Hur ser rörlighet ut i framtiden?

3.3.2022 7.40Uppdaterad: 3.3.2022 9.12
En kvinna står vid en stadscykelstation i Mattby.
Användningen av stadscyklar är en del av den framtida trenden med att behovet av att äga minskar.Bild: Olli Urpela

Framtiden för trafik och rörlighet påverkas av många lösningar som implementeras nu. Spårjokern, förlängningen av Västmetron och förlängningen av Esbo stadsbana kommer inom kort att betjäna kollektivtrafiken på ett bättre sätt. Behovet och betydelsen av att äga transportmedel minskar. Förekomsten av elsparkcyklar, stadscyklar, bilar och båtar för gemensam användning i stadsbilden har på många sätt redan förändrat och diversifierat möjligheterna till rörlighet. Utvecklingen av trafikens drivkrafter genomgår en snabb omvandling.

Vi ordnar i samarbete med Esbo arbetarinstitut och Aalto-universitetet evenemangsserien Vårt Esbo 20X0, som belyser framtidsutsikterna för Esbo. Vid invigningsevenemanget berättade futuristen Elina Hiltunen om effekten av världens stora förändringar på Esbo nu och i framtiden. Megatrender, såsom klimatförändringen och digitaliseringen, påverkar även framtidens rörlighetsbehov och trafikutvecklingsutsikter. Av framtidens lösningar förutsätts hållbarhet och utsläppsfrihet. Esbos mål är att vara koldioxidneutralt före 2030. 

Satsningar på cykling och gång 

Professor Arto O. Salonen Salonen talade om trafikens framtid vid avslutningstillfället för det nyligen avslutade projektet 6Aika: Färdsätt med låga koldioxidutsläpp vid trafikknutpunkter. Han förutspår att andelen muskelrörelse, gång och cykling, kommer att öka i framtiden.  

I vårt program för cykling för åren 2015–2024 har ett mål fastställts om att fördubbla mängden cykling, varvid dess andel av sätten att röra sig skulle öka till 15 procent. 

Nätverken för cykling och gång utvecklas fortlöpande i Esbo inom nya projekt och genom förbättringar av befintliga andelar. Betydande, redan vidtagna åtgärder för att främja cykling under de senaste åren har varit projekten Västra Tarvobron och Bredviksbanan. De närmaste årens mest betydande investering i cykeltrafik är Kustbanan, som byggs i anslutning till stadsbanan. 

Möjligheterna till cykling året runt har förbättrats med underhållsåtgärder vintertid genom att öka borstsaltningen av cykelvägen från Kägeludden till Alberga och till rutten utmed Västerleden, på rutten från gränsen till Helsingfors till Mattby.  

Stadscyklarna, som används från april till slutet av oktober, är redan en etablerad del av Esbos stadsbild. Stadscyklarna är för gemensam användning och kan mot en avgift lånas eller tas i bruk från stadscykelstationerna. Av stadscentrumen i Esbo finns cykelstationer i Alberga, Mattby och Hagalund. Utnyttjandet av stadscyklarna som anslutningstrafikform är mycket populär. Många av de mest populära stadscykelstationerna finns i närheten av metrostationerna. På den senaste tiden har man satsat på möjligheterna till cykelparkering vid Esbos metro- och tågstationer. Med tanke på att Esbo ännu växer och förändras, finns det även behov av att fortsätta utveckla anslutningsparkeringen. 

Ökningen av spårtrafiken förbättrar kollektivtrafiksanslutningarna

Konst är en viktig del av de nya metrostationernas utseende.Bild: Länsimetro / ALA Architects

 

Västmetron förlängningen färdigställs 2023 och omfattar fem nya metrostationer. När det andra skedet är klart, kommer metron att trafikera ända till Stensvik. Utöver Stensvik omfattar de andra nya metrostationerna Finno, Kaitans, Sökö och Esboviken.  

Spårjokern är en snabbspårväg som ska byggas mellan Östra centrum i Helsingfors och Kägeludden i Esbo. Trafikeringen av den inleds i januari 2024. Enligt prognoserna kommer 91 000 resor per vardagsdygn att göras med Spårjokern år 2030. År 2050 kommer det motsvarande antalet resor per vardagsdygn att vara hela 125 000. Snabbspårvägens stationer placeras på ställen som redan är eller som kommer att bli koncentrationer för boende, arbetsplatser och tjänster.  

Esbo stadsbana kommer att omfatta två extra spår mellan Alberga och Köklaks, intill de nuvarande spårvägarna. Stadsbaneprojektet förbättrar punktligheten och smidigheten för fjärrtrafiken mot Åbo samt Karis, Kyrkslätts och Esbos lokaltrafik som en del av huvudstadsregionens kollektivtrafiksystem. Banan ska stå klar 2028. 

Slutförandet av banprojekten medför bättre service inom Esbo kollektivtrafik och minskar utsläppen från trafiken i betydande utsträckning. 

Nya möjligheter med samarbete 

Vi idkar ett intensivt samarbete med olika partner för att utveckla tjänsterna för trafik och rörlighet. Med beaktande av utvecklingen av elektrifieringen av persontrafiken, strävar vi tillsammans med företagen till exempel efter att öka antalet laddningspunkter för elbilar i bostadsaktiebolagen i Esbo. Även användningen av biogas som trafikbränsle främjas tillsammans med företagen.  

Gemensam användning och tjänstefieringen av trafiken har synts kraftigt i Esbo under de senaste åren. I Esbos stadsbild syns såväl bilar som stadscyklar, elsparkcyklar och båtar för gemensam användning. Mångsidiga tjänster för rörlighet skapas i intensivt samarbete med företagspartner. 

Vi har även utrett möjligheten till automatiserad busstrafik som ett komplement till kollektivtrafiken. Den konsultutredning som Esbo och Åbo städer lät göra om framtiden för automatbussar prognostiserar att tekniken 2030 tillåter att automatbussar rör sig bland den övriga trafiken under alla omständigheter. Enligt rapporten kan den automatiska kollektivtrafiken väntas vara förhållandevis etablerad redan 2040. 

Vid sidan av företag, forskningsinstitut och högskolor genomförs samarbete och interaktion tillsammans Esbobor vid olika evenemang, genom att ordna verkstäder och enkäter. I enlighet med Esbos strategi strävar vi efter att främja invånarnas möjligheter att göra hållbara val i vardagen nu och i framtiden. Till exempel gav invånarna fler än 4 600 utvecklingsidéer för olika delar av Esbo i enkäten Mitt Esbo på kartan, som genomfördes 2021. Invånarna föreslog rikliga mängder utvecklingsidéer också med tanke på trafik och rörlighet. Målet är att enkäten Mitt Esbo på kartan ska bli en etablerad del av stadsplaneringens källuppgiftsmaterial. 

Mer information: Utvecklingschef Mari Päätalo, tfn +358 40 6394550, mari.paatalo@espoo.fi