Gå direkt till innehållet

Mer kundorienterade tjänster med hjälp av data

23.11.2021 15.28

I början av 6Aika-strategin hade de sex största städerna en gemensam syn på det att öppnande av data och gränssnitt är en viktig del av service- och stadsutvecklingen. Öppnande av data är värdefullt särskilt för företag och högskolor eftersom det gör möjligt att utveckla och förnya olika tjänster. Med öppna data avses elektronisk information som har samlats för den offentliga sektorn, företag, gemenskaper eller privatpersoner och som fritt och avgiftsfritt öppnas för andra aktörer.

Arbetet inleddes i spetsprojektet Öppna data och gränssnitt under 2014–2017. Enligt projektet lärde man sig mycket om öppnande av data och datasäkerhet. I allmänhet började man förstå datas värde.

Arbetet fortsatte i spetsprojektet Öppen delaktighet och kundrelation under 2015–2018 där man ville prova om stadens kundrelationsdata kan utnyttjas vid identifiering av kundbehov och utveckling av förebyggande tjänster. Även i projektet Energivisa städer utfördes datatestningar som anknyter till förebyggandet.

Förståelse om datas värde ökar

Utvecklingschef Piia Wollstén deltog intensivt i igångsättning av 6Aika-strategin vid Esbo stad och beskriver de första stegen i dataarbetet mellan städerna på följande sätt: ”Stadens roll som möjliggörare blev klarare då projektet Öppna data och gränssnitt gick vidare och förståelsen ökades. Data var en konkret faktor som förenade städerna och företagspartnerna.”

”Vi arrangerade de första hachathonen, öppnade data och det uppstod konkreta nya tjänster och lösningar med hjälp av data. I Esbo gick vi relativt långt med öppnandet av data men då var tiden inte ännu rätt eftersom företags efterfrågan på data var ringa. Städerna satte i gång med rådata men företag skulle ha haft behov av mer förädlade data”, berättar Wollstén.

Förebyggande tjänster med hjälp av data

I Esbos försök med artificiell intelligens under 2017–2018 kombinerades olika datakällor, som data inom hälsovården, familje- och socialtjänsterna samt befolkningsdatasystemet, och skapades förståelse om kundernas behov omfattande ur flera serviceområdens perspektiv. Försöket visade att man allt effektivare kan rikta förebyggande tjänster som är klokt både på ett mänskligt och ekonomiskt sätt. Man kan till exempel råda och styra klienter till olika stödtjänster innan de blir klienter inom barnskyddet.

Arbetet har fortsatts vid kunskapscentret för invandrare av Esboregionens utbildningssamkommun Omnia. Wollstén beskriver detta ett ännu mer omfattande försök för att man har tagit med servicedata från tjänsterna i Esbo stad, Omnia och statens myndigheter som FPA. Forskning i dataanalys som VTT genomför pågår fram till 2024.

”Under det första försöket med artificiell intelligens uppstod en bra förståelse och erfarenhet om vad man kan skapa genom att kombinera data av olika aktörer.  VTT har varit en viktig partner för oss i det fortsatta arbetet eftersom med hjälp av forskningsperspektiv är det möjligt att friare kombinera olika datakällor och vi får värdefull information bland annat om utveckling av integrationstjänsterna”, säger Wollstén.

Wollstén betonar dataskyddets betydelse. EU:s allmänna dataskyddsförordning som trädde i kraft efter försöket med artificiell intelligens gör det allt svårare att kombinera olika datakällor. Å andra sidangör den separat stiftade lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (den så kallade sekundärlagen) möjligt att bland annat utnyttja data i forskning. Den nationella diskussionen går vidare, bland annat i samband med THL grundades Findata som behandlar ansökningar om forskningstillstånd för sekundär användning av uppgifterna och sköter vid sidan av den organisation som äger uppgifterna för säker användning av klientuppgifter.

Data som verktyg i stadens klimatarbete

I projektet Energismarta städer under 2018–2020 forskades i stadens möjligheter att minska energikonsumtion i sina fastigheter och förbättra kvaliteten på inomhusluften med hjälp av uppgifterna om energi och förhållanden. Att samla in data och förädla det är bara första steg. Visualisering av informationen till olika användare och kunskapsbaserad ledning av fastighetsanvändning är viktiga skeden i utveckling.

Projektchef Joni Leinonen berättar om projektets lärdomar och utmaningar: ”Byggnader skapar alla slags data. Genom projektet fick vi veta vilka data som är nyttiga. Därtill lärde vi oss hur man kan individualisera visualiseringar till olika användargrupper, som fastighetsanvändare och experter. Under ett längre tidsintervall eftersträvas förutsebarhet och genom det stora besparingar i energikonsumtionen.

Leinonen säger att det var utmanande att få användarrespons. Även tekniska lösningar i datautnyttjandet kräver mer arbete. 

Från rapportering till kunskapsbaserad ledning

Wollstén lyfter fram precis samma utmaningar som Leinonen. Man kan behandla kundrespons om man bara får den. Därtill behövs också annan information för att stöda utveckling av tjänsterna och ledningen. Man behöver information till exempel om effektivitet av olika utvecklingsåtgärder. Beskrivning av nuläget är inte heller tillräckligt utan utveckling av tjänsterna i en tillväxande stad kräver också scenarioarbete, det vill säga förmåga att förutse framtida utmaningar. 

Målet med städerna är att dela företag intressanta data. Även de senaste lagändringarna förpliktar städerna för att öppna data. Vi behöver ändå mer dialog med företag om data och information som är värdefulla för dem eftersom öppnande av data kräver staden relativt mycket arbete.

Esbo stadsmiljösektor är den som mest aktivt öppnar data. Därtill behöver vi kunskaper som stöder hela staden, som kompetens och användarorienterade tekniska lösningar för att utveckla dataanalysen och den kunskapsbaserade ledningen.

”Med hjälp av informationen kan vi bedöma effektivitet av stadens verksamhet. Data är en viktig faktor både i utveckling av stadens tjänster och förstärkning av stadens och företagens livskraft. Med detta har vi gått långt men det finns ännu mycket att göra”, beskriver Wollstén situationen för tillfället.

Ytterligare information

Länkar till finskspråkiga källor

Denna artikel är en del av artikelserien där vi berättar om Esbo stads arbete i 6Aika-strategin under 2014–2022. Den gemensamma 6Aika-strategin av de sex största städerna i Finland (Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg och Åbo) utvecklar mer öppna, smarta och hållbara tjänster i städerna. Det har varit viktigt att identifiera stadens utmaningar och prova nya lösningar mellan staden, företag, invånare, läroanstalter och högskolor.

Andra artiklar i serien:

  • Innovationsarbete