordnar avfallshantering och sopkärl i skolorna.

Någon kanske undrar varför det inte redan finns sorteringskärl i alla skolor, trots att alla borde sortera vid det här laget. Svaret är att sortering inte är ett självändamål, utan man sorterar för att minska utsläppen och använda resurserna sparsamt. Det lönar sig alltså inte att återvinna, om insamling och behandling orsakar mer utsläpp och utarmning av naturen än utan sortering.

”Det uppstår just inte annat att sortera i skolorna än papper. Papper har man redan länge samlat in i skolorna. Det är närmast i huslig ekonomi som det uppstår plast, glas, metall och bioavfall samt i eventuella tillredningskök”, säger Anitta Myllynen från affärsverket Esbo lokaler.

I skolorna betonas dock det pedagogiska perspektivet.

”Vid sortering lär sig eleven enkelt och konkret om cirkulär ekonomi, konsumtion och naturresurser. Sopor försvinner inte så där bara, de lämnar spår efter sig. Eleverna tar till sig värderingar och inhämtar kunskap och färdigheter. Sortering är ett enkelt och konkret sätt att för var och en att göra något för miljön”, förklarar Maria Malmsten från projektet ”Medvind och turbulens”.

”Eleverna sprider sorteringsrutinerna till sitt hem och sina anhöriga samt till sitt kommande hem där de själva är ansvariga för sorteringen”, säger Outi Jounila från Esbo stads kompetenscenter för hållbar utveckling.

En ökad sortering kräver samarbete: i återvinningsskjulet ska det rymmas nya behållare och man måste avtala vem som tömmer vilken behållare och hur ofta. Alla skolans anställda och elever måste engageras i sorteringen. Avfall som slängs i fel behållare kan förhindra att hela partiet återvinns. Det vore ju bortkastat.

Två projekt främjar sortering i skolorna.

Projektet ”Medvind och turbulens” ger alla skolor i Esbo möjlighet att sortera mera. Projektet vill också stärka undervisningspersonalens kompetens inom hållbarhetspedagogik. Därför erbjuds kurser, workshoppar och stödmaterial samt stöd för verksamhetsmodeller, såsom nätverksarbete, och stöd för strukturer för hållbar utveckling i skolorna. Projektet pågår april 2023–november 2024.

”Pedagogik för spridning av konceptet ”hållbar utveckling” ses ofta som en separat helhet och ett komplement till undervisningen. I verkligheten kan alla läroämnen och undervisningshelheter studeras i förhållande till hållbar utveckling”, förklarar projektkoordinatorn Maria Malmsten.

Projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis samlar data om sortering. Hittills har vi inte haft exakta uppgifter om de olika avfallsfraktionerna: vi vet antalet behållare, tömningsfrekvensen och den kalkylerade vikten vid tömningen.  På riktigt kan ju kärlen vara halvtomma eller proppfulla. Noggrannare uppgifter om de faktiska avfallsmängderna gör det möjligt att optimera tömningsintervallet och antalet kärl för olika avfallsfraktioner samt att bedöma vilka åtgärder som eventuellt behövs för att öka sorteringen. Projektet mäter blandavfallet och plastavfallet med sensorer som fästs på sopkärlets lock vid tre försöksskolor: Aarnivalkean koulu, Ruusutorpan koulu och Karhusuon koulu.

”Aktuell och exakt information om hurdant avfall som uppkommer i de olika skolorna är viktig, så att vi kan utveckla ett ändamålsenligt återvinningssystem. Vi hoppas att resultaten från de tre försöksskolorna kan hjälpa andra skolor att noggrannare bedöma sina egna behov och motiveras”, säger Outi Jounila från kompetenscentret för hållbar utveckling.

Sektorn för fostran och lärande ordnar småbarnspedagogik och undervisning. I sektorn vill man att miljövänlighet tas upp inom pedagogiken på alla nivåer. Alla får åldersanpassad undervisning i kunskap och färdigheter som behövs för att främja hållbar utveckling. Tillsammans med barnen och de unga hittar vi på nya sätt för hållbar verksamhet Barnen lär sig ett gott förhållande till naturen och välja hållbart och utvecklar sina miljöfärdigheter.

Målen för hållbar utveckling hör nära samman med lärstigen för barn och unga.

Läs mer om avfallshanteringen i skolorna i Esbo i filen nedan (på finska).