Esbo deltar i utvecklingen av ett verktyg som hjälper till att identifiera naturvärdena i staden

Esbo stad deltog i ARVO-projektet som avslutades i slutet av 2025. Målet med projektet var att identifiera naturens värde och stärka grönstrukturen i tätt bebyggda städer. Samtidigt ville man främja beredskapen inför och anpassningen till klimatförändringen.

– Städerna är levande ekosystem och inte bara byggda miljöer. Större naturområden såsom centralparken är viktiga helheter. Men även naturen i den byggda miljön har stor betydelse för den biologiska mångfalden, berättar projektets specialplanerare Anna Pursiainen.

Naturen skapar många värden för människan, såsom mångfald, klimatsmarthet och välbefinnande. Biologisk mångfald betyder mångfalden av allt levande. Det är en nödvändig grundförutsättning för livet på jorden och tryggar naturens förmåga att producera luft, vatten och mat.

Med klimatsmarthet avses naturens egenskaper som främjar begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Naturen fungerar till exempel som en kolsänka för växthusgasutsläpp. Enbart att vistas och röra sig i naturen ökar också människors välbefinnande.

Det finns också många slags natur i staden. Som en del av projektet identifierades och fastställdes 15 olika naturtyper i den byggda miljön. Dessa är till exempel buskage, öppna parker eller växtlighet längs trafikleder.

– Varje naturtyp i den byggda miljön har olika ekologiska egenskaper. De producerar olika värden och fördelar för sin omgivning. Dessa värden är till exempel biologisk mångfald, nedkylning av luften och fördröjning av dagvatten eller rekreationsmöjligheter, förklarar Pursiainen.

I projektet deltog forskare i biologisk mångfald och ledande yrkespersoner inom branschen. Arbetet med att identifiera stadsnaturens värde har enligt Pursiainen varit ett betydande steg mot att naturen bättre kan beaktas i stadsplaneringen. Den kunskap och kompetens som samlats in stöder stadsplanerarnas arbete.

I projektet utvecklades ett verktyg för regional grönytefaktor, som pilottestades i Esbo.

Ett motsvarande verktyg har tidigare utvecklats i Sverige. Med hjälp av verktyget är det möjligt att göra beräkningar av mängden och kvaliteten på den biologiska mångfalden.

Först identifierar användaren av verktyget vilka naturtyper i den byggda miljön som finns i det område som undersöks. Därefter kan man beräkna vilken nytta områdets grönstruktur medför. Med grönstruktur avses områden med växtlighet i städerna, såsom skogar, parker, gårdar och gatugrönt.

– Med hjälp av verktyget för regional grönytefaktor får vi utgångsdata för stadsplaneringen och planläggningen. Vi kan undersöka vilka naturtyper det finns i området och vilka fördelar de medför. Vi kan också bedöma vilka naturtyper som skulle behövas i området, berättar Pursiainen.

Den regionala grönytefaktorn pilottestades i tre områden i Esbo. Man ville att pilotområdena skulle vara olika sinsemellan. Kopparormsbacken är i huvudsak ett skogbevuxet område. Nupurberget är glest bebyggt, utan detaljplan. Alberga centrum är ett tätt bebyggt område.

Enligt Pursiainen kan man med hjälp av den regionala grönytefaktorn till exempel utreda vilka delar av grönstrukturen det lönar sig att utveckla eller bevara när man börjar planlägga ett glest bebyggt område. Beräkningarna underlättar den fortsatta planeringen av områdena.

– Även i täta områden finns det möjligheter till förändring. Naturvärdena kan ökas genom god planering. Till exempel med hjälp av gröna tak eller planteringar kan man stöda grönstrukturen. Huvudsaken är att säkerställa att området har en så stor biologisk mångfald som möjligt, preciserar Pursiainen.

Ibland hjälper den regionala grönytefaktorn till att uppmärksamma oväntade positiva effekter som en naturtyp erbjuder. Pursiainen ger ett exempel från Alberga centrum: på platsen där Metropolia yrkeshögskola rivits har det utvecklats ett bra ruderatområde.

Ruderat är en naturtyp i den byggda miljön. Med detta avses växtlighet med örtstam som uppkommit på mark som bearbetats av mänsklig verksamhet. Den utvecklas på icke odlingsbar mark eller annan mark som formats av mänsklig aktivitet. Växtligheten utvecklas från markens egen fröbank samt frön som förs till området av djur och vind.

– Albergas ruderat blommar som en äng. Den är artrik och medför fördelar för områdets mångfald. Detta är inte nödvändigtvis något man genast skulle komma att tänka på. Med hjälp av den regionala grönytefaktorn kan vi identifiera stadsnaturens värde även på överraskande platser som vi människor ofta inte uppskattar, berättar Pursiainen.

Pursiainen är entusiastisk över de lärdomar som samlats i projektet. De stöder genomförandet av färdplanen Natursmart Esbo. Esbos mål är att trygga och öka den biologiska mångfalden samtidigt som staden växer.

I Esbo vill man säkerställa att verktyget för regional grönytefaktor kan tas i bruk och hjälpa stadsplanerarnas arbete.

– Vi har utbildat anställda inom både detaljplanering och generalplanering i användningen av verktyget. När kommunerna börjar samla in data om naturtyperna i den byggda miljön gynnar det främjandet av den biologiska mångfalden på riksnivå, gläder sig Pursiainen.

I projektet ARVO – Bedömning och stärkande av grönstrukturen i planeringen av städernas markanvändning (10/2023-12/2025) stärks grönstrukturen och de värden den producerar identifieras i tätt bebyggda städer för att främja anpassningen till klimatförändringen. Projektet koordineras av Helsingfors stad. Som projektpartner fungerar Aalto-universitetet, Esbo stad, Vanda stad och Green Building Council Finland. Projektet delfinansierades av Europeiska unionen.