Dagvatten

Samtidigt som bebyggelsen tätnar i Esbo ökar klimatförändringen risken för störtregn och översvämning. 

I bästa fall stöder dagvattenlösningarna grönska, trivsel och naturens mångfald och bidrar till att anpassa staden till klimatförändringen. Dagvatten orsakar många föroreningar som försämrar yt- och grundvattnets kvalitet och gör arturvalet ensidigare. Genom dagvattenhantering kan vattendragens tillstånd förbättras och grundvattnets kvalitet och nivå säkerställas.

Läs mer på esbo.fi: Anpassning till klimatförändringen

I dagvattenprogrammet presenteras konkreta åtgärder för dagvattenhantering och där ges tips om dagvattenplanering. Esbos första dagvattenprogram godkändes av fullmäktige 2012. Vid uppdateringen av programmet år 2020 beaktades de senaste årens dagvattenöversvämningar, nya forskningsrön, erfarenheter av byggprojekt och lagändringar.

Målet med dagvattenprogrammet är att förbättra hanteringen, minska översvämning och förebygga olägenheter av dagvatten.  För åtgärder har ansvariga aktörer fastställts . I programmet behandlas dessutom särdrag i Esbo, översvämningsrisker, lagar om dagvatten, resursbehov och hantering av kunskap om dagvatten.

Dagvattenhantering i bebyggda områden börjar på fastigheten. I guiden ”Hantering av dagvatten på fastigheter” berättar vi hur dagvattnet kan minskas, fördröjas och behandlas på fastigheten.

Kontroll av dagvattnet är viktig både för fastigheten och miljön. När dagvattnet hanteras väl utgör det ingen risk för fastigheten och insamling av dagvattnet för bevattning sparar pengar. Hantering av dagvattnet minskar belastningen på vattendragen och kan förbättra naturens mångfald på tomten.

Fastighetsägaren ansvarar för hanteringen av dagvatten på sin egen tomt och underhåller bland annat trummor, öppna diken, gränsdiken, dagvattenrör och andra anläggningar för hantering av dagvatten.

Fastigheten svarar för underhåll av öppna diken, rör och trummor på fastigheten, liksom rännor, täckdiken, absorptionsbrunnar, fördröjningsbassänger, dagvattenpumpstationer och andra anläggningar för hantering av dagvatten på fastigheten.

Se mer om hanteringen av fastighetens dagvatten på Helsingforsregionens miljötjänsters video:  Näin ohjaat huleveden oikein(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska).

Underhållet av ett dike vid gränsen mellan två eller flera fastigheter ankommer på alla de fastigheter som gagnas av diket. Det lönar sig att hålla gränsdiken öppna och skräpfria även ifall att största delen av byggnaderna har anslutits till dagvattenavlopp. Ett dike som hålls i skick förhindrar översvämningar. Det leder till exempel vattnet vidare vid ett störtregn då dagvattenavloppet är proppfullt.

Trummröret under infarten och i sänkor ska underhållas av fastigheten, eftersom det tjänar fastighetens behov. Se mer om skyldigheten att underhålla fastigheten på Elido Oy:s video: Espoon kaupunkitekniikan keskus – Kiinteistöjen kunnossapitovastuu(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska).

Du ska vara uppmärksam på hanteringen av snö på din fastighet, Snö ska samlas och förvaras på den egna tomten, till exempel på en plats som anges i bygglovet. Snö får inte skottas över på på grannens eller stadens mark. Vid behov ska snön transporteras till en snötipp. Du ansvarar för hanteringen av smältvattnet som uppstår på din fastighet. Smältvattnet får inte medföra olägenhet för grannen. Skyldigheterna gäller också en person som arrenderar en tomt.

När man bygger nytt eller flyttar till ett nytt hus ska man beakta den omgivande terrängen. Om fastigheten är belägen nedanför en sluttning eller lägre än omgivningen, rinner dagvattnet mot fastigheten. På sådana platser är det särskilt viktigt att se till att tomten dräneras. Även om byggnaderna i området är anslutna till dagvattenavlopp, uppstår det avrinning när det regnar och när snön smälter på gräsmattor, i skog eller på berg. Det är inte nödvändigt eller ens möjligt att kontrollera allt ytvatten på tomten. Det är bara ytvattnet på byggda, ogenomträngliga ytor, det vill säga dagvattnet, som behöver hanteras.

Dagvatten på byggen är ytvatten och slam som bildas på byggarbetsplatser. Till detta räknas inte hushållsavloppsvatten från hytter på bygget. Mer information för byggherren om hantering av dagvatten under byggtiden ges i Esbo stads anvisning om vatten på byggplatsen, Työmaavesiopas(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska).

Dagvattnet på ett bygge får inte som sådant ledas ut i terrängen, ett dagvattenavlopp, ett vattendrag eller en sjö. Det ska först behandlas med hänsyn till miljön och det ska finnas en plan för hantering av dagvattnet på bygget.

Vid borrning av jordvärmebrunnar ska finkornigt stenmjöl och slam som uppkommer när stenmjölet blandas med vatten behandlas så att det inte medför olägenhet för miljön, grannarna eller avloppsnätet. Behandlat borrvatten som släpps ut i vattendragen får inte vara av sämre kvalitet än det naturliga vattnet. Kommunerna och Helsingforsregionens miljötjänster har i samarbete tagit fram en guide för hanteringen av vattnet från jordvärmeborrning. Ansvaret för att guidens anvisningar följs ligger hos entreprenören, den som påbörjar projektet eller huvudplaneraren.

Staden bygger allmänna dagvattensystem för att dagvattnet ska kunna hanteras på ett sätt som inte orsakar skada. Fastigheterna måste enligt lagen anslutas till dagvattenavloppet, så att dagvattnet inte medför olägenhet för andra och för att täcka kostnaderna för byggandet av det allmänna dagvattenavloppet. På vissa villkor kan fastigheten befrias från anslutning.

1. Dagvatten ska ledas till ett allmänt dagvattenavlopp, om fastigheten är belägen inom verksamhetsområdet för ett dagvattenavlopp (vanligen löper det rör under gatan) eller befrias från denna skyldighet. Informationen om hur man ansöker om befrielse kommer längre ner. 
2. Dagvattnet infiltreras i marken på fastigheten. 
3. Dagvattnet leds till ett annat allmänt dagvattensystem (till exempel diken längs gator och i parker). Då ska stadens samtycke sökas.

En fastighet måste enligt lagen om vattentjänster(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) anslutas till ett vattentjänstverks dagvattenavlopp. En fastighet ligger i regel inom dagvattenavloppets verksamhetsområde när det går ett rör under gatan. Befrielse från skyldigheten att ansluta en fastighet till dagvattenavloppet ska sökas hos miljö- och byggnadstillsynscentralen. För att befrielse ska beviljas ska alla villkor som anges i lagen uppfyllas:

• en anslutning till dagvattenavloppet vore oskälig för fastighetens ägare eller innehavare
• en befrielse riskerar inte en ekonomisk och ändamålsenlig hantering av dagvattnet i området, och 
• dagvattnet kan ledas bort på ett annat ändamålsenligt sätt.

Ansökan ska innehålla:

• motiveringar till att en anslutning vore oskälig 
• beskrivning av var det uppstår dagvatten på fastigheten (på taket, vid dränering och på beläggning, såsom asfalt)  
• en bifogad kartritning som visar hur dagvattnet leds (till stadens dike eller annat allmänt dike, till sjöar och vattendrag eller till dagvattenavloppet) samt dagvattensystem såsom rännor, brunnar, infiltrationsområden med mera 
• alla fastighetsägares underskrift eller fullmakt.

Ansökan kan göras antingen på  Esbos elektroniska service för byggande och markanvändning(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) eller på blanketten som kan laddas ner via länken nedan. Skicka bara en ansökan, tack!

Ansökan med bilagor ska skickas till stads registratur per e-post, kirjaamo@espoo.fi eller per papperspost PB 1, 02070 ESBO STAD.

Om det är nödvändigt att leda dagvatten till ett allmänt område, såsom ett dike längs en gata eller i en park, ska fastighetens innehavare inhämta samtycke av Esbo stad 103 g § i markanvändnings- och bygglagen(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). Ansökan behandlas på förvaltningen av områdesanvändningen på stadsteknikcentralen. Ärendet behandlas som ansökan om samtycke till ledning av dagvatten till ett allmänt område  enligt 103 g § i markanvändnings- och bygglagen samt 16 § i Esbo stads byggnadsordning.

Ansökan om samtycke ska göras i Esbos stads e-tjänst för byggande och markanvändning(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). I ansökan ska man visa på en karta vart dagvattnet leds samt på bifogade bilder eller i en redogörelse visa hur och vart dagvattnet hamnar. Som bilaga väljs situationsplanens VVS-plan eller motsvarande och noggrannare infiltrerings- och fördröjningskalkyl enligt byggnadstillsynens anvisningar, föreskrifter och tillståndsbeslut.

Redan i planläggningen utreds hantering av dagvatten. Som stöd för planläggningen utreds dagvattnet och planeras dagvattenhanteringen i området. I generalplanen och delgeneralplanen utreds behoven av hantering av dagvatten efter avrinningsområde och bedöms verkningarna av byggande på yt- och grundvattnet. I detaljplanen kan det bestämmas om hållbar dagvattenhantering, till exempel fördröjning av dagvatten och dagvattnets kvalitet. Som exempel kan nämnas en standarbestämmelse som används i detaljplaner:

Dagvattnet från ogenomträngliga ytor ska fördröjas i planområdet i sänkor, bassänger eller magasin med en sammanlagd kapacitet på 1 m³ per 100 m² ogenomtränglig yta. Fördröjningsbassängen ska tömmas 12–24 timmar efter att den fyllts och den ska ha planerat bräddavlopp.

I bästa fall stimulerar dagvattenanläggningarna närmiljön och ökar naturens mångfald. Till exempel förskönar regnträdgårdar grannskapet. Översvämningsängar (mader) erbjuder nya livsmiljöer för många växt- och djurarter vars naturliga livsmiljöer har blivit sällsyntare. I detaljplanerna ingår bestämmelser som styr och uppmuntrar till gröna tak som fördröjer dagvatten. Gröna tak är till nytta både vid dagvattenhanteringen, klimattåligheten och trivseln.

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster ansvarar för dagvattnets stamlinjer, det vill säga de långa rören för dagvattnet. I Helsingforsregionens miljötjänsters rör rinner dränvatten från gator och dagvatten från fastigheter. Rören och avloppsbrunnarna renas efter behov. Mer information ges av Helsingforsregionens miljötjänster:

Kundtjänst(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Vattenavbrott och störningar i vattendistributionen(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Infrastrukturtjänsterna på Esbo stads stadsteknikcentral ansvarar för pumpverken, öppna diken på allmänt område, dagvattenbassänger i grönområden och korta trummor i öppna diken. Infrastrukturtjänsternas underhållsenhet renar gallerbrunnar som ligger längre bort från stomlinjen dit det rinner dagvatten från gator och andra allmänna områden. I avloppsbrunnarna samlas särskilt sand och löv, i öppna diken och bassänger också grenar, skräp, vegetation och sediment, som tidvis måste avlägsnas.

Dagvattnet beaktas alltid i stadens gatu- och parkbyggnadsprojekt. Under nya gator byggs i regel avloppsbrunnar och rör. I parkerna byggs diken, sänkor och bassänger. Vid ombyggnad av en gammal gata täcks ofta öppna diken och det byggs rör som sparar utrymme i stället. I rören rinner dagvattnet säkrare och effektivare från tomterna och gatorna. Parker är bästa platsen på allmänna områden för anläggningar för fördröjning och översvämning. I ett rör rinner vattnet snabbt framåt som sådant, men i öppna system fördröjs det, absorberas i marken och filtreras så att det blir renare.

esbo.fi: Byggande av gator, vägar och övrig infrastruktur

Gator och parker som planeras: Gatuplaner Portal där man kan söka information om gatuplaner kring en viss gata: Min gata(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

De fastigheter som gränsar till ett gatuområde som ska planeras och byggas får ett meddelande och inbjudan att kommentera gatuplanen och till den syn som inleder byggandet av gatan.

Esbo stad har ett dagvattenprogram. Målet är att förbättra vattenkvaliteten och minska dagvattenöversvämning. Esbo stads dagvattenprogram 2020 (på finska) innehåller en beskrivning av Esbos geografiska särdrag, dagvattenaktörerna samt dagvattenhanteringens nuläge och mål. Viktiga åtgärderna för att nå målen är att förbättra och utveckla samarbetet och verksamhetssätten i branschen, kompetensen, kunskaperna  och datahanteringen. Dagvattenprogrammet ska få de olika aktörerna som påverkar dagvattnet att följa gemensamma principer.

Ett väglag är ett sätt att sköta ärenden som hänför sig till väghållningen av en enskild väg. Det består av vägdelägare, huvudsakligen fastigheter längs vägen.  Ett väglag grundas genom att införa det i fastighetsdatasystemet. Bestämmelser om väglagets verksamhet och underhåll av vägen finns huvudsakligen i lagen om enskilda vägar (560/2018).

I Esbo finns det uppskattningsvis ett par hundra väglag i gamla bostadsområden. Många väglag har inte längre organiserad verksamhet när de ursprungliga delägarna inte längre finns. Väglaget har således glömts bort, men väglaget har aldrig officiellt upphört. Det lönar sig att kontrollera om det finns ett väglag och om väglaget är registrerat hos Lantmäteriverket och kommunen. I Lantmäteriverkets fastighetsregister registerförs alla vägar som grundats i väglaget samt namn och kontaktuppgifter om väglagets syssloman eller bestyrelsens ordförande från fall till fall. Staden registerför underhållsavtal mellan väglaget och staden samt ytterligare information om väglagen från fall till fall.

Lantmäteriverket: Register över enskilda vägar(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Esbo stad: Stadsmiljösektorns kundtjänst

3 kap. 24 § 1 mom. i lagen om enskilda vägar (560/2018): ”En väg ska hållas i sådant skick som vägdelägarnas transportbehov förutsätter, så att underhållet inte medför oskäliga kostnader för vägdelägarna och så att vägen eller användningen av den inte medför onödig olägenhet eller störning för någon eller onödig olägenhet för miljön eller annan kränkning av ett allmänt intresse.”

Staden har övertagit underhållet av en del av väglagens vägar genom underhållsavtal. Enligt underhållsavtalen som träffats separat för varje väglag ansvarar staden för följande arbeten:

– plogning

– halkbekämpning

– sladdning/utjämning

– dammbindning

– mindre lappning av asfalten, om det är staden som asfalterat

– rensning av diken till den del det behövs för att dränera vägytan

Även om ett underhållsavtal har träffats, är det fortfarande väghållaren som ansvarar för byggande och underhåll av enskilda vägar. En enskild vägs väghållare är väglaget eller vägens delägare till dess att staden övertar underhållet med ett gatuhållningsbeslut. Arbeten som inte hör till staden enligt underhållsavtalet:

– grävning av diken, ombyggnad av diken och avlägsnande av vallar vid vägkanten

– avisning av vägtrummor och motsvarande dagvattenkonstruktioner

– grusning

– byggande och ombyggnad av vägen

– underhåll av trafikstyrningsanordningar

Eftersom det är är ett gränsdike ansvarar båda fastigheterna för underhållet av diket.

Till fastighetsägarens underhållsansvar hör också vägrenar och diken som gränsar till tomten. Ansvaret sträcker sig dock högst 15 meter från tomtens gräns. Fastighetsägaren ansvarar för att ta bort skräp, löv och kvistar, men staden för grävning och fördjupande av diket.

Att rörlägga ett gränsdike kräver alltid grannfastighetens samtycke och dessutom kräver planeringen en lämplig expert, så att översvämningsproblem kan förebyggas. Rörläggning av diken på fastigheterna rekommenderas dock inte, eftersom det är betydligt svårare att hålla rör i skick jämfört med öppna diken. Det är fastighetsägaren som ansvarat för rörläggningen som ansvarar för en eventuell översvämning till följd av stockade rör och de skador som den orsakar.

Det är staden som ansvarar för underhållet av diken i allmänna parker.

Regn- och smältvatten från områden i naturtillstånd räknas inte som dagvatten utan som normal ytavrinning. Ansvaret ligger på den mottagande fastigheten. Det omgivande området ska beaktas till exempel genom tillräcklig dränering eller genom att bygga lutningarna på tomten så att vattnet inte kommer åt att skada byggnaden.

Det lönar sig alltid att i första hand försöka hantera dagvattenproblem grannar emellan. Byggnadstillsynen övervakar byggnadsarbetet från det att arbetena inleds till slutsynen. När byggandet är färdigt ska hanteringen av dag- och ytvatten på fastigheten följa vad som står i bygglovet.

Placeringen av rör och andra konstruktioner på stadens område kräver ett placeringstillstånd och från fall till fall också ett grävningstillstånd. För att leda vatten till stadens område eller till ett öppet dike krävs samtycke enligt 103 g § i markanvändnings- och bygglagen. Samtycke ska sökas på stadens e-tjänst för byggande och markanvändning. Om det finns ett dagvattenavlopp intill fastigheten, ska man ansöka om befrielse från skyldigheten att ansluta fastigheten till dagvattenavloppet. Befrielse söks hos miljö- och byggnadstillsynscentralen.

En tjänsteinnehavare kan ha tiotals ansökningar och problemfall som gäller dagvatten på sitt bord. Behandlingstiden varierar från några veckor till flera månader med alla kompletteringar, höranden och utlåtanden. Det lönar sig alltså att lämna in ansökan i tid och att börja utreda dagvattenproblem själv genom att diskutera med parterna.

Respons kan ges på Esbo stads responstjänst(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Stadsmiljösektorns kundtjänst:

Telefon, Stadsmiljösektorns kundtjänst: 09 8162 5000

Gatuadress: Teknikvägen 15(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), Otnäs

Postadress: PB 41, 02070 ESBO STAD

Öppettider:

Telefontjänst mån–fre kl. 10–15.30

Kundtjänst på platsen mån–fre kl. 8.00–15.30

Responstjänst(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Helsingforsregionens miljötjänster, journummer +358 9 15613000 dygnet runt.