Planläggningsöversikt 2025

• Alberga: pågående detaljplaner, pågående detaljplaner på kartan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
• Hagalund: pågående detaljplaner, pågående detaljplaner på kartan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
• Esbo centrum och Gamla Esbo: pågående detaljplaner, pågående detaljplaner på kartan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
• Esboviken: pågående detaljplaner, pågående detaljplaner på kartan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
• Kalajärvi och Norra Esbo: pågående detaljplaner, pågående detaljplaner på kartan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
• Köklax: pågående detaljplaner, pågående detaljplaner på kartan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
• Mattby: pågående detaljplaner, pågående detaljplaner på kartan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Du kan också bekanta dig med planläggningen i ditt område genom att klicka på objekten på kartan nedan.

(Texten fortsätter nedan bilden.)

Vi planerar mångsidigt bostadsbyggande, allt från flervåningshus till småhus. Byggandet av flervåningshus koncentreras till centrum och utmed effektiva kollektivtrafiksanslutningar, och byggandet av småhus på andra ställen. Bostadsområdenas särprägel stärks genom att ta hänsyn till deras särdrag i den kompletterande planläggningen.  

Byggandet betonas i enlighet med berättelsen om Esbo längsmed goda kollektivtrafiksanslutningar, i synnerhet längs spåren. I omgivningen kring Västmetrons, stadsbanans och Jokerbanans stationer planläggs urbana områden som lockar till sig företag och erbjuder många olika slags jobb.

Planerna för utveckling av centrumen längs Kustbanan i Kera, Esbo centrum och Köklax samt vid metron i Finno centrum och Stenbruket utgör betydande bostadsobjekt.

För Esbos livskraft är det viktigt med många olika typer av näringslivsobjekt: kontorsarbetsplatser, handel eller verksamhetsförutsättningar för olika företag. Av näringslivsplanerna är de mest anmärkningsvärda Kägeluddens arbetsplatsplaner.

I Esbo har alla närhet till naturen. Målet är att trygga och öka grönskan också i stadens centrum. Rekreationsområdenas betydelse som en del av stadsstrukturen stärks. Esbos otaliga, värdefulla kulturmiljöer tryggas med hjälp av detaljplanläggning.

Temana för hållbar utveckling blir ännu mer synliga också i detaljplanläggningen. Med hjälp av planläggning främjar vi strävan att ha en klimatsmart stad och livsstil.  Läs mer om stadsplaneringens klimatarbete.  

Hållbara och smarta stadslösningar ökar smidigheten i vardagen och för rörligheten. När vi förbättrar förutsättningarna för kollektivtrafiken, fotgängare och cyklister, så blir trafiken smidigare och utsläppen minskar.

Betydelsen av växtlighet och olika naturbaserade lösningar i städerna ökar när städerna blir tätare och klimatförändringen framskrider. Gröna stadsmiljöer hjälper till att lösa många utmaningar i den byggda miljön, till exempel klimatuppvärmningen, hanteringen av dagvatten och naturförlusten. En grön stadsmiljö ökar också stadsbornas välbefinnande och skapar ett trivsamt stadsrum. I november 2024 beslutade Esbo att införa grönytefaktorn som ett verktyg inom detaljplaneringen och fastställde dess målnivåer. Verktyget används för att bestämma hur mycket grönareal det ska finnas på en tomt som ska byggas, hur dagvattnet hanteras och hur den biologiska mångfalden kan stödas i gårdsmiljöerna. Läs mer om grönytefaktorn.

Esbo generalplan 2060, som omfattar hela staden, är en allmän plan för markanvändning och trafik, med hjälp av vilken man hanterar stadsstrukturens utveckling och anpassar olika funktioner. Hela stadens generalplan siktar mot 2060. Generalplanen utarbetas i samarbete med invånarna, intressenter och andra delaktiga.

Utkastet till generalplanen var framlagt sommaren 2024 och nästan 1 500 synpunkter lämnades in. År 2025 görs kompletterande granskningar, utredningar och konsekvensbedömningar av markanvändningen. Målet är att lägga fram förslaget till generalplan år 2026.

Läs mer om Esbo generalplan.

I skärgårdsområdet genomförs granskningar som betjänar delgeneralplanläggningen och detaljplaneringen i samband med Generalplan 2060. Utifrån dessa granskningar kan man senare fortsätta med delgeneralplanen för skärgården och delgeneralplanen Stora Bodö-Lilla Bodö, som är aktuella på området. Delgeneralplanen för skärgården anvisar fritidsbebyggelse och annan markanvändning i skärgården. I delgeneralplanen för Stora Bodön-Lilla Bodö undersöks en måttlig ökning av fritidsbebyggelsen i öns norra del.

• Planeringen av norra sidan av Alberga centrum fortsätter utifrån idétävlingen år 2024.
• Kera utvecklas till ett nytt, stadslikt lokalcentrum. Området formas till ett internationellt exempelområde för cirkulär ekonomi.
• I Esbo centrums stationsområde planeras kompletterande byggande på båda sidorna av banan. Gångförbindelserna kring stationsområdet förbättras.
• I Köklax förbereder man sig på att förlänga Stadsbanan.
• Förnyelsen av Hagalunds centrum fortsätter.
• Kägeludden stärks som arbetsplats- och företagsområde och dess möjligheter för mångsidig användning utreds. Strandområdets rekreationsanvändning och strandpromenaden utvecklas.
• Otnäs utvecklas till en mångsidig campusstadsdel, där universitetets funktioner, arbetsplatser, service och boende blandas.
• Byggandet av Storåkers centrum främjas med planändringar. Områdets norra delar planläggs utifrån dispositionsplanen. Detaljplanläggning pågår på båda sidorna om Ring II.
• Västmetrons stationsomgivning planeras till mångsidiga centrum.
• Stenbrukets detaljplanläggning fortsätter utgående från delgeneralplanen. En planstomme utarbetas för området.
• Norra Esbo fokuserar på planläggning av nya lokalcentrum och småhusdominerade områden.
• Småhusplanläggningen främjas huvudsakligen i Västra och Norra Esbo.

(Texten fortsätter nedan bilden.)

Med planläggningsreserv avses den outnyttjade byggrätten som ingår i gällande detaljplaner. I de lagakraftvunna detaljplanerna i Esbo finns 2,6 miljoner våningskvadratmeter outnyttjad byggrätt för boende. Ungefär hälften av det är småhusreserv. Av planläggningsreserven finns 1,7 miljoner våningskvadratmeter på tomma eller nästan tomma tomter. 

Planreserven för obebyggda eller nästan obebyggda tomter motsvarar kalkylmässigt ca sex års mål för bostadsproduktionen. En fjärdedel av all planreserv för boende finns på stadens mark. I beräkningen har man utgått från situationen för planläggningsreserven i augusti 2024.   

Småhusreserver finns på olika håll i staden bland annat i Gobbacka, Kalajärvi, Kurtby, Esbogård och Milkärr. Småhusreserven håller på att minska.

På webbplatsen för tomtansökan informeras om ansökan om egnahemstomter som staden äger.

Flervåningshusreserven finns i synnerhet i Kera och i närheten av Västmetron, där stadsstrukturen har gjorts tätare längs goda kollektivtrafikförbindelser. Flervåningshusreserven har fördubblats under de senaste tio åren.

Genom planläggningen säkerställs en tillräcklig och mångsidig planreserv för den växande stadens behov. Under de närmaste åren kommer betydande detaljplaner med bostadsvåningsyta att godkännas särskilt vid järnvägen i närheten av Kera station och i storområdet Hagalund.

Målet med trafikplaneringen är att balanserat beakta behoven hos de olika färdsätten och användargrupperna som en del av stadens hållbara utveckling. De styrande målen i markanvändningens och trafikens gemensamma planering är trafiksäkerhet, smidighet och funktionalitet i trafiken samt förebyggande och minskning av olägenheter i trafiken.

Hållbar mobilitet främjas i planlösningarna, både i den pågående generalplanen 2060 och i enskilda detaljplaneprojekt. En generalplan som sammanställer hela staden gör det möjligt att bilda sig en gemensam syn på målen för utvecklingen av trafiken samt att styra utvecklingen. Centrala teman är bland annat komplettering av kollektivtrafiknätet, promenadbetonade områden i stadscentra samt enhetliga och smidiga cykelförbindelser. De centrala åtgärderna fastställs när uppdateringen av programmet för främjande av cykling blir klar under år 2025.

Stadslogistiken och det utrymmesbehov som den förutsätter är viktigt i en allt tätare stad. Under 2025 är målet att skapa en helhetsbild av Esbos stadslogistik, utveckla en syn på utvecklingen av transporterna och distributionstrafiken samt på effekterna på mobiliteten och användningen av gaturummet.

Stadsplaneringscentralen samlar in data om trafik och rörlighet. Utgående från dessa data kan vi planera staden så att rörligheten blir smidig och trygg.

• Vi räknar kontinuerligt antalet fotgängare och cyklister vid cirka 30 fasta punkter. Dessutom räknar vi några tiotal föränderliga punkter och korsningar.  
• Vi följer även upp antalet resenärer inom kollektivtrafiken och utvecklingen rapporteras.
• Vi räknar användningsgraden av anslutningsparkeringsområden för bilar och cyklar på våren och hösten. 
• Vi samlar in data om biltrafik med hjälp av flyttbara beräkningsapparater och från datasystem vid totalt 150–200 punkter.
• Dessutom gör vi korsningsberäkningar och andra trafikundersökningar utifrån begäran om information.
• I promenadcentrumen utförs räkning av fotgängare.

Vi publicerar en trafiköversikt årligen. Du kan läsa mer om trafikinformation på vår webbplats Information om trafik. Delningen av trafikinformation vidareutvecklas i karttjänsten och på webbplatsen.

Stadsplaneringscentralens sakkunniga deltar i planeringsarbetet gällande det regionala trafiksystemet. MBT 2023-planen har färdigställts och utifrån den har ett avtal ingåtts mellan staten och kommunerna i regionen i slutet av år 2024.

Centrala teman för 2025 är inledandet av regionens trafiksystemplanering samt beredningen av den nya MBT-perioden samt behovet av samarbete med statliga aktörer i fråga om landsvägarna bl.a. i anslutning till fastställandet av landsvägarnas administrativa klass.

Esbo stadsbana byggs i anslutning till den nuvarande tågbanan från Alberga till Köklax med målet att färdigställa den före år 2028. Stadsplaneringscentralen har i samarbete med Kyrkslätt fortsatt utredningsarbetet om en lämplig plats för den tågdepå som ska betjäna närtågstrafiken i Esbo och Kyrkslätt. Planeringen fortsätter i samband med detaljplaneringen och generalplaneringen år 2025.

Handlingsplanen för bullerbekämpning i Esbo och Grankulla färdigställdes sommaren 2024.  I handlingsplanen presenteras åtgärder för att effektivisera bullerbekämpningen samt långsiktiga mål. I handlingsplanen behandlas huvudsakligen trafiken på huvud- och samlingsgatorna. 

Utöver dessa gäller vissa av åtgärderna bullerbekämpningen på landsvägarna och flygtrafiken vid Helsingfors-Vanda flygplats. Trafikledsverket, NTM-centralen i Nyland och Finavia Abp ansvarar i huvudsak för dessa. I handlingsplanen för bullerbekämpning ingår också åtgärder i anslutning till bullerbekämpning vid evenemang och på byggplatser. Handlingsplanen grundar sig på en bullerutredning som gjordes 2022.

Nylands landskapsplaner styr generalplaneringen i Esbo. När en generalplan utarbetas i Esbo ska alla gällande landskapsplaner beaktas. Nylands förbund ansvarar för landskapsplanläggningen i vårt område.

Nylands förbund har inlett utarbetandet av en etapplandskapsplan för den gröna omställningen. I planen har man preliminärt planerat att behandla teman såsom energi, teknisk service, näringar, mobilitet, naturens och miljöns resurser och dragningskraft samt stävjande av och anpassning till klimatförändringen. Syftet är att uppdatera etapplandskapsplanen för Helsingforsregionen med nya teman och att i övrigt låta den nuvarande planen träda i kraft. Målet är att landskapsfullmäktige ska kunna godkänna planen år 2027.

Du kan utforska gällande landskapsplaner(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) på Nylands förbunds webbplats.