Globala målen – För hållbar utveckling

Esbo stadsfullmäktige satte upp som mål för mandatperioden 2017–2021 att upprätta ett åtgärdsprogram för att minska fattigdom bland barnfamiljerna. Genom åtgärdsprogrammet fördjupar man sig i fattigdomen i barnfamiljer. Målet är att stärka varje barns och ung persons lika rätt, möjlighet och resurser att delta i samhället. Åtgärdsprogrammet innehåller mål och åtgärder som syftar till att minska och förebygga fattigdom bland barnfamiljerna. Riskfaktorer för fattigdom påverkas genom åtgärder som anknyter till utbildning, sysselsättning och bostadslöshet. Föräldrarna får stöd till exempel i form av utkomststöd, riktade tjänster samt samarbete mellan skolan och hemmet. Genom programmet synliggörs även fenomenet fattigdom i barnfamiljer samt ökas kännedomen om och förståelsen av dess effekter.

I arbetet för att minska fattigdom är även biblioteken viktiga aktörer. De är gratis och öppna för alla samt deras verksamhet fastställd i lag. I Finland har biblioteken till uppgift att främja lika möjligheter inom kultur, livslångt lärande, aktivt medborgarskap och demokrati. Biblioteken har även i övrigt en viktig roll i en tid då polarisationen, mängden vilseledande information och kunskapsklyftorna ökar.

I verksamheten ägnas även uppmärksamhet åt att maträtterna och råvarorna ska vara varierande. Planeringen av matsedlarna utgår ifrån åldersgruppsspecifika näringsrekommendationer, som säkerställer ett tillräckligt intag av näringsämnen och ett lämpligt energiintag. De beaktas såväl vid inköp av råvaror, i recepten som i planeringen av måltider. Espoo Catering Oy förmedlar information om mat som främjar hälsan till kunderna elektroniskt och vid olika evenemang.

Därtill har Espoo Catering Oy som mål att minska matens klimatpåverkan – ett av företagets resultatmål är att minska matsvinnet. För minskningen ställer man årligen upp mål och definierar åtgärder för hur målen ska uppnås. Som ett resultat av detta långsiktiga arbete, som inleddes redan år 2008, har Espoo Catering Oy varje år stadigt minskat matsvinnet. År 2019 minskade svinnet med fyra procent jämfört med året innan.

Fokus för programmet Ett välmående Esbo ligger på att ge Esboborna fler nya möjligheter att ta hand om sig själva, sina närstående och sin närmaste omgivning samt delta i verksamheten på ett sätt som passar deras egen livssituation. Tanken är att invånarna ska få upp ögonen för alla de möjligheter som finns i Esbo. Målet är att minska klyftorna i fråga om välbefinnande mellan såväl invånarna som stadens bostadsområden.

Konceptet med servicetorg är ett sätt att erbjuda kommuninvånarna viktiga tjänster på ett och samma ställe över sektorsgränserna samt på ett högkvalitativt, hållbart och kostnadseffektivt sätt via multiprofessionellt samarbete. Målet med konceptet är att skapa tillgängliga offentliga tjänster genom att tillhandahålla dem där människorna rör sig. Servicetorget i köpcentret Iso Omena samlar elva olika offentliga tjänster.

I skolorna och på läroanstalterna ingår bland annat forskning, kreativt, systemiskt och kritiskt tänkande, deltagande samt ansvarsfull påverkan i fostran i hållbar utveckling. Konkreta exempel på dessa är utnyttjande av skogar och utomhusområden inom småbarnspedagogiken samt grupper och program som behandlar hållbar utveckling i skolorna. Företagsbyn Me & My City erbjuder skolelever ett innovativt sätt att lära sig om arbetslivet, ekonomin och samhället. Verksamheten för Esboregionens utbildningssamkommun Omnia styrs av en strategi för en hållbar framtid.

Det erbjuds även omfattande kulturtjänster med målet att möjliggöra ett gott liv för invånarna. Kaikukortti ger personer i en svår ekonomisk situation gratis tillgång till kultur. Man försöker inkludera barn och familjer i kulturell verksamhet med hjälp av till exempel kulturrådgivningstjänster, daghemsbesöken Kulttuurikurkkaus och gratis konserter med Tapiola Sinfonietta för gravida kvinnor samt barn under 3 år. Esbodagen i sin tur bjuder in och uppmuntrar alla Esbobor att skapa kultur i sina respektive bostadsområden.

För Esbo stad skapades år 2012 en episk strategi som lyfter fram invånarens perspektiv och ansvarsfullhet: Berättelsen om Esbo. Samtidigt startade stadsdirektören även en ny fas i utvecklingen av ledningen med fokus på långsiktig och målinriktad ledning för att verkställa Berättelsen om Esbo. Genom ledningen på Esbos sätt påverkar man den ekonomiska, ekologiska och sociokulturella utvecklingen såväl inom organisationen som i stadens serviceverksamhet och -nätverk.

Det utmärkande draget för ledarskapet i Esbo är ständigt lärande. En organisation eller en individ är aldrig ”färdig” i fråga om ledarskap, utan ledarskap är en öppen, interaktiv och dynamisk process, inte ett statiskt tillstånd. Med tanke på framtiden skulle man inom utvecklingen av ledarskapet under de kommande åren kunna ägna mer uppmärksamhet åt de många olika utmaningarna inom hållbar utveckling.

I och med ibruktagandet av det nya avloppsreningsverket leds det renade avloppsvattnet i en underjordisk avloppstunnel till ett pumpverk under jord, varifrån vattnet flyttas till Fortums värmepumpsanläggning. Efter återvinningen av spillvärme på anläggningen leds vattnet till en havstunnel, som för det renade vattnet åtta kilometer ut i havet – på samma sätt som hittills.

Ett exempel på ett försök med ren energiproduktion i Esbo är ST1:s projekt för geotermisk värme i Otnäs, ett projekt som kan revolutionera fjärrvärmeproduktionen. Finlands första geotermiska närvärmenät planeras i den nya stadsdelen Finno. Målet är även i övrigt att Finno ska bli ett exempelområde för hållbar utveckling där innovativa energilösningar kan testas.

Esbo stad och energibolaget Fortum har förbundit sig att göra fjärrvärmeproduktionen helt och hållet koldioxidneutral under 2020-talet. Största delen av utsläppen i Esbo orsakas fortfarande av uppvärmningen av fastigheter och bruksvatten. Användningen av stenkol frångås slutgiltigt redan år 2025. Detta projekt, som går under namnet Espoo Clean Heat, är Esbos största klimatgärning.

Cirkulär ekonomi är ett effektivt verktyg för att minska trafikutsläppen för kommuninvånarna och företagen. Den biogas som energibolaget Gasum producerar tillverkas i Finland av bland annat biologiskt nedbrytbart avfall från lantbruket, hushåll och företag – det är ett hundra procent förnybart alternativ och cirkulär ekonomi när den är som bäst. Gasum har tre tankstationer i Esbo.

Det förändrade läget i verksamhetsmiljön förutsätter därför att fokus för programarbetet allt mer ligger på samarbetsprojekt och näringspolitik. Det långsiktiga målet för utvecklingsprogrammet Ett livskraftigt Esbo var att främja en hållbar tillväxt i Esbo genom att beakta såväl ekonomiska, ekologiska som sociokulturella faktorer.

I arbetet med att utveckla företagstjänsterna bildades nätverket Business Espoo av sju olika aktörer i Esbo. Nätverket erbjuder Esboborna samt företagarna och företagen i de närliggande kommunerna kundorienterad och kostnadseffektiv företags- och företagarservice av hög kvalitet på en och samma adress.

Stadsdirektörens innovationstävling, som ordnats sedan 2012, uppmuntrar till att förbättra och utveckla stadens tjänster samt arbetet som utförs på Esbo stad. Innovationer i Esbo har prisbelönats i både nationella och internationella tävlingar.

Esbo stad bidrar till hållbar utveckling även via sin upphandlingsfunktion. Eftersom föremålen för upphandling är mycket mångsidiga, har man inom upphandlingsfunktionen utvecklat arbetssätt för att hitta precis rätt metoder för att beakta målen för Berättelsen om Esbo och hållbar utveckling på systemnivå.

I den första fasen av projektet LuxTurrim5G utvecklades ett 5G-koncept för så kallade smarta stolpar. Projektet och de pågående uppföljningsprojekten har väckt stort intresse runt om i världen, i synnerhet ur perspektivet för hållbar utveckling. Det nya stadscentrumet i Kera planeras för att bli ett internationellt exempelområde för cirkulär ekonomi, och ekosystemet LuxTurrim5G har en viktig roll i utvecklingen av det. Ett nätverk av smarta stolpar som ska byggas från Nokias campus till järnvägsstationen i Kera stöder bland annat trafiken med en självkörande robotbuss.

Utöver med företag har Esbo ett intensivt och omfattande samarbete med bland annat Aalto-universitetet. Esbo stad och Aalto-universitetet utvecklar tillsammans campusområdet i Otnäs som ett centrum för innovationer och kreativitet av världsklass.

Ett av Esbo stads stora mål är att göra elektriciteten i dess fastigheter koldioxidneutral. Den elektricitet som används i Esbo stads direktägda fastigheter blev koldioxidneutral i april 2020, och framöver är målet att även ansluta fastigheterna i aktiebolagsform till ett koldioxidneutralt elavtal.

Befolkningen i Esbo är i genomsnitt välmående och högt utbildad jämfört med andra städer i Finland. Men urbanisering och tillväxt för med sig utmaningar även här, till exempel i form av ensamhet, utslagning och många olika slags sociala problem.

Esbo är en öppen stad som är framgångsrik tack vare sina internationella kontakter och där det bor 150 olika nationaliteter. Men även i Esbo innebär integrationen av invandrare stora utmaningar. Målet för kompetenscentrumet för invandrare är att hjälpa klienterna att få tillgång till yrkesutbildning och förbättra deras sysselsättningsmöjligheter. Projektet för engelska som servicespråk genomför Esbos mål att betjäna sina invånare också på engelska.

En annan stor utmaning är den åldrande befolkningen. När detta kombineras med teknologi som utvecklas i allt snabbare takt och förnyar de traditionella verksamhetsmodellerna inom trafiken, industrin, hälso- och sjukvården samt arbetslivet, är det uppenbart att man bör ägna mycket uppmärksamhet åt att även utveckla seniorernas kunnande. För att svara mot den här utmaningen har Omnia utbildat världens första AI-mentorer, som besöker serviceboenden och sjukhus. Ett samarbete mellan olika företag, Omnia och Aalto-universitetet har i sin tur resulterat i en AI-långtradare, som lär människor om artificiell intelligens.

Västmetron, som utökas med fem nya stationer senast år 2023, är stadens överlägset största investeringsobjekt. Med hjälp av den förnyas stadsstrukturen och görs metrons tillväxt- och utvecklingskorridor till ett lockande arbetsplats- och bostadsområde av hög kvalitet. En smidig vardag, fungerande resekedjor och enkel mobilitet är några av de nyckelfaktorer som ligger bakom byggandet av metron.

Utöver i metron beaktas hållbar utveckling även i busstrafiken i form av elbussar. I sina villkor för konkurrensutsättningen ställde HRT hösten 2021 användning av elbussar som en förutsättning för att kunna ta hem upphandlingen av rutterna. Samkommunen kommer inom kort att börja konkurrensutsätta flera mycket använda busslinjer och kräver att bussbolagen använder enbart elbussar på rutterna.

I stadsregioner innebär resor ofta byte av färdmedel. När man gör det enkelt att kombinera kollektivtrafik och cykling ökar dessa färdsätt i popularitet. Esbo har som mål att fördubbla cyklingens andel av färdsätten så att den år 2024 uppgår till 15 procent.

I Esbo utvecklas som bäst nya verksamhetsmodeller för cirkulär ekonomi, vilka främjar ökad företagsverksamhet inom cirkulär ekonomi, en hållbar tillväxt för staden och hållbara levnadssätt för kommuninvånarna. Ett av de projekt som skapat dessa modeller har varit projektet 6Aika Partnerskapsmodell för hållbara stadsdelar (KIEPPI), genom vilket företagsbaserade lösningar inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi fick stöd. Under projektets gång, åren 2019–2021, utvecklades och pilottestades nya produkter och tjänster i stadsmiljö, i synnerhet i det förnyade Kera-området. Centrala utvecklingsteman i Esbo är tjänster inom delningsekonomi, användning av material-, närings- och energiströmmar samt urban livsmedelsproduktion.

Ett exempel på arbetet för ekologisk hållbarhet i Esbo är stadens byggprojekt, där uppnåendet av målet för koldioxidneutralitet i hög grad främjas genom att man optimerar energiförbrukningen, koldioxidavtrycket och kostnaderna under byggnadernas livscykel. Detta resulterar i minskade kostnader och utsläpp under livscykeln.

Träbyggande har i Esbo identifierats som ett sätt att främja miljömedveten byggnation. Det är ett effektivt sätt att minska Esbo stads koldioxidavtryck och nå målet att vara en koldioxidneutral stad år 2025, eftersom träbyggande främjar bioekonomi och effektivt minskar koldioxidavtrycket från byggprocessen.

Läs mer om Esbo stads klimatmål.

Utöver Östersjön finns det över hundra sjöar och träsk samt många åar och bäckar i Esbo. Naturvatten erbjuder en livsmiljö för många olika slags arter, ger djur dricksvatten samt kan användas som bevattningsvatten och för rekreation. I Esbo var bland de första kommunerna att upprätta ett åtgärdsprogram för vattenvård och det gjordes redan år 2015. Målet för vattenvården i Esbo är att uppnå åtminstone god ekologisk status i vattenmiljöerna. I största delen av sjöarna i Esbo är statusen i vattenmiljöerna också god, men ytvattnens status försämras av i synnerhet övergödning, som är en följd av tillförseln av näringsämnen från lantbruket och bosättningen.

Det viktigaste exemplet på Esbo stads långsiktiga arbete för att trygga naturens mångfald är stadens stora spektrum av skyddsområden som omfattar tusentals hektar och utgör kärnan i vårt ekologiska nätverk. Övriga grön- och vattenområden i vår stad kompletterar nätverket och är en viktig del av helheten. Nya värdefulla naturobjekt hittas ständigt i takt med att naturdata ökar och uppdateras i samband med bland annat årliga naturutredningar.

Esbo stads projekt LUONTO under åren 2019–2021 bestod av tre delar: en utredning om det nuvarande ekologiska nätverket i Esbo, upprättande av ett åtgärdsprogram med fokus på att komplettera detta nätverk och jubileumsåret 2020 för att fira naturens mångfald. Projektet utgjorde grunden för beredningen av ett tioårigt åtgärdsprogram för naturskydd. I programmet presenteras de viktigaste kompletteringsområdena i naturskyddsnätverket och övriga objekt med viktiga naturvärden i Esbo samt erbjuds olika metoder för att säkerställa deras viktiga värden och funktioner.

I Esbo är målet att minska mängden fel, förkorta väntetiderna och öka personalens arbetstillfredsställelse med hjälp av Lean-verktyg. Genom dem lär sig personalen att se på tjänsterna med klientens ögon och det byggs enhetliga servicestigar för klienterna. I Esbo har till exempel handläggningen av ansökningar gjorts snabbare, tillgången till tjänster förbättrats och ledtiderna förkortats med hjälp av Lean-metoden.

Invånarna, samfunden, arbetsplatserna, biblioteken och museerna – alla ska vara med och bygga upp en hållbar framtid. Inom det fria bildningsarbetet utvecklar arbetarinstituten i Esbo personalens kunnande om ekosocial bildning. För att utveckla invånarnas och personalens kunskaper om hållbar utveckling erbjuds en mobil utbildning, som efter genomförande ger ett virtuellt kursintyg. Dessutom har upplevelsespelet MY2050 utvecklats för Esbo tillsammans med samarbetspartner. Spelet fungerar med en mobilapp och lär spelaren om cirkulär ekonomi och klimatförändringen. Tillsammans med invånarna har staden utvecklat även en hälsonaturstig i en lokal skog.

Förutom staden har invånarna startat många olika typer av verksamhet på egen hand: städning av stränder, skräppromenader, det vill säga ploggingturer, och möten mellan olika kulturer. Även generationerna möts: En övergödd lokal sjö har på initiativ av skyddsföreningen för Hannusträsk skyddats genom ett samarbete mellan invånare och gymnasieelever i området.