Tillfällig användning av Keran Hallit

Keran Hallit var ett tillfälligt kluster av tjänster som verkade i en gammal logistikhall i Kera åren 2019–2025. I hallarna verkade bland annat små bryggerier och annan urban matproduktion, idrottstjänster såsom en skejtpark, dansstudior och padelplaner samt Finlands största samling av muralmålningar. Nu är hallarna en internationellt intressant framgångshistoria om hurdana fenomen tillfällig användning av lokaler i bästa fall kan bli.

Keran Hallit var känt bland annat för musikevenemang.Bild: Pekka Rousi

Föregångare inom tillfällig användning – var började allt?

S-gruppens logistikcentral verkade i hallarna åren 1967–2019. I slutskedet gick nästan hälften av all mat som såldes i Finland via logistikcentralen.Bild: Museovirasto

Före hallarna blev till Keran Hallit verkade S-gruppens logistikcentral i lokalerna. När stadsstrukturen förändrades beslöt dock S-gruppen och många andra med verksamhet i området på 2010-talet att flytta logistikfunktionerna till ett annat håll. Det här innebar att det nu mitt i Esbo uppstod en möjlighet att planlägga ett nytt bostadsområde. Men vad borde man göra med tomma lokaler medan man väntar på att byggandet av en ny stadsdel börjar?

Det uppstod en tanke om att göra Kera känt redan innan de nya invånarna flyttar in i området. Det ordnades en planeringstävling om frågan, och det vinnande förslaget omfattade en vision om hur logistikcentralens gamla lokaler skulle användas. I och med användningen av hallarna för hobbyer, kultur och verksamhetslokaler kunde man skapa en identitet för området redan innan det blev klart.

Ett högre värde i sikte – nyttan av tillfällig användning

Keran Hallit är ett konkret exempel på hur målmedvetet arbete med tillfällig användning skapar de önskade resultaten. Hallarna skapade en unik områdesprofil för Kera. Den skapar fördelar för både staden, markägarna, företagarna i området och Esboborna.

En utgångspunkt för försöket var att S-gruppen, som ägde både marken och hallarna, ville marknadsföra området och höja markens värde. Alternativet till den tillfälliga användningen skulle ha varit en tom tomt eller en tom hallbyggnad som kan utsättas för vandalism. Tack vare den tillfälliga användningen ligger tomten nu i ett område med ett tydligt eget varumärke som medför synlighet och lyft. Byggnadens underhållskostnader kunde täckas med hyresinkomster.

De mångsidiga hobbymöjligheterna i hallarna gjorde Kera känt redan innan det nya bostadsområdet började byggas.Bild: Pekka Rousi

För företagare erbjöd hallarna en unik möjlighet att pröva och växa. Vid användning i slutet av livscykeln kan lokalhyrorna i allmänhet hållas förmånligare än normalt, eftersom fastighetsägaren inte behöver täcka långsiktiga investeringar i byggnadens skick med hyresintäkter. Den tillfälliga karaktären gjorde det också möjligt att förhålla sig mer avslappnat till personifieringen av lokalerna. Det skulle inte ha varit möjligt att skapa den oslipade och experimentella atmosfär som tilltalade hyresgästerna om lokalerna inte hade varit tillfälliga. Å andra sidan innebar den låga tröskeln till hallarna för många företag en permanent grund på vilken de kan bygga sin affärsverksamhet också efter tiden i hallarna.

För staden var hallarna också en intressant försöksplattform med låg tröskel för olika lösningar inom hållbar stadsutveckling. Vi vill skapa en trivsam och trygg stadsdel som baserar sig på cirkulär ekonomi och där invånare och företag kan göra hållbara val och använda hållbara tjänster. Keran Hallit möjliggjorde många slag av utvecklings, forskning och försök som stöd för målet. I hallarna har man prövat och utvecklat lösningar inom urban matproduktion, hållbara mobilitetstjänster och klimatvänligt byggande. Många av de lösningar som skapats i Kera har också anpassats till andra städer i Finland och ute i världen.

Staden prövade många stora och små lösningar i hallarna. Bild från evenemanget när den nya gatan i Kera öppnades. I försöket efterlystes framtidens sociala gatustämning.Bild: Kerttu Penttilä

Fyra temaområden: motion, kultur, gemenskap och produktion

Som hyresgäster i hallarna ville man i synnerhet ha företag som i så hög grad som möjligt skulle tjäna målen för tillfällig användning av området, med målet att göra området känt. Å andra sidan konstaterades det att hallarnas arkitektur med höga tak och starka golv betjänar produktionsbehoven särskilt väl. Man beslutade att sammanfatta hallarnas varumärke i fyra teman: idrott, kultur, gemenskap och produktion.

Så småningom uppstod många slags idrottsmöjligheter i hallarna: det fanns en padelhall, en dansstudio, gym, skjutbana, snooker, pilkastning, en skejtpark och mycket annat. Många besökte hallarna dagligen för att motionerna, under olika tider på dygnet.

Hallens väggar dekorerades genomgående under festivalen Concreate år 2021.Bild: Pekka Rousi

Kultur och social sammanhållning syntes i hallen som många slags evenemang. Det mest synliga avtrycket lämnade festivalen Concreate år 2021. Vid denna dekorerade ansedda inhemska och internationella konstnärer hallens nästan 8 meter långa väggar med muralmålningar, både inomhus och utomhus. Uppkomsten av Finlands största muralmålningskoncentration skedde vid en god tidpunkt, eftersom det var möjligt att beundra de stora verken och samtidigt hålla säkerhetsavstånden som coronapandemin förutsatte. Dessutom har man under åren ordnat många musikevenemang i hallen, så som den årligen återkommande Kerafesten, samt mycket annat program, från kattutställningar till rollerbladedisco. Evenemangen ordnades i synnerhet av Helsinki Urban Arts projekt Kerakollektivet.

De ovanliga lokalerna gav många företag möjlighet att växa. I hallen fanns till exempel urban matproduktion, inklusive små bryggerier, tillverkning växtproteiner och vertikalt jordbruk. Företag inom utsläppssnål byggverksamhet drog nytta av den rejäla rumshöjden och golvets bärförmåga. Uppstartföretagen kom till hallen i jakt på en låg hyresnivå. Flera av de företag som tog fart för sin verksamhet från hallen har senare fått uppmärksamhet i nationella medier.

Sammanhållningen syntes också bland företagarna. Till exempel berättade företagarna i bryggeribyn att de njutit av att vara grannar och att de bland annat beställt råvaror tillsammans.Bild: Pekka Rousi
”Kaikkea kivaa Kerassa” (allt slags roligt i Kera) var hallens slogan.Bild: Noora Nilsén