Dagvatten

Dagvattenhantering i bebyggda områden börjar på fastigheten. I guiden ”Hantering av dagvatten på fastigheter” berättar vi hur dagvattnet kan minskas, fördröjas och behandlas på fastigheten.

Kontroll av dagvattnet är viktig både för fastigheten och miljön. När dagvattnet hanteras väl utgör det ingen risk för fastigheten och insamling av dagvattnet för bevattning sparar pengar. Hantering av dagvattnet minskar belastningen på vattendragen och kan förbättra naturens mångfald på tomten.

Esbo stad har tagit i bruk en kommunal dagvattenavgift år 2026.

Avgiften gäller alla fastigheter som ligger i det område som påverkas av stadens system för dagvattenhantering, det vill säga i alla områden med detaljplan, med undantag av områden med stranddetaljplan. Avgiften täcker stadens kostnader för dagvattensystemet. Dagvattenavgiftens storlek beror på byggnadernas användningsändamål och fastighetens yta. Avgiften betalas varje år. Hur stor avgiften är framgår av dagvattentaxan(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) som bestäms av Esbo stadsstyrelse.

Dagvattenavgiften tas ut för bebyggda fastigheter och arrendeområden. Dagvattenavgiften omfattar också områden vars användningsändamål i detaljplanen börjar med LP och LH, också om det inte finns någon byggnad på tomten.

I Esbo används två olika dagvattenavgifter: stadens dagvattenavgift och Helsingforsregionens miljötjänster HRM:s avgift för dagvattenavlopp. Kommunens eget dagvattensystem omfattar till exempel hantering av dagvatten i allmänna områden, lösningar för fördröjning av vatten, infiltrationsbassänger eller diken. Kostnaderna för planering, byggande och underhåll av systemet beräknas uppgå till cirka sju miljoner euro per år, varav cirka en tredjedel täcks med dagvattenavgiften.

Esbo stads pris per enhet för den offentligrättsliga dagvattenavgiften (X) är 30 euro.

Maximibeloppet för dagvattenavgiften som tas ut (takpriset) är 5 000 euro.

Avgiftstabellen för dagvattenavgiften, som har fastställts enligt dagvattentaxans fastighetskoefficienter, presenteras nedan enligt avgiftsklass och yta. Avgifterna i tabellen har begränsats till den högsta dagvattenavgiften som tas ut. Inom parentes syns dagvattenavgiften utan takpris. I avgifterna i tabellen beaktas inte eventuella lindringar av avgiften som kan beviljas fastigheter. Fastighetsklasserna som kan ansöka om nedsättning av avgiften har märkts ut med fetstil.

Vem ska betala den kommunala dagvattenavgiften?

Fastighetens ägare eller innehavare svarar för dagvattenavgiften för en fastighet. En räkning för dagvattenavgiften skickas till den som arrenderar en fastighet som kommunen äger, om arrendatorns information finns i kommunens fastighetsregister. Om fastigheten har flera ägare skickas räkningen till en av dem, som ska sköta betalningen på alla ägarnas vägnar.

Ska jag betala dagvattenavgiften också om jag inte är medveten om att min fastighet har anslutits till kommunens dagvattensystem?

Kommunen kan uppbära en dagvattenavgift för genomförandet av kommunens dagvattensystem. Med avgiften täcks utgifter som orsakas av planeringen, byggandet, användningen och underhållet av dagvattensystemet. Avgiften är offentligrättslig och direkt utsökbar och förutsätter inget avtal med staden. Avgiften tas ut av fastigheter som hör till det område som påverkas av kommunens dagvattensystem, och avgiften är inte beroende av hur detaljplanen genomförs.

Hur faktureras dagvattenavgiften?

Avgiften faktureras årligen och ska betalas inom den tid som anges i räkningen. Räkningen skickas antingen digitalt som e-faktura, som suomi.fi-meddelande eller per post i pappersform.

Om avgiften enligt taxan trots påminnelser inte har betalats, kan den indrivas genom utsökning utan separat dom eller beslut.

Kan jag överklaga min dagvattenavgift om det finns ett fel i min räkning?

Du kan lämna en anmärkning i enlighet med anvisningarna som följer med räkningen inom 14 dygn från att du fått den. Staden fattar ett beslut om anmärkningen och skickar en ny räkning med den ändrade avgiften.

Kommunen kan på eget initiativ korrigera registrerings- och bestämningsfel i dagvattenfaktureringen. Rättelserna utförs som sakkunnigarbete i kommunen som en del av fastställandet av dagvattenavgiften. Fastighetens avgiftsklass kan korrigeras så att den överensstämmer med det verkliga huvudsakliga användningsändamålet, om det visar sig att avgiften på grund av klassificeringen eller ytan uppenbart är oskälig. Den yta som används vid dagvattenfaktureringen kan rättas så att den motsvarar den detaljplanerade delen av fastigheten.

Kan avgiften nedsättas?

En fastighet vars yta överstiger 20 000 m2 kan få en nedsättning av dagvattenavgiften som tas ut om villkoren för genomsläpplighet uppfylls. Kommunen granskar fastigheters rätt till nedsättning av avgiften och beviljar den automatiskt för lämpliga fastigheter. Om nedsättning inte har beviljats automatiskt och fastighetens ägare eller innehavare anser att fastigheten är berättigad till den, ska nedsättning sökas skriftligen (anmärkning, se ovan). Nedsättningen gäller också fastigheter för vilka dagvattenavgiften har begränsats till takpriset, och nedsättningen beräknas utifrån takpriset.

En nedsättning som beviljats en fastighet gäller tills vidare och staden har rätt att dra in den, om förhållandena på fastigheten förändras.

På vilka villkor kan man få nedsättning av avgiften? 

Dagvattenavgiften kan nedsättas för fastigheter vars totala yta överstiger 20 000 m2 och som hör till avgiftsklasserna 2, 3 eller 4. En förutsättning för detta är att den vattengenomträngliga markens andel av fastighetens areal är minst 40 procent.

Mängden vattengenomtränglig yta bedöms med hjälp av det senaste materialet om jordtäckning eller annat motsvarande material som produceras av Helsingforsregionens miljötjänster HRM. Vattengenomträngliga och därmed jämförbara naturliga marktäcken i HRM:s material omfattar annan öppen, låg vegetation, trädbestånd 2–10 m, trädbestånd 10–15 m, trädbestånd 15–20 m, trädbestånd över 20 m, öppna klippor och vatten.

Den nedsättning av dagvattenavgiften som kan beviljas på basis av detta är 20 procent. Då beräknas avgiftens nedsättningskoefficient som 1–0,2 = 0,8.

Fastighetsägaren ansvarar för hanteringen av dagvatten på sin egen tomt och underhåller bland annat trummor, öppna diken, gränsdiken, dagvattenrör och andra anläggningar för hantering av dagvatten.

Fastigheten svarar för underhåll av öppna diken, rör och trummor på fastigheten, liksom rännor, täckdiken, absorptionsbrunnar, fördröjningsbassänger, dagvattenpumpstationer och andra anläggningar för hantering av dagvatten på fastigheten.

Se mer om hanteringen av fastighetens dagvatten på Helsingforsregionens miljötjänsters video:  Näin ohjaat huleveden oikein(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska).

Underhållet av ett dike vid gränsen mellan två eller flera fastigheter ankommer på alla de fastigheter som gagnas av diket. Det lönar sig att hålla gränsdiken öppna och skräpfria även ifall att största delen av byggnaderna har anslutits till dagvattenavlopp. Ett dike som hålls i skick förhindrar översvämningar. Det leder till exempel vattnet vidare vid ett störtregn då dagvattenavloppet är proppfullt.

Trummröret under infarten och i sänkor ska underhållas av fastigheten, eftersom det tjänar fastighetens behov. Se mer om skyldigheten att underhålla fastigheten på Elido Oy:s video: Espoon kaupunkitekniikan keskus – Kiinteistöjen kunnossapitovastuu(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska).

Du ska vara uppmärksam på hanteringen av snö på din fastighet, Snö ska samlas och förvaras på den egna tomten, till exempel på en plats som anges i bygglovet. Snö får inte skottas över på på grannens eller stadens mark. Vid behov ska snön transporteras till en snötipp. Du ansvarar för hanteringen av smältvattnet som uppstår på din fastighet. Smältvattnet får inte medföra olägenhet för grannen. Skyldigheterna gäller också en person som arrenderar en tomt.

När man bygger nytt eller flyttar till ett nytt hus ska man beakta den omgivande terrängen. Om fastigheten är belägen nedanför en sluttning eller lägre än omgivningen, rinner dagvattnet mot fastigheten. På sådana platser är det särskilt viktigt att se till att tomten dräneras. Även om byggnaderna i området är anslutna till dagvattenavlopp, uppstår det avrinning när det regnar och när snön smälter på gräsmattor, i skog eller på berg. Det är inte nödvändigt eller ens möjligt att kontrollera allt ytvatten på tomten. Det är bara ytvattnet på byggda, ogenomträngliga ytor, det vill säga dagvattnet, som behöver hanteras.

Staden bygger allmänna dagvattensystem för att dagvattnet ska kunna hanteras på ett sätt som inte orsakar skada. Fastigheterna måste enligt lagen anslutas till dagvattenavloppet, så att dagvattnet inte medför olägenhet för andra och för att täcka kostnaderna för byggandet av det allmänna dagvattenavloppet. På vissa villkor kan fastigheten befrias från anslutning.

1. Dagvatten ska ledas till ett allmänt dagvattenavlopp, om fastigheten är belägen inom verksamhetsområdet för ett dagvattenavlopp (vanligen löper det rör under gatan) eller befrias från denna skyldighet. Informationen om hur man ansöker om befrielse kommer längre ner. 
2. Dagvattnet infiltreras i marken på fastigheten. 
3. Dagvattnet leds till ett annat allmänt dagvattensystem (till exempel diken längs gator och i parker). Då ska stadens samtycke sökas.

Redan i planläggningen utreds hantering av dagvatten. Som stöd för planläggningen utreds dagvattnet och planeras dagvattenhanteringen i området. I generalplanen och delgeneralplanen utreds behoven av hantering av dagvatten efter avrinningsområde och bedöms verkningarna av byggande på yt- och grundvattnet. I detaljplanen kan det bestämmas om hållbar dagvattenhantering, till exempel fördröjning av dagvatten och dagvattnets kvalitet. Som exempel kan nämnas en standarbestämmelse som används i detaljplaner:

Dagvattnet från ogenomträngliga ytor ska fördröjas i planområdet i sänkor, bassänger eller magasin med en sammanlagd kapacitet på 1 m³ per 100 m² ogenomtränglig yta. Fördröjningsbassängen ska tömmas 12–24 timmar efter att den fyllts och den ska ha planerat bräddavlopp.

I bästa fall stimulerar dagvattenanläggningarna närmiljön och ökar naturens mångfald. Till exempel förskönar regnträdgårdar grannskapet. Översvämningsängar (mader) erbjuder nya livsmiljöer för många växt- och djurarter vars naturliga livsmiljöer har blivit sällsyntare. I detaljplanerna ingår bestämmelser som styr och uppmuntrar till gröna tak som fördröjer dagvatten. Gröna tak är till nytta både vid dagvattenhanteringen, klimattåligheten och trivseln.

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster ansvarar för dagvattnets stamlinjer, det vill säga de långa rören för dagvattnet. I Helsingforsregionens miljötjänsters rör rinner dränvatten från gator och dagvatten från fastigheter. Rören och avloppsbrunnarna renas efter behov. Mer information ges av Helsingforsregionens miljötjänster:

Kundtjänst(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Vattenavbrott och störningar i vattendistributionen(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Infrastrukturtjänsterna på Esbo stads stadsteknikcentral ansvarar för pumpverken, öppna diken på allmänt område, dagvattenbassänger i grönområden och korta trummor i öppna diken. Infrastrukturtjänsternas underhållsenhet renar gallerbrunnar som ligger längre bort från stomlinjen dit det rinner dagvatten från gator och andra allmänna områden. I avloppsbrunnarna samlas särskilt sand och löv, i öppna diken och bassänger också grenar, skräp, vegetation och sediment, som tidvis måste avlägsnas.

Dagvattnet beaktas alltid i stadens gatu- och parkbyggnadsprojekt. Under nya gator byggs i regel avloppsbrunnar och rör. I parkerna byggs diken, sänkor och bassänger. Vid ombyggnad av en gammal gata täcks ofta öppna diken och det byggs rör som sparar utrymme i stället. I rören rinner dagvattnet säkrare och effektivare från tomterna och gatorna. Parker är bästa platsen på allmänna områden för anläggningar för fördröjning och översvämning. I ett rör rinner vattnet snabbt framåt som sådant, men i öppna system fördröjs det, absorberas i marken och filtreras så att det blir renare.

esbo.fi: Byggande av gator, vägar och övrig infrastruktur

Gator och parker som planeras: Gatuplaner Portal där man kan söka information om gatuplaner kring en viss gata: Min gata(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

De fastigheter som gränsar till ett gatuområde som ska planeras och byggas får ett meddelande och inbjudan att kommentera gatuplanen och till den syn som inleder byggandet av gatan.

Esbo stad har ett dagvattenprogram. Målet är att förbättra vattenkvaliteten och minska dagvattenöversvämning. Esbo stads dagvattenprogram 2025-2034(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska) innehåller en beskrivning av Esbos geografiska särdrag, dagvattenaktörerna samt dagvattenhanteringens nuläge och mål. Viktiga åtgärderna för att nå målen är att förbättra och utveckla samarbetet och verksamhetssätten i branschen, kompetensen, kunskaperna  och datahanteringen. Dagvattenprogrammet ska få de olika aktörerna som påverkar dagvattnet att följa gemensamma principer.

Ett väglag är ett sätt att sköta ärenden som hänför sig till väghållningen av en enskild väg. Det består av vägdelägare, huvudsakligen fastigheter längs vägen.  Ett väglag grundas genom att införa det i fastighetsdatasystemet. Bestämmelser om väglagets verksamhet och underhåll av vägen finns huvudsakligen i lagen om enskilda vägar (560/2018).

I Esbo finns det uppskattningsvis ett par hundra väglag i gamla bostadsområden. Många väglag har inte längre organiserad verksamhet när de ursprungliga delägarna inte längre finns. Väglaget har således glömts bort, men väglaget har aldrig officiellt upphört. Det lönar sig att kontrollera om det finns ett väglag och om väglaget är registrerat hos Lantmäteriverket och kommunen. I Lantmäteriverkets fastighetsregister registerförs alla vägar som grundats i väglaget samt namn och kontaktuppgifter om väglagets syssloman eller bestyrelsens ordförande från fall till fall. Staden registerför underhållsavtal mellan väglaget och staden samt ytterligare information om väglagen från fall till fall.

Lantmäteriverket: Register över enskilda vägar(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Esbo stad: Stadsmiljösektorns kundtjänst

3 kap. 24 § 1 mom. i lagen om enskilda vägar (560/2018): ”En väg ska hållas i sådant skick som vägdelägarnas transportbehov förutsätter, så att underhållet inte medför oskäliga kostnader för vägdelägarna och så att vägen eller användningen av den inte medför onödig olägenhet eller störning för någon eller onödig olägenhet för miljön eller annan kränkning av ett allmänt intresse.”

Staden har övertagit underhållet av en del av väglagens vägar genom underhållsavtal. Enligt underhållsavtalen som träffats separat för varje väglag ansvarar staden för följande arbeten:

– plogning

– halkbekämpning

– sladdning/utjämning

– dammbindning

– mindre lappning av asfalten, om det är staden som asfalterat

– rensning av diken till den del det behövs för att dränera vägytan

Även om ett underhållsavtal har träffats, är det fortfarande väghållaren som ansvarar för byggande och underhåll av enskilda vägar. En enskild vägs väghållare är väglaget eller vägens delägare till dess att staden övertar underhållet med ett gatuhållningsbeslut. Arbeten som inte hör till staden enligt underhållsavtalet:

– grävning av diken, ombyggnad av diken och avlägsnande av vallar vid vägkanten

– avisning av vägtrummor och motsvarande dagvattenkonstruktioner

– grusning

– byggande och ombyggnad av vägen

– underhåll av trafikstyrningsanordningar

Du hittar svar på frågor om dagvatten på sidan med vanliga frågor om vatten.