Studenters tankar om gymnasiet och studierna hösten 2025

Nella Huikko blir student från bildkonstlinjen vid gymnasiet Viherlaakson lukio. Hen fick utmärkta resultat i studentskrivningarna. Nella berömmer sina gymnasielärare och mötena med dem.

Nella Huikko blir student från gymnasiet Viherlaakson lukio. "Nu känner jag mig lättad", säger Nella. Hen skrev imponerande nog fem laudatur och ett eximia. Också psykologin blev bara en poäng från fulla poäng.

Nella sökte till bildkonstlinjen vid gymnasiet Viherlaakson lukio, eftersom hen ville fortsätta med bildkonststudierna som hen hade påbörjat redan i grundskolan. Hen funderade på gymnasiet för bildkonst i Helsingfors, men nivån kändes skrämmande hög. ”Tanken att få bildkonst som en bonus i Viheri kändes bra. Det tränger inte ut andra ämnen, såsom det skulle ha gjort i specialgymnasiet", sammanfattar Nella. Bussresan från hemmet i Veikkola var rimlig.

Hen hade nästan inga gamla bekanta i gymnasiet. Men i gymnasiet har hen fått nya vänner. Redan den första studiedagen letade Nella efter matsalen tillsammans med en studerande i samma grupphandledningsgrupp, och när de hittade matsalen gick de och åt tillsammans: "Vi är fortfarande vänner. Jag trodde inte att jag skulle få så många vänner i gymnasiet som jag har fått.”

Enligt Nella var det bästa med gymnasiet Viherlaakson lukio stämningen och de underbara lärarna. Hen nämner särskilt resursläraren och gemenskapshandledaren Petteri Eränkö, som enligt hen ”lights up the place”. Hen säger också att det bästa gymnasieminnet är diskussionerna med lärarna efter lektionerna. Ett särskilt varmt minne var när den matematiklärare som gick i pension gav hen en kram.

Nella berömmer också gymnasiets olika evenemang, bl.a. välbefinnandeveckan och andra jippon. Hen uppskattar också gymnasiets välfärdsarbetsgrupp och kontaktpersonerna för trakasserier i gymnasiet, även om hen inte har haft behov av deras tjänster (i varje gymnasium i Esbo har två representanter för personalen utbildats till kontaktpersoner för trakasserier).

Nella anser att hens inre motivation hade stor betydelse för det goda resultatet i studentexamen. Hen upplevde också att när andra stadiet är avgiftsfritt och bekostas av staten ville hen sköta sina studier väl. I och med den goda studieframgången har ribban höjts och därmed också pressen ökat. Nella har fått mycket stöd av sina föräldrar och lärare. ”Alltid när jag hade frågor svarade lärarna. Lärarnas entusiasm för sina ämnen var påtaglig. En gång svarade min psykologilärare på frågor i flera timmar även utanför lektionstid. I matematikverkstaden (stödundervisning i matematik) fick man fråga mer när det inte alltid fanns tid för tilläggsfrågor under lektionen", sammanfattar Nella.

I början av gymnasiet såg Nella arbete inom bildkonst som en möjlig framtidsplan – kanske som illustratör eller bildkonstlärare. ”Bildkonst är en hobby och jag vill inte göra min hobby till mitt arbete.” Nella anser däremot att gymnasiet gav goda förutsättningar för att göra bildkonsten till ett yrke. Under kurserna lärde man sig bland annat hur man bygger upp en portfolio som man behöver som konstnär. Särskilt gymnasiediplomet i bildkonst lärde hen detta.

Nella gjorde sitt bildkonstdiplom med temat vardag. Namnet på arbetet var Piittaamattomankin puolesta (För den likgiltiges skull, akryl). I sitt gymnasiediplomarbete behandlade hen hur många ser ned på till exempel städare eller servicearbetare och inte förstår hur viktiga dessa människor är. De förbises och behandlas som redskap – busschauffören är bara ett medel för att ta sig från en plats till en annan. Nella berättar dock att hen själv sommarjobbade som städare i skolan Karamzinin koulu och berömmer den trevliga arbetsgemenskapen.

Nella tänker söka till psykologiutbildningen vid Helsingfors universitet nästa vår. Där har hen säkert nytta av sitt fantastiska resultat i studentexamen. Nella är intresserad av människans psyke och vill särskilt kunna hjälpa till vid psykiska utmaningar.

Av gymnasietiden har Nella som människa lärt sig att vitsorden inte spelar någon roll om de inte tjänar ett större syfte, om man inte behöver det vitsordet för något eller om det saknar personlig betydelse. Om hen kunde göra något annorlunda under gymnasietiden skulle hen koncentrera sig mer på människorelationer och kompisar. "Man måste göra plats i vardagen för att återhämta sig och vara med vänner."

Slutligen vill Nella säga till de yngre att alla gymnasier ger goda färdigheter för fortsatta studier. ”Följ det som känns rätt för dig själv.” 

Sofia Kaurinkoski blev student från gymnasiet Espoon yhteislyseo. Hon fick mycket goda resultat i studentexamen. Härnäst förbereder hon sig för fortsatta studier.

Sofia Kaurinkoski blev student från gymnasiet Espoon yhteislyseo (EYL). Sofia höjde fint flera vitsord betydligt från sina första skrivningstillfällen. ”I engelska var mitt mål att få eximia. Det var en besvikelse att få ett C. Vid det första försöket läste jag väldigt mycket, men sov dåligt och var nervös inför provet. Resultatet berodde alltså mer på prestationsförmåga än kunskaper”, berättar Sofia. Vid det andra tillfället säger hon själv att hon inte läste mycket, men kunde ta proven mer avslappnat – ”och jag fick det där E:et”. Sofia höjde betyget i svenska från M till E. Sofia råder dem som är yngre än hon själv att lyssna på läraren på lektionerna. ”Ofta spelar man på datorn under lektionerna i stället för att lyssna”, påpekar Sofia.

Sofias svensklärare berömmer Sofia som en studiemotiverad, ambitiös och skicklig studerande. ”Hon är både begåvad och arbetar hårt. Hon är ett gott exempel på att hårt arbete ger goda resultat”, säger läraren.

Det första gymnasieåret tillbringade Sofia i ett annat gymnasium. ”Gymnasiet Espoon yhteislyseo ligger nära där jag bor och jag kände redan kompisar härifrån, så jag bytte hit”, berättar Sofia.

På Espoon yhteislyseo är internationalitet mycket viktigt. Under gymnasiestudierna fick Sofia delta i en gemensam studieresa i religion och historia till Rom. ”Det fanns egna temadagar för religion och historia och de studerande fick önska besöksmål på förhand. Under historiedagen besökte vi till exempel Colosseum och på religionsdagen Peterskyrkan i Vatikanen”, berättar Sofia. Den minnesvärda resan tog fyra dagar.

Enligt Sofia var det bästa med gymnasiet Espoon yhteislyseo människorna, särskilt den goda stämningen mellan lärare och studerande. När Sofia blir ombedd att nämna sitt bästa gymnasieminne funderar hon mellan de gamlas dans och bänkskuddardagen, men väljer till sist bänkskuddardagen. ”Det som var fint med penkis var att alla blivande studenter var tillsammans. Normalt var vi i våra egna kompisgäng”, berättar Sofia.

För tillfället arbetar Sofia. På våren tänker hon söka till juridiska fakulteten. Lyckligtvis är arbetet på deltid, så det finns också tid att förbereda sig för fortsatta studier. Hon läser till inträdesproven, men försöker också höja sina vitsord för att kunna bli antagen via betygsantagning. I det egna gymnasiet har det funnits möjlighet att höra mera om branschen: ”Vid ett Jatkoon EYL:stä (Vidare från EYL)-evenemang talade en jurist som länge arbetat inom branschen om sitt yrke.” Människor från olika branscher besöker regelbundet Espoon yhteislyseo för att berätta om sina fortsatta studier och sitt arbete.

Under gymnasieåren lär man sig mycket mer än bara faktakunskap. Det är också en viktig tid för att växa som människa. Sofia säger att hon under gymnasietiden lärt sig bli mer öppen och vidsynt. 

Lejonka Linna blev student från Otaniemen lukio. Under gymnasietiden hann hen delta både i mediateamet och i olika musikframträdanden. I framtiden vill Lejonka hjälpa vår planet.

Lejonka Linna utexaminerad från specialgymnasiet för matematik och naturvetenskap vid Otaniemen lukio (luma-gymnasiet). ”Det känns förvånansvärt högtidligt att bli utexaminerad. Länge kändes det egentligen inte som någonting alls, eftersom det numera inte är något märkvärdigt att bli student”, beskriver Lejonka sina känslor. Hen har under vistelsen hos sina mor- och farföräldrar i Nederländerna förberett ett studenttal till gymnasiets fest.

Lejonka har alltid varit intresserad av luma-ämnen och har alltid sökt utmaningar. ”I gymnasiet Otaniemen lukio lockade också det breda kursutbudet och möjligheterna i en stor skola”, säger Lejonka. ”I Otnäs finns enormt många intressanta människor som man fick möjlighet att bekanta sig med. Redan genom presentationsvideon förmedlades en bra stämning och att det fanns människor där som var som jag”, fortsätter Lejonka. Hen konstaterar att presentationsvideon som visades i grundskolan redan gav en bild av att gymnasiet är fördomsfritt och att till exempel homosexualitet inte skulle vara ett problem där. Lejonka dansade själv de gamlas dans i frack och som förare, och det var aldrig något konstigt.

Det bästa med gymnasiet Otaniemen lukio enligt Lejonka är hur mycket man litar på de studerande och hur mycket man lyssnar på deras åsikter i olika frågor. De studerande upplever att de är en viktig del av gemenskapen. ”Sedan första dagen i gymnasiet har jag inte kunnat sluta prata om hur trevligt Otaniemen lukio är och hur väldigt, väldigt nöjd jag är med det”, säger Lejonka.

Trots att Lejonka studerade på luma-linjen deltog hen i många konstnärliga aktiviteter under sin gymnasietid. Bland annat gick hen med i skolans mediateam som ansvarar för fotografering vid skolans evenemang. "Jag älskar fotografering och i medieteamet fick jag ta bilder." Lejonka berättar också att hen ledde medieteamet i ett halvår medan medieläraren var frånvarande. Idag har Lejonka själv ett fotograferingsföretag där hen tar porträtt och familjebilder. År 2024 blev det stundvis till och med för mycket jobb den vägen. Hen ser det som möjligt att arbeta med fotografering även som heltidsyrke.

Lejonka var också med i många slags musikverksamhet eftersom hen älskar att sjunga. ”Jag deltog i kören och i olika band under gymnasietiden”, berättar Lejonka. Lejonkas bästa minne från gymnasiet är därför repetitionerna inför uppträdanden tillsammans med gymnasiekompisarna. Två av hens gymnasiekompisar har nu komponerat och skrivit texten till en sång som framförs på studentfesten.

Lejonka råder yngre studerande att satsa på mänskliga relationer i gymnasiet: ”Andra människor är en enorm resurs för att orka och ha roligt i gymnasiet.” Under sina gymnasieår har hen lärt sig att försöka minska sin perfektionism: ”hur man kan göra bra ifrån sig utan att fastna i kravet på att alltid prestera perfekt”.

Efter studentexamen har Lejonka som mål att tillbringa ett par månader i Afrika, särskilt Kenya, Tanzania och Moçambique intresserar. Hen är intresserad av att bekanta sig med icke-västerländsk kultur, även ländernas natur och landskap lockar.

Här hemma tänker Lejonka söka till Helsingfors universitet för att studera geografi. "Jag vill vara med i ett projekt som för planeten framåt", säger hen. Hen vill till exempel vara med och lösa problemet med hur utvecklingsländer kan hoppa över den förorenande fasen i sin utveckling när städer växer och länder industrialiseras. 

Alex, som blev student från gymnasiet Etelä-Tapiolan lukio, var en flitigt tränande tävlingsidrottare vid sidan av studierna. Efter gymnasiet fokuserar han på idrotten.

Alex Gras blev student från gymnasiet Etelä-Tapiolan lukio (Etis). ”Det känns bra att bli student och det är befriande att nu kunna satsa fullt ut på idrotten.” Och idrott finns det gott om i Alex liv.

Alex har spelat badminton i elva år. Under gymnasietiden tränade han två gånger per dag: på morgonen innan skolan började och en gång till efter skoldagen. ”Under håltimmarna kunde jag gå till gymmet.” Lyckligtvis låg träningslokalerna bara en kort bit från gymnasiet, i Esport Center, eftersom Alex representerar Tapiolan Sulka. Alex tog hänsyn till träningen när han planerade sin egen läsordning, så varken idrotten störde studierna eller studierna idrotten. ”Studierna har gått bra, så gymnasiet hade inte heller något emot min träning”, berättar Alex.

Alex sökte ursprungligen till Etis eftersom hans syster gick i samma gymnasium och hade gett en positiv bild av skolan. Etis låg också nära hemmet, så resan påverkade valet. Från början kände han inga jämnåriga. ”Det bästa här har varit att man lätt har fått kompisar. Och lärarna är jättebra här”, säger Alex. Hans favoritämne var historia, som läraren enligt Alex undervisade på ett intressant och inspirerande sätt. ”Det märktes i undervisningen att läraren tycker om sitt jobb.”

Annars har Alex studieväg kanske inte varit typisk: han har gått ettan i Finland och sedan tillbringat sju år i Bryssel. Han återvände till Finland i åttonde klass. ”Jag gick i Europaskolan i Bryssel och där undervisades det på finska – därför kunde jag återvända till en finsk skola.”

Alex tycker att det bästa minnet från gymnasiet är de olika festerna. Alex minns också temadagarna med utklädnad som ordnades en vecka innan studenterna tog examen förra våren. ”Även om jag nu utexamineras på 3,5 år har jag studerat i treårstakt och alltid fått vara med personer i samma ålder”, berättar Alex.

Under gymnasieåren lärde sig Alex att man inte behöver göra allt på fullt allvar. I början av gymnasiet ville han göra allting perfekt. Under de sista kurserna var pressen mindre, eftersom han visste vad han ville med sin framtid.

Efter studentexamen tänker Alex koncentrera sig på badminton. Målet är att komma så långt som möjligt i den egna karriären i Finland och eventuellt i Europa. Att spela i klassen för vuxna dit Alex nu har gått över är däremot inte lätt. Utöver att spela själv tränar han också yngre spelare. ”Att bli tränare är ett möjligt yrke för mig”, säger Alex.

I juli väntar dock värnplikten. ”Sedan tänkte jag söka till Aalto-universitetet för att studera maskinteknik”. Alex är intresserad av produktdesign.

Alex råder dem som ska börja gymnasiet att modigt och fördomsfritt bekanta sig med nya människor.