Cykling ger frihet att bestämma över sin egen tidtabell

Cykling är ett hållbart sätt att ta sig fram och för många esbobor ett trevligt sätt att ta sig från en plats till en annan. Vår artikelserie handlar om cykling i Esbo. Den femte delen av serien handlar om cykling ur perspektivet för två esbobor med ett främmande språk som modersmål. Läs även de tidigare publicerade artiklarna om cykling: Aktiva cyklister i vardagen, Elcykling gjorde cykling till det primära färdsättet, Cykling för hela familjen och Nya rutter och möjligheter med cykel.

För Mattbybon Palash Sarkar är cyklingen en viktig motionsform. Sarkar, som är född i Calcutta i Indien, jämför cykling i Finland och Esbo med cykling i sitt hemland: ”Här finns separata filer för cyklister, vilket gör det säkrare att cykla. Dessutom är cyklingen en idrott här. I Indien är det ett färdsätt”, berättar han. 

Sarkar cyklar den 7–8 kilometer långa arbetsvägen till Otnäs och uppskattar de goda förhållanden som arbetsplatsen erbjuder cyklister. Arbetsplatsen har beaktat cyklisternas behov genom att ordna duschutrymmen och möjligheter att parkera cykeln. 

Växlingarna i landskapet motiverar Sarkar att cykla. ”Jag njuter av att hitta nya platser – restauranger och kaféer – och att utforska naturobjekt, till exempel Esbo centralpark”. Han värdesätter också de hälsofördelar cyklingen ger och att han tack vare den sparar pengar.  

Sarkar deltar i några cykelevenemang varje år. År 2022 deltog han i ett terrängscyklingsevenemang i Luk, där man cyklade 24 kilometer i Esbos landskap. 

Sarkar hittar information om nya cykelrutter och -evenemang på internet och via appar. För Sarkar är cyklingen också en social aktivitet eftersom han tycker om att delta i gemensamma cykelturer på terrängcykel. Han cyklar också tillsammans med vänner.  

Men finns det några faktorer som gör att Sarkar inte har lust att cykla? ”Väderförhållandena, till exempel ösregn”, berättar han. Han tycker heller inte om att cykla bland andra fordon och är orolig för att hans cykel ska bli stulen under tiden han går in i en butik. Vad gäller att förbättra cyklingsförhållandena önskar han bättre möjligheter att parkera cykeln. ”Ofta är parkeringsplatserna för cyklar för smala för terrängcyklar,” konstaterar han. 

Allmänt taget beskriver han cyklingsförhållandena i Esbo som bra. Han uppskattar i synnerhet att cykelleder och grusvägar vid motorvägar är i bra skick.

Också Somnath Paul, som bor i Ängskulla, är hemma från Calcutta. För honom har cyklingen blivit en daglig rutin. ”Jag tar mig helst fram med cykel om sträckan är under fem kilometer. På sommaren också längre än så”, berättar Paul. Han cyklar i genomsnitt fem–sex kilometer per dag, 30 kilometer per vecka och 2 000 kilometer per år. 

Det finns många faktorer som påverkar vårt val av färdsätt, såsom också i Pauls fall. ”Jag tar mig oftast fram med cykel, men åker ibland också metro och ungefär en gång i veckan bil”, beskriver han sina transportvanor. Tidigare, då han bodde i Joensuu, cyklade han mer och nu cyklar han mindre – tack vare att kollektivtrafikförbindelserna är bättre.  

Paul motiveras att cykla också av ekonomiska orsaker. ”Det är billigt att cykla”, säger han. ”Och jag behöver heller inte vänta på bussen. Jag bestämmer själv över min tidtabell”. 

Av staden önskar Paul fler offentliga serviceställen för cyklar, till exempel i hans egen närmiljö i Ängskulla. Han har använt serviceställen för att reparera och underhålla sin cykel i andra stadsdelar, till exempel nära arbetsplatsen i Otnäs.  

På frågan om vilka saker Paul uppskattar när det gäller cyklingsförhållandena i Esbo svarar han att han tycker att cykelvägarna i Esbo är i bra skick. Utbudet av stadscyklar är också bra i närheten av hans hem.