Det europeiska projektet CityLoops satte fart på den cirkulära ekonomin i Esbo

Åren 2020–2023 deltog Esbo i det europeiska projektet CityLoops(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), där innovativa förfaranden och verktyg utvecklades för planering av återvinning av byggnads- och rivningsmaterial samt organiskt avfall i städerna. Med hjälp av de lösningar för cirkulär ekonomi som utvecklats i projektet kan vi minska klimatutsläppen från vår växande stad och utnyttja biomassornas lokala kretslopp för att binda koldioxid. Det slutliga målet är att främja övergången till cirkulär ekonomi som stöder Esbos mål att vara klimatneutralt före år 2030 och att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling som en föregångsstad före år 2025.

Esbo deltog i projektet som en stad som följer projektet, vilket innebär att vi arbetade i nära samarbete med sju europeiska städer och lärde oss av deras innovativa experiment och nya lösningar. Under projektet utbytte vi lärdomar, särskilt med städerna Roskilde och Høje Taastrup i Danmark, men även Apeldoorn i Nederländerna, och vi deltog i studiebesök i pilotstäderna. Som följarstad utnyttjar vi lösningarna i dessa städer också i enlighet med en projektplan som utarbetats i Esbo.

”Återvinning och resurseffektivitet har länge varit praxis i Esbo, men det finns fortfarande många processer i staden som baserar sig på en linjär ekonomi. Främjandet av cirkulär ekonomi kräver kompetensutveckling”, konstaterar Tessa Armour, som har samordnat CityLoops-projektet i Esbo. ”Det bästa resultatet av CityLoops-projektet var utbytet av idéer och erfarenheter med andra europeiska städer och därigenom ökad kompetens inom cirkulär ekonomi i Esbo. Dessutom genomför vi i Esbo som följarstad två konkreta åtgärder som har med hållbar upphandling av plast och återvinning av biomassa att göra.”

CityLoops-projektpartnern Rijkswaterstaat i Nederländerna – ministeriet för infrastruktur och vattenförsörjning – har i projektet utvecklat ett verktyg med hjälp av vilket effekterna av stadens upphandlingar kan granskas med tanke på cirkulär ekonomi. Vår CityLoops-partner genomförde våren 2023 med hjälp av verktyget en analys av köpdata om Esbo stads upphandlingar år 2022. Med hjälp av analysen sökte vi bättre förståelse för hur effektiva våra upphandlingar är i sin helhet. Analysen hjälpte oss att identifiera vilka upphandlingsområden vi har störst möjlighet att påverka för att öka återvinningsgraden av plast, och undersökte plastens roll i olika produktgrupper.

Utifrån resultaten valdes upphandlingskriterierna för plast inom byggverksamhet till nästa utvecklingsobjekt. Med hjälp av upphandlingskriterierna kan aktörer inom den offentliga sektorn minska onödig användning av plast, främja återvinningsgraden av plast inom byggverksamheten och öka marknaden för återvunnen plast. Plast inom byggverksamhet utgör över en femtedel av den plast som används i Finland. Cirkulär ekonomi för plast inom byggverksamhet förutsätter utveckling av planeringen av byggprojekt, bättre identifiering av de plaster som används inom byggverksamheten samt effektivisering av praxis på byggarbetsplatser, separat insamling, återvinningssystem och slutligen också intensifierad återvinning av plastavfall. Många aktörer inom bygg- och plastbranschen har redan förbundit sig till Green deal-avtalet om plast inom byggverksamhet(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), som ställer upp mål bland annat för plastfilm som används inom byggbranschen.

”Samarbetet för att utveckla upphandlingen inom cirkulär ekonomi med våra CityLoops-partner har varit givande. Med hjälp av köpdataanalysen fick vi nya perspektiv på hur offentlig upphandling kan påverka återvinningsgraden för plast. Byggbranschen använder 15–20 procent av all plast i Finland och i Esbo byggs det mycket. Med upphandlingskriterierna kan vi styra marknaden så att den fungerar mer hållbart”, uppmuntrar utvecklingschef Tiia Tuuri från projektet All plast ska återvinnas – från regionala försök till praxis.

Esbo stadsteknikcentral har redan en tid sökt en lösning på stadsträdgårdens lager som ligger i Fantsby, och som används som komposteringsområde. Utmaningen har varit den stora mängden kompost och den långsamma cirkulationen. Med inspiration av de goda resultat som Apeldoorn i Nederländerna uppnådde genom CityLoops-projektet beslutade vi att ytterligare undersöka användningen av bokashi-modellen för behandling av lövavfall och för förbättring av markens struktur och kvalitet. Bokashi är en fermenteringsprocess som omvandlar organiskt avfall till jordförbättringsmedel. Komposteringsmetoden kommer från Japan, där ordparet ”boka shi” innebär ett jäst organiskt ämne.

Avsikten är att ett småskaligt försök, som visar hur bokashi fungerar, ska inledas i stadsträdgården våren 2024. Jordförbättringskomposten från bokashi används i stadens egna grönområden och kan eventuellt också säljas till producenter av odlingssubstrat. Syftet med bokashi-försöket är att visa att de slutna materialflödena fungerar, samt att göra förvaltningen av grönområden miljövänligare. Det finns många fördelar med lokal eller regional behandling av trädgårdsavfall: den stöder markens mikroorganismer och mikrobfunktioner, underlättar upptaget av dagvatten till och med under kraftiga regn, ökar lagringen av vatten i markens ytlager och ökar lagringen av kol i marken. Koldioxidavtrycket från bokashi-kompostering är också betydligt lägre än den traditionella värmekompostens.

Läs mer om resultaten av CityLoops-projektet(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (endast på engelska).