Noggrannare information om kommunernas koldioxidavtryck än tidigare – ”Ny information om klimatkonsekvenserna av byggande och stugliv”

För att stävja klimatförändringen är det viktigt att ersätta fossila bränslen med förnybara energiformer samt satsa på energieffektivitet och energibesparing. Man bör dock redan nu vända blicken mot utsläppen från konsumtionen. När man granskar kommunernas och städernas utsläppsutveckling har utsläppen minskat under de senaste åren. Någon motsvarande utveckling i fråga om utsläppen från konsumtionen har tyvärr inte kunnat observeras. Tillförlitlig och jämförbar information om utsläpp orsakade av konsumtion har dock också funnits tillgänglig i betydligt mindre utsträckning.

Esbo har utrett växthusgasutsläppen från konsumtionen i Esbo, det vill säga koldioxidavtrycket nu för andra gången. Beräkningen genomfördes som en del av Kulma-projektet, där de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen beräknades för år 2022. Utöver Esbo deltog 19 andra kommuner i projektet.

Konsumtionens koldioxidavtryck utgörs av energiförbrukning, byggande, mobilitet, mat samt anskaffning av varor och tjänster. Beräkningsmodellen som utvecklats för beräkningen preciserades ytterligare när bland annat utsläppen från byggandet av nya gator och vägar samt broar inkluderades i utsläppen. I beräkningen granskades också stuglivets och stugägarnas inverkan på utsläppen från konsumtionen. 

"Växthusgasutsläppen från konsumtionen har beräknats med Kulma-modellen en gång tidigare. Nu under den andra beräkningsomgången kunde vi utveckla beräkningen och den erbjuder mer omfattande information än tidigare om byggandet av vägar, gator och broar samt om trafiken inom inrikes flygtrafik och fritidsbåtar. Som en intressant detalj har också stuglivets inverkan på utsläppen från konsumtionen granskats", berättar projektchef Emma Liljeström från Sitowise.

Växthusgasutsläppen från förbrukningen i Esbo var år 2022 sammanlagt 9,07 t CO2-ekv per invånare. År 2020 var utsläppen från konsumtionen 8,78 t CO2-ekv. I flera kommuner hörde mat och energiförbrukning till de viktigaste utsläppskällorna från konsumtionen. I beräkningen av växthusgaser ingår koldioxid, metan och kväveoxidul.

Det finns en enorm potential för att minska utsläppen från konsumtionen, men det förutsätter sociokulturella förändringar i människors beteende. Kommunerna har möjlighet att stödja sina invånare i klimatmässigt hållbara val genom att satsa på kollektivtrafik, måltider och erbjuda utsläppssnål fjärrvärme. Dessutom är kommunikation och information metoder med vilka kommunerna kan påverka.

"En betydande utsläppsminskningspotential i anslutning till konsumenternas val hänför sig till matvalen. Bedömningen av matens utsläppseffekter möjliggjordes av ett fint samarbete med S-gruppen. Kommunernas påverkningsmöjligheter ligger i att erbjuda daghems-, skol- och arbetsplatsmåltider med mindre klimatpåverkan", förklarar Lukes specialforskare Juha-Matti Katajajuuri.

Uppföljningen av utsläpp från konsumtionen, liksom strävan efter ännu noggrannare beräkningsresultat, fortsätter även i framtiden. Kommunerna har betydande möjligheter att påverka minskningen av växthusgasutsläppen från konsumtionen, liksom klimatarbetet i övrigt, så det finns ett absolut behov av kontinuerlig uppföljningsinformation.

"I beräkningen deltog 20 kommuner och i metodutvecklingens expertnätverk deltog i nästan 60 experter inom branschen! Jag är mycket nöjd med de tillägg och preciseringar som gjorts i beräkningen och ser fram emot en fortsättning", gläder sig Liljeström.

Projektet genomfördes av Sitowise Oy tillsammans med Naturresursinstitutet. Utvecklingen av beräkningsmetoden stöddes av projektets expertnätverk, som förutom representanter för föregångarkommunerna även bestod av experter från flera expertorganisationer inom branschen. Beräkningen av utsläppen från matkonsumtionen möjliggjordes av samarbetet med S-gruppen.

Mer information om projektet och dess resultat (på finska)(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).