Projektet Framtidssmedjan för hållbar utveckling (TUPA)

Till invånarpartnergruppens sista verkstad hade dessutom bjudits in medlemmar från styrgruppen för programmet Ett hållbart Esbo. Stadens direktör för hållbar utveckling Helena Kyrki presenterade först stadens klimatarbete. Utöver stadens och företagens åtgärder är det viktigt att alla invånare bidrar, eftersom det inte är möjligt att uppnå klimatneutralitet före år 2030 utan att hela stadsgemenskapen deltar.

I det gemensamma grupparbetet diskuterades det med representanterna för styrgruppen vilka åtaganden som kunde ingås med invånarna eller på vilka andra sätt man kunde få invånarna att förbinda sig till målet. Flera av idéerna handlade om hur befintliga grupper och lokala gemenskaper såsom skolor, arbetsplatser, föreningar och husbolag skulle kunna aktiveras. Invånarna anser att dessa grupper genom åtaganden skulle kunna styras till välinformerade konsumtionsval. Dessutom skulle man till exempel kunna belöna årets miljöförening. En av de idéer som presenterades var ett körkort för miljöansvar, som man kunde kräva av bland annat nya invånare, stadens anställda och sommararbetare. I allmänhet önskade invånarna ”käpp och morot” av åtagandena – goda val skulle ge bland annat nyttjandeförmåner eller skatteförmåner och oönskat beteende skulle leda till skadeavgifter.

Styrgruppens medlemmar lämnade under ledning av ordförande Meri Löyttyniemi till sist en hälsning till gruppen och resten av verkstaden ägnades endast åt medlemmarna i invånargruppen. Gruppen diskuterade vad som var lyckat i försöket för invånardelaktighet inom Framtidssmedjan för hållbar utveckling (TUPA) och vad som kunde utvecklas ytterligare. Dessutom diskuterades det hur gruppen eventuellt skulle kunna fungera i framtiden.

Resultaten av verkstaden kommer att utnyttjas i planeringen och utarbetandet av klimatåtagandena samt i arbetet för att utveckla invånardelaktigheten.

Styrgruppen för programmet Ett hållbart Esbo tar även del av hälsningarna och idéerna från verkstaden.

Projektet Framtidssmedjan för hållbar utveckling (TUPA) avslutas 31.5.2023. Lärdomarna av projektet kommer att samlas i en handbok som riktar sig till kommunala aktörer. Boken publiceras i maj. Lärdomarna från försöket kommer att utnyttjas i utvecklingen av Esbo stads arbete för delaktighet. Dessutom diskuteras det under våren om möjligheten att gruppen skulle fortsätta.

Hållbarhetstemana som diskuterades i verkstäderna förs också in i en bredare diskussion i en utställning om gemensam planering, Önskvärda framtidsvisioner, som är öppen 7.3–24.3. Länk till evenemangssidan utställningen Önskvärda framtidsvisioner | Esbo stad (på finska).

KAMUs gemenskapsmanager Kirsi Ojala inledde kvällen med att berätta om museets kulturmiljöarbete, Esbos kulturmiljöprogram och sociokulturellt hållbar utveckling. Efter anförandet fördes gruppdiskussioner med fokus på närmiljöer i Esbo, och deltagarna kom bland annat med idéer för hur man kunde göra viktiga platser, landskap, byggnader och naturmiljöer bekanta för Esboborna. Dessutom övervägdes nya sätt att skapa samarbete mellan invånarna och stadens andra aktörer i anknytning till dagens tema.

Smågruppsdiskussioner fördes vid flera bord och denna gång deltog även en del av KAMUs invånarpartner Kampparit i verkstaden. Deltagarna delade med sig av sina idéer genom att flytta sig från ett bord till ett annat, i enlighet med dialogkafémetoden (på engelska learning café).

Invånarna önskade att bland annat historisk och kulturell information lyftes fram bättre och på intressantare sätt i närmiljön. Det föreslogs bland annat att museerna kunde arrangera kulturpromenader på områdena och utnyttja QR-koder vid kulturobjekt. Det ansågs viktigt att samla in folksägner, speciellt sådana som handlar om känslor och traditionella kunskaper och färdigheter. För att samla in berättelserna önskade invånarna en webbplattform med låg tröskel, och rekommenderade dessutom att ta hjälp av frivilliga från till exempel invånarföreningar och Espoon perinneseura.

Den kulturella mångfalden i Esbo upplevdes som en rikedom, vars värde som källa för bland annat lärande och gemenskap ännu inte helt identifierats. Deltagarna önskade att staden skulle bli mer aktiv när det gäller att sammanföra lokala befolkning med personer med en annan bakgrund. Som ett bra exempel på detta nämndes bland annat mångkulturella matevenemang och språkkaféer som ordnas i biblioteken. Dessutom fördes riklig diskussion om bland annat platser som är viktiga för Esboborna. Önskemål för kommande invånarevenemang och KAMUs verksamhet samlades även in.

Resultaten av verkstaden kommer att utnyttjas i planeringen av verksamheten vid Esbo stadsmuseum samt utvecklingen av invånarsamarbetet i koppling till kulturmiljöarbete. Styrgruppen för programmet Ett hållbart Esbo tar även del av utvecklingsidéerna.

Om du blev intresserad av KAMUs verksamhet kan du prenumerera på nyhetsbrevet via länken nedan, och delta i museets invånarverksamhet.

Kom med och utveckla KAMU!  | KAMU Esbo stadsmuseum | Esbo stad

Temat för invånarpartnernas workshop i december var matsvinn. Workshoppen genomfördes i samarbete med stadens måltidstjänster. Man försökte hitta på konkreta sätt att minska matsvinn och utnyttja överbliven mat i skolorna i Esbo. Måltidstjänsternas expert berättade om verkliga, praktiska problem som invånarpartnerna försökte lösa.

Under kvällen berättade experter om frågor kring matsvinn. Reetta Jänis från stadens kompetenscenter för hållbar utveckling berättade hur matsvinnet påverkar klimatutsläppen. Minna Ahola från stadens måltidstjänster berättade hur staden ordnar måltidstjänster och hur man hittills har försökt lösa problemet med matsvinn. Matsvinnet i skolorna beror bland annat på att vegetarisk mat inte är så populär, på att antalet matgäster varierar, på praktiska problem och på stränga bestämmelser om försäljning av överbliven mat. Matsvinnet har dock minskat med över 20 procent sedan år 2014. Överbliven mat säljs eller ges bort gratis, om det är möjligt.

Stadens invånarpartner tacklade matsvinn med en metod som beaktar alla inblandade aktörer. Man funderade på hur minskning av matsvinn konkret skulle fungera steg för steg, för olika aktörer, såsom matgäster och välgörenhetsorganisationer. Dessutom kläckte man över 60 enskilda utvecklingsidéer.

Workshoppens resultat kommer att utnyttjas för att utveckla måltidstjänsternas och utomstående samarbetspartners tjänster i Esbo. Utvecklingsidéer föredras också för Esbos ungdomsfullmäktige för kommentarer.

I spelet prövade invånarna på stadsplanering: hur kunde en stad som är hållbar se ut i framtiden? Vad måste man lösa och samordna i planeringen? Verkstaden möjliggjordes av utvecklaren av konceptet, Heli-Maija Nevala på Esbos stadsplaneringscentral. I verkstaden deltog fyra experter på stadsplanering. De kommenterade och berättade om stadsplanering ur olika synvinklar: principer för detaljplanering, trafikplanering, grönmiljö och kulturmiljö.

Under kvällen byggde invånarpartnerna framtidens stad på grundval av sina värderingar och idéer. Experterna sparrade byggarteamen och verkstadens ledare öste ibland på med ytterligare utmaningar. Syftet med verkstaden var att hjälpa invånarna att förstå stadsplaneringens mångahanda mål och utmaningar och att skapa gott samspel och förtroende mellan invånarna och experterna.

Varje byggnadsteam hade ett unikt område att utveckla, vars egenskaper och begränsningar måste beaktas vid planläggningen. Lokaler i det gamla industriområdet omvandlades bland annat till loftlägenheter och en herrgårdsbyggnad som står tom omvandlades till gemenskaps- och upplevelselokaler som samlar invånarna i området. Som en landskapsarkitekt sa: ”En bra stad byggs inte av tegelstenar, utan i årtionden.”

Stadsplanerarna lovordade invånarna för konsekventa, kreativa och hållbara lösningar. Efter remiss- och utvecklingsrundor avslutades verkstaden med en lekfull förhandling fö att nå kompromisslösningar på en besvärlig byggnadsutmaning. Alla grupper måste vara smidiga och ge med sig i förhandlingarna, men till slut hittade några höghus i trä sin plats på spelplattformen.

Esbo stad har inlett beredningen av en ny generalplan som blickar fram till 2060. Workshoppens resultat kan utnyttjas i början av beredningen av generalplanen för Esbo, när man ställer upp mål för generalplanen. Utvecklingsidéerna och resultaten presenteras också för styrgruppen för utvecklingsprogrammet Ett hållbart Esbo.

Läs mer om verkstadsmetoden (på finska): https://kaupunkipeli.fi.(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Den fjärde framtidssmedjan för hållbar utveckling ordnades i köpcentrumet Lippulaiva, som är känt för sina hållbara energilösningar, i samarbete med Esbos team inom projektet SPARCS. Inom projektet utvecklas hållbara, energipositiva och koldioxidfria samhällen och områden. Som en av projektets åtgärder har Esbo stad i samarbete med WSP Finland och Korkia Consulting tagit fram en samutvecklingsmodell för hållbara och smarta stadsområden i syfte att främja införande av nya lösningar i stadsmiljöer. Invånarna hade möjlighet att använda sig av legoklossar som ett hjälpmedel för dialogen och tankearbetet, när de utbytte tankar om stadsutveckling och energilösningar.

Experter höll inledningstal om de hållbara lösningarna i Lippulaivas bibliotek och i köpcentrumet i övrigt (exempel finns bland annat här(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)). Citycons hållbarhetschef Elina Ekelund visade även runt besökarna i stadscentrets lokaler, vilket ledde in diskussionen på kvällens tema.

Samutveckling i stadsmiljö kräver ofta att olika slags lösningar sammanjämkas och delvis att man även gör kompromisser, när olika funktioner och lösningar ska rymmas på ett visst begränsat område. I verkstaden byggde invånarna först var och en sina drömmars boendemiljö, varefter de i mindre grupper försökte sammanjämka de önskade stadslösningarna och optimera ett framtida hållbart kvarter med tanke på energi och mobilitet respektive lösningar i stadsmiljön. Invånarna hade till största delen liknande idéer och därför upplevde de att det gick smidigt att sammanjämka lösningarna. Å andra sidan var det också i en del fall svårare att enas.

När de fick använda sig av legoklossar tyckte invånarpartnerna att tankeprocessen i huvudsak var inspirerande och ett sätt att behandla kvällens tema som öppnade upp för nya tankar. I diskussionerna framkom ett önskemål om att öka användningen av förnybara energilösningar, såsom solenergi, starkt. Bland annat integrerade energilösningar och/eller hybridlösningar samt energimedborgarskap betraktades som möjligheter att skapa tillväxt. En idé till en framtida lösning var att öka utnyttjandet av naturkrafter och rörelseenergi för att producera energi, varvid till exempel tåg kunde driva vindturbiner eller batterier kunde laddas när man kör på väg. Man skapade visioner om användning av lokala lösningar, såsom gemensamma och närproducerade energilager, värmebrunnar eller till exempel biogas, för att producera tjänster. Andra underteman som behandlades var bland annat energieffektiva lösningar, energifostran, anpassning till energisparande åtgärder och utnyttjande av spillenergi.

Invånarnas tankar överensstämde delvis väl med Esbo stads framtidssyn. Ett exempel på detta som presenterades var bland annat tillvaratagandet av spillenergi vid Microsofts framtida datacenterområde i samarbete med Fortum. Detta projekt bidrar till att göra det möjligt att i framtiden få utsläppsfri värmeenergi i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt.

Mer information om Esbos energilösningar finns på klimatvakt(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska) och SPARCS projekts samskapande modell.

Resultaten från verkstaden kommer att utnyttjas i vidareutvecklingen av samutvecklingsmodellen samt i energiteamets arbete och planering vid Kompetenscentret för hållbar utveckling. Utvecklingsidéerna och resultaten kommer att presenteras även för styrgruppen för programmet Ett hållbart Esbo.

Vid nästa verkstad den 15 november kommer man att utveckla framtidens stadslösningar med hjälp av spelet Kaupunkipeli(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska), som faciliteras av stadsplaneringscentralen.

Temat för den tredje framtidssmedjan för hållbar utveckling var cirkulär ekonomi och 1,5 graders livsstil. Kera är en föregångare i hållbar stadsutveckling och visionerna om Kera användes som grund för arbetet.

Vi bad våra invånarpartner att fundera över hur staden borde utvecklas för att underlätta och möjliggöra hållbara levnadsvanor. Deltagarna skapade visioner om funktioner, tjänster och möjligheter som bör finnas i framtidens stadsmiljö. Vi fick in ett rikligt urval av synpunkter inom olika underkategorier. På ett allmänt plan var invånarna överens om att hållbara levnadsvanor och cirkulär ekonomi bör vara så enkla att invånarna kan genomföra dem som naturliga rutiner.

Arbetet med visionerna lyfte fram hur starkt cirkulär ekonomi har samband med tjänster och gemenskap. Delningsekonomi märks redan i städerna, bland annat som gemensamma lokaler, byte av varor och resurser samt olika trafiklösningar. Invånarna önskade bland annat mer utbyte av färdigheter och kompetens mellan generationerna.

I den andra delen av grupparbetet skapade invånarna scenarier på individnivå om hur cirkulär ekonomi och hållbarhet i vardagen kan förverkligas i framtiden. För detta användes servicedesign som metod: man skapade en berättelse, ”En dag i livet”, för olika exempelpersoner. I berättelserna betonade grupperna olika saker – i många fall hade deltagarna beskrivit naturförhållandets och samhörighetens betydelse, en flexiblare livsrytm och möjligheterna till digitala och smarta lösningar, utan att glömma människokontakterna. 

Resultaten från framtidssmedjan kommer att utnyttjas av teamet för cirkulär ekonomi och stadsutveckling vid kompetenscentret för hållbar utveckling samt som stöd för planeringen. Utvecklingsidéerna och resultaten presenteras också för styrgruppen för utvecklingsprogrammet Ett hållbart Esbo.

Nästa framtidssmedja ordnas 11.10 på Lippulaivabiblioteket med energi som tema.

Dagen började med att chefen för Naturens hus Riitta Pulkkinen berättade om Villa Elfviks verksamhet och naturens mångfald i Esbo. Katri Luukkonen från Esbo miljö- och byggnadstillsynscentral fortsatte med temat hur man möter naturens rekreations- och mångfaldsvärden i Esbo. Diskussionen och frågorna gällde särskilt planläggningens och byggandets konsekvenser för naturen. Dessutom delade invånarna med sig av idéer och tankar om åtgärder som främjar naturens mångfald i Finland och i världen.

Invånarpartnergruppen kom också med idéer om förbättring av naturobjektens tillgänglighet och attraktivitet samt önskemål om var staden kunde anlägga nya naturstigar. De största utmaningarna med att ge sig ut i naturen ansågs vara bland annat bristerna i tillgängligheten, splittringen av naturen på grund av byggandet samt bristen på sällskap. I framtiden önskade deltagarna fler intressanta närnaturobjekt där naturens och människornas mångfald och behov har beaktats på ett övergripande sätt. Dessutom önskade deltagarna till exempel mer information om naturobjekten, lättare tillgång till dem också med kollektivtrafikmedel och å andra sidan att antalet naturområden ökas i staden på olika sätt.

Under pausen hade gruppen möjlighet att bekanta sig med husets nya utställning Havets skattkammare – en fotoutställning av undervattensnaturen i Östersjön samt med den informativa basutställningen Leve Esbo.

Efter pausen riktades blicken mot 2035 och framtidens Esbo. I små grupper lade deltagarna fram idéer för åtgärder för att uppnå målen i utvecklingsprogrammet Ett hållbart Esbo och Berättelsen om Esbo på en tidslinje. Som stöd användes metoden backcasting(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) för framtidsarbete: med utgångspunkt i en definierad vision tar man fram möjliga utvecklingsvägar och stegmärken på vägen mot förverkligandet av visionen. Grupperna skapade visioner om att staden ska integrera naturens mångfald till en central del av budgeteringen, planläggningen och all utvecklingsverksamhet samt aktivera även andra aktörer att göra hållbara gärningar.

Resultaten av framtidssmedjan kommer att utnyttjas som en del av stadens arbete. Utvecklingsidéerna och resultaten presenteras också för styrgruppen för utvecklingsprogrammet Ett hållbart Esbo.

Nästa framtidssmedja ordnas 6.9 vid Keran Hallit med temat cirkulär ekonomi och 1,5 graders livsstil.

I verkstaden deltog nästan alla 25 Esbobor som utsetts till invånarpartnergruppen och en grupp experter från Esbo stad. Det viktigaste målet var att lära känna varandra i gruppen, orientera sig i att arbeta tillsammans och få en inblick i teman för hållbar utveckling utifrån FN:s mål för hållbar utveckling.

Framtidssmedjan inleddes av Meri Löyttyniemi, ordförande för programmet Ett hållbart Esbo, och efter introduktionsrundan diskuterade vi förväntningar inför kommande framtidssmedjor.

Invånarpartnergruppen är en mångfaldig grupp där alla har en djup kunskap om hållbar utveckling och vill verkligen göra en skillnad. Därför önskade gruppen konkreta möjligheter att främja hållbar utveckling i Esbo. Vi kartlade också förväntningar inför kommande verkstäder och kommer att beakta gruppens idéer när vi planerar verkstäderna.

Projektkoordinator Suvi Jäntti gav oss en inblick i temat hållbarhet utifrån FN:s mål för hållbar utveckling. Vi kom också överens om gemensamma spelregler som en viktig del av ett långsiktigt och fruktbart samarbete.

Det första mötet lade en god grund för att fortsätta diskussionen och komma med idéer i nästa verkstad. Verkstaden ordnas den 16 augusti på Villa Elfvik och temat är biologisk mångfald och närmiljön. Vi kommer bland annat att fundera på hur vi kan få fler Esbobor att gå ut i naturen och hur Esbo stad i högre grad kan stödja aktiviteter som bidrar till biologisk mångfald.

Eftersom staden vill stödja gruppen som förändringsagenter för hållbar utveckling, delar vi också med oss av de metoder som används i verkstäderna för att möjliggöra hållbar utveckling. De här metoderna stöder gruppens verksamhet i sina egna nätverk och i sin närmaste omgivning. I den första verkstaden diskuterade vi förväntningar med hjälp av ”me-we-us”-metoden(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), där deltagarna stegvis övergår från att fundera enskilt till att diskutera i par och tillsammans.

1.1.2022 – 31.5.2023

Behandlingen av personuppgifter i projektet Framtidssmedjan för hållbar utveckling

Datum för publicering av dataskyddsbeskrivningen: 4.7.2022.

1. Personuppgiftsansvarig

Esbo stad

PB 1, 02070 ESBO STAD

2. Ansvarig person för registret

Suvi Jäntti, koordinator, suvi.jantti@esbo.fi

3. Kontaktperson för registret

Suvi Jäntti, koordinator, suvi.jantti@esbo.fi

4. Dataskyddsombud

Esbo stads dataskyddsombud

Adress: PB 12, 02070 Esbo stad

Tfn tfn +358 9 81621 (växel)

tietosuoja@espoo.fi

5. För vilket ändamål behandlas personuppgifter?

Personuppgifterna samlas in för val av invånare i en påverkansgrupp inom projektet Framtidssmedjan för hållbar utveckling. Uppgifterna begärs för sammanställning av en mångsidig grupp. Efter valet av medlemmarna i gruppen används kontaktuppgifterna för att kontakta medlemmarna.

Central lagstiftning:

• EU:s allmänna dataskyddsförordning (679/2016). Dataskyddslagen (1050/2018).
• Kommunallagen (410/2015)
• Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

6. Vilken är grunden för behandlingen av personuppgifter?

• Artikel 6.1 a i EU:s allmänna dataskyddsförordning: Den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål.
• Artikel 6.1 e i EU:s allmänna dataskyddsförordning: behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning.

7. Vilka uppgifter behandlas?

I samband med ansökan om medlemskap i en grupp invånare behandlas uppgifter om personer som fyllt i ansökningsblanketten (namn, åldersklass, familjesituation, kön, modersmål, utbildningsbakgrund, sysselsättningssituation, storområde där personen bor, ingår i en minoritetsgrupp (inkl. funktionsnedsättning), aktivitet i organisationsverksamhet, medlemskap i stadens organ. Kontaktuppgifterna samlas in till behövliga delar för kontakter med personen (e-postadress och telefonnummer).

UPPGIFTERNAS OFFENTLIGHET OCH KONFIDENTIALITET: Uppgifterna är sekretessbelagda.

8. Varifrån fås uppgifterna?

Direkt av den registrerade. Personen ger själv uppgifterna när hen fyller i ansökningsblanketten. Utlämnande av personuppgifter grundar sig på personens eget samtycke.

9. Lämnas uppgifter ut eller överförs de utanför staden?

Uppgifterna lämnas inte ut utanför Esbo stad.

10. Överförs uppgifter utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet?

Personuppgifter överförs inte utanför EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

11. Hur länge kommer uppgifterna att lagras?

Uppgifterna förvaras under projektets gång högst till 31.5.2023. Uppgifterna raderas dock genast när de är onödiga.

12. Hur skyddas uppgifterna?

Esbo stads avtalsleverantörs enkätverktyg. Tillgång till uppgifterna har begränsats till namngivna anställda i projektet. Användarrättigheterna beviljas enligt arbetsuppgift. Varje användare godkänner en användnings- och sekretessförbindelse för uppgifterna och datasystemen. Användarna deltar regelbundet i dataskydds- och datasäkerhetsutbildningar.

Varje användare godkänner en användnings- och sekretessförbindelse för Esbo stads uppgifter och datasystem.

13. Den registrerades rättigheter

Noggrannare anvisningar om hur uppgiftsbegäranden enligt dataskyddsförordningen ska riktas: espoo.fi/sv/esbo-stad/dataskydd.

1. Hur kan jag kontrollera mina uppgifter?

Du har rätt att av den personuppgiftsansvarige få en kopia av de personuppgifter som behandlas. Den personuppgiftsansvarige ska lämna uppgifterna utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast en månad efter att ha mottagit begäran. Denna period får vid behov förlängas med ytterligare två månader, med beaktande av hur komplicerad begäran är och antalet inkomna begäranden.

Om den personuppgiftsansvarige inte vidtar åtgärder på den registrerades begäran, ska den personuppgiftsansvarige utan dröjsmål och senast en månad efter att ha mottagit begäran informera den registrerade om orsaken till att åtgärder inte vidtagits och om möjligheten att lämna in ett klagomål till en tillsynsmyndighet och begära rättslig prövning.

Begäranden av en registrerad och de åtgärder som hänför sig till dem är avgiftsfria. Om begäranden av en registrerad dock är uppenbart ogrundade eller orimliga, särskilt på grund av deras repetitiva art, får den personuppgiftsansvarige antingen ta ut en rimlig avgift som täcker de administrativa kostnaderna för att tillhandahålla den information eller vidta den åtgärd som begärts, eller vägra att tillmötesgå begäran.

2. När kan jag kräva att mina uppgifter rättas?

Du har rätt att få felaktiga, inexakta, ofullständiga, föråldrade eller onödiga personuppgifter som vi lagrar, rättade eller kompletterade av oss.

3. När kan jag kräva att mina uppgifter raderas?

Du har rätt att under vissa förutsättningar få den personuppgiftsansvarige att radera personuppgifter som gäller dig utan onödigt dröjsmål. Den registrerade har inte rätt att få uppgifter raderade om uppgifterna måste behandlas för att uppfylla en rättslig förpliktelse, för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller för myndighetsutövning som hör till den personuppgiftsansvarige. I dessa fall raderas personuppgifterna först efter den tidsfrist som anges i lagen.

4. När kan jag kräva att behandlingen av mina uppgifter begränsas?

Om de uppgifter som samlats in om dig inte stämmer, kan du kräva att behandlingen av dina kunduppgifter begränsas tills det har kontrollerats om uppgifterna är korrekta.

5. Inlämning av klagomål

Du har rätt att lämna in ett klagomål till tillsynsmyndigheten, om du upplever att behandlingen av personuppgifter strider mot dataskyddslagstiftningen. Du kan lämna in ett klagomål till dataombudsmannens byrå: www.tietosuoja.fi(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Boken går att hitta under titeln ”Asukkaat mukaan kestävän kehityksen työhön - Esimerkkinä Espoon kaupungin Kestävän kehityksen tulevaisuustyöpaja (TUPA) -hanke.” I projektet Framtidsverkstad för hållbar utveckling (TUPA) kopplades invånardelaktighetsarbetet ihop med stadens arbete för hållbar utveckling, men arbetssätten och det man lärt sig kunde tillämpas även för andra behov av invånardelaktighet. Handboken har publicerats på finska och engelska, och kan laddas ner fritt via länken nedan (på finska).