Beräkningen av utsläpp från infrastrukturbyggande inkluderar koldioxidsnålhet i planeringen och budgeteringen

Syftet med den rapport som beställts av projektet Utvecklingsmiljöer för hållbar tillväxt (KETO) vid kompetenscentret för hållbar utveckling var att fastställa en basnivå som det framtida klimatarbetet kan jämföras med. Dessutom ger den möjlighet att bedöma effekterna av klimatvänligare åtgärder, det vill säga var det lönar sig att minska utsläppen mest. På så sätt kan åtgärderna för att minska utsläppen och kostnaderna prioriteras så att projekten hålls inom ramarna för budgeten.

– Den rapport som nu utarbetats är dock endast en utgångspunkt som kan användas för att utveckla utsläppsberäkningen, påminner Esbo stads projektplanerare Iina Kallio, som specialiserat sig på cirkulär ekonomi och hållbar utveckling inom infrastrukturbyggande.

Beräkningen av utsläpp från infrastrukturbyggandet är en kontinuerlig process som med tiden utvecklas och blir mer precis. För närvarande finns inte nödvändigtvis all information om olika utsläppskällor, men i fortsättningen när utbudet av utsläppsdata utvecklas kommer också beräkningen att underlättas.

Vid årsskiftet publicerade Trafikledsverket utsläppsdata som Finlands miljöcentral SYKE ansvarar för att upprätthålla och utveckla. Opartiska utsläppsdata från offentliga aktörer är användbar information för att beräkna stadens utsläpp och för att fastställa kriterier för konkurrensutsättning vid entreprenadupphandling.

– Om en utsläppsgräns används som minimikriterium i anbudsförfrågan för entreprenaden vid till exempel transport av natursten, ska informationen vara opartisk så att konkurrensutsättningen genomförs på lika villkor enligt lagen om offentlig upphandling, betonar Kallio. 

Enligt utsläppsrapporten orsakade de material som användes i infrastrukturbyggandet och behandlingen av dem 92 procent av ovan nämnda totala utsläppspott på 33 000 t CO2e. Resten av utsläppen uppstod i underhållsarbetet. Var utsläppen uppkommer är dock viktigare än själva utsläppsmängden. När man känner till de största utsläppskällorna kan man också ingripa effektivare i dem.

– Cirka 82 procent av utsläppen från infrastrukturbyggandet orsakas av tillverkningen av byggnadsmaterial, särskilt betong och stål. Resten fördelas ganska jämnt mellan transporter och arbetsprestationer, berättar Ramboll Finland Ab:s planerare Saila Vicente, som ansvarade för rapporten.

– Det finns dock redan material som ger låga utsläpp. Till exempel finns det redan koldioxidsnål betong och prisskillnaden jämfört med en motsvarande traditionell produkt har krympt. Man håller också på att i större skala börja producera nollutsläppsstål, räknar Vicente upp.

Klimatvänliga material kan också vara förmånligare än traditionella material. Till exempel kan man genom att återvinna sidoströmmar från industrin producera material med låga utsläpp som kostar mindre än nya material. Iina Kallio lyfter som exempel fram återvunna bindemedel från stabilisering av mark, som utöver betydande utsläppsbesparingar även ger kostnadsfördelar.

Då det gäller användning av klimatvänligare material kan man dock inte bara tänka på priset, utan även materialens tekniska funktion ska vara i skick och godkännas av experter. Det är nödvändigt att testa nya material till exempel med hjälp av pilotprojekt för att få praktisk information om deras geotekniska funktion, såsom markens bärighet och tjäle. Genom samarbete mellan städer kan den information som erhållits i försöken utnyttjas effektivare. 

– Genom att säkerställa kvaliteten och hållbarheten ökar modet att använda återvunna material och klimatvänligare tillvägagångssätt i infrastrukturbyggandet, berättar Kallio.

Enligt Rambolls rapport skulle man med potentiella kalkylerade åtgärder kunna minska utsläppen med upp till 30 procent. I dessa åtgärder ingår bland annat utsläppssnåla material, optimering av transporter och användning av inhemska naturstenar i stället för importerade stenar.

– Det transporteras stora mängder stenar och jordmaterial till och från arbetsplatserna. Dessutom ger markarbeten upphov till utsläpp, räknar Vicente upp.

Transporterna och arbetsprestationerna producerar sammanlagt cirka 16 procent av de totala utsläppen från infrastrukturbyggandet, och därför måste man också fästa uppmärksamhet vid dem. Till exempel i funktionerna på byggplatsen och transporterna strävar man efter att övergå till grön el och förnybara bränslen, vilket minskar såväl utsläppen som buller och damm. 

Utsläppsberäkningen och utsläppsbudgeteringen kommer sannolikt att bli en fast del av helhetsberäkningen av entreprenader i framtiden.

– Vi har ännu inte kommit till det skedet att man i projektens budgetar varje gång också räknar ut utsläppens andel, men i framtiden kommer det att bli en etablerad praxis och vardag, förutspår Vicente.

– Rapporten ger en grund för att identifiera utsläppskällor och söka koldioxidsnåla lösningar. I framtiden kommer till exempel ovan nämnda databaser att vara till hjälp i beräkningen, tillägger hon.

I Esbo håller man också på att utarbeta en klimatbudget med hjälp av vilken pengar kan öronmärkas för att minska utsläppen.

– För närvarande får utsläppssnålhet i praktiken knappt kosta något extra, konstaterar Iina Kallio.

– Vi har strävat efter att balansera åtgärderna för att spara utsläpp så att en del ger upphov till kostnader och en del till besparingar. Stora besparingar – både i euro och i utsläpp – uppnås till exempel genom att använda rivningsbetong vid fyllning vid markbyggnad. Då behöver man inte skaffa nya stenmaterial, tillägger hon.

I Esbo används kostnadsberäkningstjänst, Ihku (Infrahankkeiden kustannuslaskentajärjestelmä ja -palveluallianssi), vars beräkningssystem för närvarande utvecklas så att systemet utöver kostnaderna även fastställer utsläppen från konstruktionsdelarna.

– Med hjälp av Ihku kan man i framtiden redan i planeringsskedet bedöma utsläppen från olika material och arbeten. Då kan man välja ett mer utsläppssnålt sätt eller möjliggöra det i konkurrensutsättningen vid sidan av den sedvanliga lösningen när anbudsförfrågan för en entreprenad utarbetas, säger Kallio. 

I strävan efter att uppnå det kalkylerade målet för klimatneutralitet beaktas också kolsänkorna och kolförråden. Inom infrastrukturbyggandet innebär detta en möjlighet att balansera de totala utsläppen, om skogar, grönområden och parker som hör till branschen aktivt tas med i utsläppsberäkningen. Vikten av att värna om den biologiska mångfalden ökar hela tiden och är en väsentlig del av klimatarbetet.

Esbo har ett tydligt mål med utsläppsberäkningen inom infrastrukturbyggandet.

–Klimatneutralitet 2030. Innan det målet nås krävs många olika delmål och åtgärder: ökade insikter om utsläpp, cirkulär ekonomi, resursklokhet och ökat koldioxidhandavtryck, en övergripande bild, räknar Kallio upp.

– Oftast vinner alla delområden när enskilda, klimatpositiva faktorer främjas, beslutar hon.

Utsläppsrapporten för infrastrukturbyggande genomfördes som en del av projektet Utvecklingsmiljöer för hållbar tillväxt (KETO), som genomförs med finansiering från Europeiska unionens REACT-EU ERUF. Finansieringen är en del av Europeiska unionens åtgärder med anledning av Covid-19-pandemin.

I KETO-projektet utvecklas samarbetet mellan företag, läroanstalter och forskningsorganisationer samt skapas konkreta utvecklingsmiljöer för att främja den gröna omställningen och digitaliseringen.