Försöksprogrammet Stadsdelar för en hållbar framtid

Målet med försökets var att utveckla en grönvägg för utomhusbruk. Den byggdes av återvunna material och som växtunderlag användes jord som tagits till vara från en byggplats. På så sätt förblir de lokala mikroorganismerna och fröbanken livskraftiga, samtidigt som grönväggen stimulerar förbipasserande. Försöket genomfördes tillsammans med InnoGreen, Kekkilä-BVB och Spolia Design.

Väggen byggdes av delar som rivits ur byggnader i Otnäs, till exempel av stålplattor och träbalkar. Endast grönväggens skruvar och bevattningsrör var nya av säkerhetsskäl. Växtunderlaget och växtligheten ändrades en aning under försöket, eftersom det visade sig att jorden från den närliggande byggplatsen som valts för försöket saknade liv. Slutligen bestod ungefär 25 procent av växtunderlaget av jord från en lokal byggarbetsplats, medan 50 procent var hästgödselkompost som producerats av Esbo stadsträdgård och 25 procent biokol. Växtligheten på väggen var av tre slag: sådda ängsväxter, ängsmatta och en kombination av dessa.

Strukturen var på plats från början av juli till slutet av oktober, det vill säga under nästan en hel vegetationsperiod. De valda materialen fungerade i övrigt bra, men biokolet var för grovt, vilket antagligen gjorde att fröna grodde sämre i väggens hål. Dessutom kunde växtunderlaget ha packats tätare in i väggen, eftersom det syntes på växtligheten att växtunderlaget gled något neråt på grund av tyngdkraften under perioden. Av de växttyper som testades verkade de sådda ängsväxterna och kombinationen av sådda växter och ängsmatta klara sig bäst. Däremot var ängsmattan lättast att använda, eftersom den inte kräver groning, såsom sådda frön gör. Med tanke på bevattning var strukturen rätt så lättskött – det räckte med att vattna växterna varannan eller var tredje vecka.

Användarerfarenheterna av väggen utreddes med hjälp av en enkät som besvarades sammanlagt 71 gånger. Flervalsenkäten kartlade användarnas inställning till strukturen ur estetisk, ekologisk och materialeffektiv synvinkel. Svaren var mycket positiva: deras Likert-medeltal var 4,37, det vill säga de som svarade var i genomsnitt antingen nästan eniga eller helt eniga med olika positiva påståenden. Användarnas positiva inställning till strukturen framgår förutom av enkätresultaten också av att väggen inte alls utsattes för vandalism.

Det beräknades att klimatavtrycket från växtunderlaget var 83 kg CO2/m3, vilket är mindre än klimatavtrycket från Kekkilä-BVB:s traditionella växtunderlag som är 112 kg CO2/m3 (uppskattning, om växtunderlaget hade producerats på en jordstation i Vanda och levererats till objektet). Klimatutsläppen från växtunderlaget kunde alltså minskas genom att utnyttja lokala återvunna råvaror som ersätter torv och genom att minimera transportsträckorna.

Efter försöket flyttades grönväggen bort från Otnäs och lagrades utan att tas isär. Under de kommande åren följer man hur växtligheten utvecklas och konceptet vidareutvecklas. Personerna som deltog i försöket ansåg att grönväggen, som kan ombyggas och varför inte även hyras ut, har en stor marknadspotential.

Läs mer om försöket: Tillfällig struktur, permanenta verkningar – en mångfaldig vägg bevarar flora och fauna

Projektet Leve gården! var ett försök där man i småbarnspedagogiken utvecklade material som stöd för barns naturkontakt och förmåga att läsa naturen. Syftet med försöket var att stärka barnens förhållande till naturen och öka förståelsen för naturens mångfald och dess betydelse för livet. Försöket genomfördes tillsammans med miljöskolan Ympäristökoulu Polku på pilotdaghemmen Mainingin päiväkoti och Tillinmäen päiväkoti i Esbo.

Under försöket utvecklades en verksamhetsmodell och ett materialpaket för att stöda och utnyttja yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken. I försöket utvecklades och testades till exempel berättelse- och uppgiftskort som utnyttjar naturens mångfald på daghemsgården och stöder barnen i att utveckla sin förmåga att läsa naturen. Man tog också fram lämpligt material för familjer med främmande språk som modersmål.

Med hjälp av korten fick barnen nya sätt att utforska naturen på daghemsgården och de fick också köra ner sina händer i jorden. På pilotdaghemmen ordnades till exempel planteringstalko, där deltagarna själv kunde så och plantera plantor. Barnen var mycket entusiastiska över att plantera växter och av växtodling, men också de vuxna blev ivriga.

Barnen skötte planteringarna tillsammans med personalen och i slutet av sommaren hölls också en skördefest, där alla fick njuta av skörden. Under försöksperioden möttes sammanlagt cirka 750 barn, deras familjemedlemmar och yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken.

De undervisningsmaterial som utvecklades kan i fortsättningen fritt utnyttjas av daghemmen i Esbo.

Läs mer om försöket: Små steg mot en större förståelse för naturen

Förhandsgranska undervisningsmaterialen som producerades i försöket.

I försöket samlades det in naturinformation av miljö-DNA-prov som tagits ur bikupor (eDNA). Det finns två fördelar med metoden: det är ett nytt sätt att kartlägga naturens mångfald i ett utvalt område, och dessutom ett sätt att skapa en bild av världen ur binas synvinkel och på så sätt lära sig att ta hänsyn till pollinerare som är viktiga för oss alla i stadens utveckling. Försöket genomfördes i samarbete med HumbleBee Housing Project, Senatfastigheter och Aalto Universitetsfastigheter.

När vi rör oss i vår miljö och rör vid andra levande ring, landar pyttesmå DNA-rester från andra varelser på vår hud och våra kläder. Dessa kallas miljö-DNA. Också de humlor och rödmurarbin som deltog i försöket sprudlade av information om olika arter i området när de återvände till sin försökskupa i Otnäs. Det innebär att vi kan samla prover från kupan och på basis av dem identifiera vilka blommande växtarter och andra insektsarter som bina kommit i kontakt med. På basis av informationen kan man uppskatta hur mångfaldig den omgivande naturen är, eller kanske kontrollera hur framgångsrik bekämpningen av invasiva främmande arter lyckats i området.

Växtligheten i försöksområdet ser i binas ögon ut att huvudsakligen bestå av bokväxter och älggräsväxter. Av proverna identifierades 35 olika växtfamiljer. Resultaten från Otnäs var intressanta, men det var också inlärningen av en ny metod. Det var veterligen första gången man i Esbo prövade på att samla in naturdata med hjälp av miljö-DNA. Försöket gav många värdefulla erfarenheter av till exempel oinbjudna gäster i humlornas bon samt av hur den nya tornformade kupan fungerar.

Läs mer om försöket: Det surrar i Otnäs – bina kartlägger naturens mångfald

Försöket erbjöd gratis kurser i att underhålla cyklar på olika håll i Esbo sommaren 2025. Syftet med försöket var att utveckla kurser som kan göra cykling mer attraktivt och säkert. Ett ytterligare mål var att erbjuda invånarna färdigheter att underhålla sina cyklar, förlänga cyklarnas livslängd och sporra till klimatåtgärder i vardagen på ett sätt som är lättillgängligt. Kurserna i cykelunderhåll för Esboborna utvecklades tillsammans med RD Physics.

Staden ordnade kurser under sammanlagt 15 dagar, på fem olika ställen. Ungefär 120 personer lärde sig att underhålla sin cykel under kurserna. Under kurserna gick man igenom grundläggande cykelunderhåll, såsom hur man justerar bromsarna, oljar kedjorna och lappar däck. Deltagarna kom till kurserna med en egen cykel, utan förhandsbokning, och alla fick underhålla sin cykel under ledning av en handledare.

Kurserna fick ett mycket positivt mottagande. Deltagarna upplevde att de lärt sig konkreta färdigheter och fått självförtroende för att fortsätta cykla. Många kom tillbaka flera gånger eller rekommenderade möjligheten för sina bekanta. Försöket visade att praktisk och för invånarna gratis handledning i cykelunderhåll är ett effektivt sätt att främja hållbar mobilitet och delaktighet. Försöket främjade ekologisk hållbarhet, men också social hållbarhet och jämlikhet, eftersom kurserna lockade många olika slags deltagare: cykelpendlare, invandrare, studerande, pensionärer och barnfamiljer.

Enligt RD Physics är nästa möjliga steg för att utveckla verksamheten att hitta en mer permanent lokal som är mindre känslig för väder och vind, och där intresserade alltid kan hitta en handledare.

Läs mer om kurserna i cykelunderhåll: Gratis kurser i att underhålla cyklar för alla

I försöket genomfördes en ny typ av tjänst för cyklister och fotgängare. Tjänsten erbjöd hyperlokal information om vägytans tillstånd i realtid. Målet var att göra det lättare att röra sig på vintern och att öka invånarnas förtroende för sina möjligheter till hållbar mobilitet. Försöket utfördes i samarbete med Mellenium och Teede Tehnokeskus.

Väderinformation samlades in vid fem trafikleder som används aktivt för pendlingstrafik: Mattängen, Havsvindsvägen, Tapiolavägen, Granövägen och Säteriparksvägen. I objekten installerades små vädersensorer i myntstorlek på vägytan och väderstationer som monterades på lyktstolpar. Med hjälp av de lokala data som mättes av apparaterna och den väderprognosmodell som utvecklats för tjänsten producerades väderprognoser för just dessa platser. Uppgifterna uppdaterades automatiskt till en webbsida som utvecklats för tjänsten med en timmes mellanrum och en gång om dagen till försökets Facebooksida.

I försöket konstaterades det att lokal väderinformation är mycket nyttig. Trafikförhållandena varierar avsevärt inom staden. När gatorna är istäckta i Alberga kan marken vara bar i Hagalund. Å andra sidan var de varierande förhållandena en utmaning också för hyperlokal information, eftersom det inte hjälper användare att marken är isfri vid mätpunkten, om det finns slask tio meter längre fram. Användarna var till största del nöjda med tjänsten, och webbsidorna besöktes i bästa fall av över 100 användare per dag. Responsen för den fortsatta utvecklingen var dock tydlig – informationen om gatuunderhållet borde integreras i väderinformationstjänsten.

Försöket pågick fram till slutet av mars 2026.

Läs mer om försöket: Försök med väderinformation producerar lokal information om väderförhållandena – en kall vinter önskas för testning av tjänsten och Pilot ger väderinformation till fotgängare och cyklister inför vintern

I försöket utvecklades och testades en helt ny och modulär parkletstruktur i Alberga. Den kombinerade cykelparkering, stadsgrönt och trivsam vistelse. Syftet med försöket var att undersöka nya och flexibla möjligheter att använda gatuutrymmet samt att samla information om hurdana lösningar som bäst stöder gång, cykling och trivsel i stadsrummet. Försöket utfördes i samarbete med Parkly.

I strukturen som testades fanns ramlåsningsplatser för åtta cyklar samt två bänk- och grönmoduler. Erfarenheterna av användningen av strukturen och responsen från invånarna visade att cykelparkeringslösningar kan spela en viktig roll för trivseln i stadsrummet. Med modulära lösningar kan man på ett flexibelt sätt skapa stadsgrönt, färgmättnad och möjligheter att vistas i olika områden.

Den modulära parkletstrukturen kan anpassas och omvandlas till många olika behov och platser. I fortsättningen kan den utvecklade lösningen till exempel betjäna områden som håller på att byggas upp eller stadsdelar som saknar tillräcklig cykelparkering eller möjligheter att sitta ner.

Läs mer om modulär cykelparkering: En bit av stadsrummet för trivsam cykelparkering

Planeringen började med att man definierade teman och utmaningar. Med hjälp av expertintervjuer och Berättelsen om Esbo preciserades vad som just nu är viktigt och aktuellt. Till de slutliga temana valdes hållbar mobilitet och en mångsidig stadsnatur. I planeringsskedet kom man också överens om kriterier som stöder målen för valet av försök. Vi ville betona till exempel samutveckling, innovativitet samt anpassnings- och affärspotential. 

För båda temaområdena (hållbar mobilitet och en mångsidig stadsnatur) ordnades hösten 2024 en öppen ansökan. Ansökningstiden var cirka 1,5 månader och vi kommunicerade aktivt om tävlingen under hela ansökningstiden. Dessutom ordnade vi en försöksklinik där utvecklarna kunde möta varandra och tillsammans utveckla idéer redan i ansökningsskedet.

Lösningar söktes på följande utmaningar:

Hållbar trafik:

• Utveckling av en bekväm och trygg omgivning att röra sig i
• Ökning av hållbar pendeltrafik samt att göra hållbar pendling mer lockande
• Förbättring av tillfälliga arrangemang för gång och cykling i ett föränderligt stadsrum

Stadsmiljö som stöder naturens mångfald:

• Förbättring av gröna områden och förutsättningarna för den lokala naturen i objekt i den byggda miljön som är utmanande med tanke på naturens mångfald
• Förbättring av den föränderliga stadsmiljöns identitet och trivsel genom mångsidig urban grönska
• Ökning av kontakten och tillgängligheten till naturen i boendemiljöer
• Utveckling av naturläskunnighet

Det kom in sammanlagt över 50 förslag till försöksprogrammet. Sex olika lösningar valdes ut för testning.

Genomförandet av försöken inleddes med en konkretisering av lösningarna – man kartlade närmare platser för försöken, ansökte om behövliga tillstånd och identifierade de viktigaste samarbetspartnerna. Man kommunicerade aktivt om försöken under hela försöksperioden, och reagerade på utvecklingsförslag då det var möjligt. Staden och partnerna genomförde försöken i nära samarbete.

I försöksfasen var det viktigt att komma ihåg att det också är tillåtet att ”misslyckas” – det viktiga med försöken är att vi lär oss något nytt.

De första försöken inleddes i april 2025 och det sista avslutades i mars 2026. Läs mer om hur varje försök framskred i avsnitten ”Vad lärde vi oss av försöken inom hållbar mobilitet?” och ”Vad lärde vi oss av försöken om naturens mångfald i staden?”

I slutet av programmet samlades reflektioner och resultat in av alla som deltog i försöken. Svaren har dokumenterats och sammanfattats ovan separat för varje försök.

Försöksprogrammet gav staden både ett nätverk av partner och de egentliga resultaten av försöken, men dessutom lärde sig deltagarna mycket om att genomföra försök i över lag och hittade en god verksamhetsmodell för framtida försöksprogram.

Här är några tips till dig som vill genomföra ett försök:

• Det lönar sig att satsa på att definiera och avgränsa utmaningarna och fastställa urvalskriterier som lämpar sig för just dessa utmaningar.
• Den som ordnar programmet har en central roll när det gäller att bygga upp samarbetet. I bästa fall är det mycket fruktbart att identifiera synergier mellan försöken och samarbetspartner inom den egna organisationen.
• Tillräckliga resurser är en förutsättning för ett bra försöksprogram. I synnerhet urvalsfasen kan ta en överraskande lång tid.
• Det finns omfattande guider till hur man driver försök – det lönar sig att använda dem.