Information om gymnasieutbildning för flerspråkiga familjer

I Finland är gymnasieutbildningen allmänbildande utbildning på andra stadiet. Gymnasiets syfte är att den studerande ska växa upp till en god, balanserad och bildad människa och en aktiv samhällsmedlem.

Målet är att gymnasiestudierna avläggs på 3–4 år. Tilläggstid kan fås till exempel på grund av sjukdom eller skada. Förlängning av studietiden beviljas av gymnasiets rektor.

I slutet av gymnasieutbildningen avläggs studentexamen. Examen ger behörighet till fortsatta studier, det vill säga rätt att söka till högskolor. 

Varje gymnasiums verksamhet bestäms av grunderna för gymnasiets läroplan som Utbildningsstyrelsen har utarbetat. På basis av grunderna utarbetas en lokal läroplan. I gymnasiestudierna ingår både obligatoriska och valfria studier. Den studerande kan dessutom studera lokala valfria studier och avlägga gymnasiediplom enligt gymnasiets utbud. Gymnasiestudierna ordnas som studieperioder som kan ha olika omfattning i fråga om antalet studiepoäng. Studieperioderna kan också vara gemensamma för läroämnena.

Gymnasiestudiernas omfattning räknas i studiepoäng (förkortning: sp). Gymnasiets lärokurs för unga omfattar minst 150 studiepoäng.

Alla de läroämnen som erbjuds i gymnasiet finns samlade i timfördelningsschemat (bild 1).    

I början av gymnasiestudierna får den studerande hjälp och stöd av gymnasiets studiehandledare, grupphandledare och tutorer. Under studierna får varje studerande handledning i studier, val och fortsatta studier efter gymnasiet.

Gymnasiestudierna framskrider från början av studierna till examen enligt bilden nedan (bild 2). 

Gymnasielevens studiestig

Första året: du inleder dina gymnasiestudier

Andra året

Tredje året, alltså abiåret

Fjärde året

Utexaminering

Första året: du inleder dina gymnasiestudier

• Du sätter dig in i gymnasiestudierna
• Du deltar i gruppbildningsaktiviteter och lär känna andra som inleder första året i gymnasiet
• Dina studier består främst av obligatoriska studieperioder
• Jullov
• Du kan ansöka om att delta i elevkårens styrelse eller tutorverksamhet
• Under det första året avlägger du 60 studiepoäng, vilket är den utsatta poängmängden för dem som avlägger gymnasiestudierna på tre år
• Sommarlov
• Du kan avlägga sommarstudier eller studera i vuxengymnasium 

Andra året i gymnasiet

• Dina studier består främst av obligatoriska studieperioder
• Jullov
• De gamlas dans
• Antalet valfria studier ökar under det andra året
• Du kan inleda studentexamen och delta i studentskrivningar
• Under det andra året i gymnasiet avlägger du 60 studiepoäng
• Sommarlov 
   

Tredje året, alltså abiåret 

• Du kan delta i höstens studentskrivningar
• Du fokuserar på valfria studieperioder i de ämnen som du avlägger i studentskrivningarna
• Jullov
• Du har slutfört gymnasiets lärokurs (150 studiepoäng) 
• Dina studier avslutas efter den tredje perioden och du deltar i bänkskuddardagen (penkis)
• Läslov
• Du deltar i vårens studentskrivningar
• Du söker till fortsatta studier och kan delta i inträdesprov 

Fjärde året i gymnasiet

• Du studerar antingen den första perioden (3,5 års plan) eller perioderna 1–3 (4 års plan)
• Du deltar i höstens studentskrivningar
• Du har slutfört gymnasiets lärokurs (150 studiepoäng)
• Jullov
• Du deltar i vårens studentskrivningar
• Du söker till fortsatta studier och kan delta i inträdesprov

Avläggande av studentexamen ger behörighet till fortsatta studier vid högskolor. Studentexamen består av flera studentprov. Studentskrivningarna innehåller obligatoriska och valfria prov. De obligatoriska proven är: modersmål och litteratur (finska språket och litteratur eller finska som andra språk och litteratur) samt tre av de följande: matematik, främmande språk, andra inhemska språket och realämne. Utöver dessa väljs ett till ämne. I minst ett prov (matematik, främmande språk eller andra inhemska språket) måste den studerande avlägga lång lärokurs. Dessutom får den studerande avlägga prov i fler ämnen om hen vill.

Studentexamen kan avläggas under tre examenstillfällen i rad. Godkända prov får avläggas på nytt utan begränsning. Ett underkänt extra prov får också avläggas på nytt utan begränsning. Ett underkänt prov som ingår i examen får avläggas på nytt tre gånger i följd.

Innan den studerande anmäler sig till proven gör hen upp en plan i Wilma för deltagande i studentexamen, de ämnen hen väljer och tidpunkten för avläggandet av proven. Gymnasiets studiehandledare ger närmare anvisningar om hur planen ska göras.

Internationalisering syns i gymnasiets undervisning och i studieperioderna. Gymnasierna har vänskaps- och fadderskolor samt utbytesstudieverksamhet. Gäster från olika länder besöker gymnasierna. Gymnasieelever kan också delta i internationella evenemang i Finland och utomlands. Gymnasierna i Esbo ordnar också internationell verksamhet med extern finansiering, till exempel projekt som får stöd av EU (Erasmus) och Utbildningsstyrelsen. Internationalisering på hemmaplan, det vill säga internationalisering i närsamhället, är en del av vardagen i gymnasierna i Esbo.

I gymnasiet kan den studerande påverka många frågor som gäller studierna. Den studerande kan delta i utvecklingen av gymnasiet till exempel genom tutorverksamhet eller studerandekårens verksamhet.

På Instagramkontot @espoonlukiot finns viktig och intressant information om bland annat högskolestudier, evenemang och internationellt samarbete. På kontot presenteras också de ungas möjligheter att påverka. Alla gymnasier har också ett eget Instagramkonto.

Rektorn

Rektorns uppgift är att leda, styra och övervaka gymnasiets undervisnings- och fostringsarbete. Rektorn ser också till att verksamheten utvärderas regelbundet.

Studiehandledare

Studiehandledaren är expert i handledning. Studiehandledaren hjälper och handleder de studerande i valet av kurser och att göra en läsordning. Det är också studiehandledarens uppgift att hjälpa den studerande att fundera över olika möjligheter till fortsatta studier. Studiehandledaren utvecklar den studerandes förmåga att bedöma sina egna styrkor och resurser.

Speciallärare

I frågor som gäller studierna samarbetar man vid behov med en speciallärare. Specialläraren lär ut till exempel studiefärdigheter och handleder den studerande att använda sina egna starka sidor i inlärningen. Genom specialundervisning och annat stöd för inlärning vill man möjliggöra en jämlik ställning för de studerande. Med tanke på den studerande är det viktigt att inlärningen är tillgänglig och nåbar.  Det är också viktigt att förebygga inlärningssvårigheter och att identifiera stödbehoven i ett tidigt skede. Specialläraren utför tester som mäter inlärningssvårigheter. Hen utarbetar de utlåtanden som behövs för specialarrangemang för studentexamensproven.

Grupphandledare

I allmänhet ansvarar grupphandledaren för den studerandes närhandledning. Grupphandledarens uppgift är att se till att studierna för de studerande i gruppen löper smidigt och att de deltar i studierna. Grupphandledaren följer regelbundet upp hur studierna framskrider och den studerandes frånvaro. Vid behov kontaktar grupphandledaren den studerande och vårdnadshavaren. Vid behov hänvisar grupphandledaren den studerande till stöd och kan berätta vem som kan hjälpa hen. Dessutom informerar grupphandledaren de studerande om aktuella frågor som gäller studierna.

Elevhälsans personal

Elevhälsan stöder de studerandes inlärning och välbefinnande. Elevhälsan finns till för alla studerande.

Kuratorn stöder den studerandes välbefinnande, studiemotivation, tillväxt, självständighetsprocess och livsplanering. Hen ger också stöd i svåra situationer i livet, till exempel i frågor som gäller vänskapsförhållanden. Kuratorn ger råd om studiestöd och ekonomiska förmåner.

Psykologen främjar de studerandes psykiska och sociala välbefinnande, till exempel om den unga har ångest eller behöver stöd i frågor som gäller stress eller spänning. Psykologen hjälper också de unga i krissituationer i livet.

Hälsovårdaren hjälper de studerande att förstå betydelsen av hälsosamma levnadsvanor för att studierna ska löpa smidigt och för livshanteringen. Den studerande kan boka tid hos hälsovårdaren till exempel för hälsoundersökning, vaccination eller rådgivning om sexualhälsa.

 

Unga med invandrarbakgrund som studerar vid skolor och gymnasier i Esbo samt deras familjer och skolpersonalen kan dra nytta av kulturhandledarens stöd och mångkulturella kompetens.

Kulturhandledaren som arbetar inom den grundläggande utbildningen stöder eleverna, familjerna och skolorna. Hen hjälper familjer till exempel med att fylla i skolansökningar, använda Wilma och ordnar rådgivning för familjerna. Gymnasiets kulturhandledare hjälper studerande och vårdnadshavare i frågor som gäller gymnasiestudier både på finska och, i mån av möjlighet, på den studerandes eget modersmål. Kulturhandledaren kan till exempel fungera som stöd och tolk vid möten där en studerande med invandrarbakgrund deltar tillsammans med sin vårdnadshavare och skolans personal. Kulturhandledaren kan också diskutera med den studerande på tu man hand.

Att ta hand om välmåendet stöder den studerandes inlärning. Det är viktigt att den studerande känner sig godkänd i skolgemenskapen precis som hen är, oberoende av kön, språk eller kulturell bakgrund. Till välmående hör också att ta hand om den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. I gymnasierna stöds de studerandes välmående till exempel genom en välmåendevecka som ordnas årligen. Under veckan ligger fokus på teman som stöder välmående. Dessutom ordnas olika evenemang, utflykter och motion under läsåret.

I gymnasiet är det viktigt att en gymnasieelev lär sig. En gymnasieelev kan behöva vårdnadshavarnas stöd i frågor som gäller studierna. Det viktigaste stödet från vårdnadshavarna är intresset för den ungas skolgång och skolfrågor. Vårdnadshavarens positiva attityd mot skolan och uppmuntran ökar den ungas trivsel i skolan. Ungdomar som trivs i skolan och som mår bra, lär sig bättre.

Många av gymnasiets läromedel är elektroniska och syns för vårdnadshavarna endast om den studerande öppnar sin dator och visar dem. Det som man lär sig i gymnasiet är ofta svårt, och det kan kännas besvärligt att studera och lära sig. Vårdnadshavaren bör då uppmuntra gymnasieeleven att söka hjälp genom gymnasiets stödstrukturer: läxklubbar eller -verkstäder, lärare eller andra studerande. Men ofta blir det lätt (eller lättare) att lära sig när man får använda tillräckligt med tid på det.

När en gymnasieelev blir myndig får hen själv bestämma vad vårdnadshavaren får veta om hens gymnasiestudier. Det är viktigt att en ung vuxen själv får bestämma om sina egna angelägenheter. Genom diskussion och positivt intresse kan vårdnadshavaren hjälpa den unga vuxna i situationer där hen behöver stöd.

Det främsta syftet med föräldramötena är att stödja den ungas uppväxt och lärande. På föräldramötena har vårdnadshavarna goda möjligheter att lära känna varandra, lärare och annan personal. På föräldramötena ges information om frågor som gäller den ungas uppväxt, utveckling och lärande. Vid föräldramötena kan vårdnadshavarna prata med en studiehandledare om frågor som gäller gymnasiestudier. Gymnasiernas kulturhandledare är också på plats för att stödja växelverkan mellan skolan och hemmet både på finska och, i mån av möjlighet, på den studerandes eget modersmål.

Gymnasiet uppmuntrar vårdnadshavarna att regelbundet delta i diskussioner som gäller den studerandes handledning, stöd, skolgång och gymnasiestudier. Diskussionerna är viktiga för alla vårdnadshavare, även för dem vars unga inte har några särskilda utmaningar i skolgången.

Under föräldramötet funderar vi tillsammans på hur vi kan minska och lösa bekymmer. Också resultaten av enkäten Hälsa i skolan per skola samt olika kartläggningar som gäller välbefinnande eller mobbning utgör en god grund för gemensam diskussion.

Wilma är ett centralt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan i alla gymnasier i Esbo. Med hjälp av Wilma kan vårdnadshavarna följa med sitt barns inlärning och studieprestationer tills barnet fyller 18 år, granska och utreda den studerandes frånvaro, läsa skolmeddelanden och kommunicera med lärarna. Det vore bra att följa med Wilma varje dag. Vårdnadshavarna förlorar sina användarrättigheter till Wilma när den studerande fyller 18 år, om inte den studerande själv ger vårdnadshavarna tillstånd att få åtkomst till Wilma. Detta tillstånd kan ges på en blankett i Wilma.