Inlärningen stöds i fortsättningen i elevens egen klass

27.8.2025 5.10
Skolelever i ett klassrum med ryggen mot kameran.
I fortsättningen kan stödet för lärande riktas till hela klassen, en mindre grupp eller ett enskilt barn – alltid beroende på behov och situation. Bild: Kerttu Penttilä

Lagen om stöd för lärande reviderades. Tack vare revideringen blir stödet för lärande en flexibel och naturlig del av skolans vardag. Barnen får gå i närskolan i sin egen klass och föräldrarna slipper onödig byråkrati. 

Varje elev har rätt att få stöd i sin närskola genast när hen behöver det – utan krångliga administrativa processer eller separata diagnoser. Så här skulle man kunna förenkla målet med revideringen av stödet för lärande. 

Lagreformen trädde i kraft i början av augusti i alla skolor i Finland. I årskurserna 1−6 i skolan Tuomarilan koulu har stödet för lärande redan under tidigare läsår utvecklats i den riktning som lagen kräver.

”Våra elever får stöd av ett stort nätverk av lärare, som förutom klassläraren består av en speciallärare på heltid samt en lärare för språk- och kulturgrupper. En skolgångshandledare är dessutom med på varje lektion i årskurs 1 och 2”, säger Timo Turtiainen, rektor vid Tuomarilan koulu.
Stödet för eleverna planeras i team så att klassläraren också har andra lärare som partner. Barnet kan få hjälp i sin egen klass utan att det behöver separeras från de andra. 

”Stödet erbjuds där barnet är och när barnet behöver det. Eleverna får gå i närskolan och vara en del av samma grupp som de andra eleverna”, säger Turtiainen. 

Även om elever i specialklasser integreras i allt högre grad i grupper inom den allmänna undervisningen, kommer specialklasserna inte att försvinna. Skolorna kommer fortfarande vid behov att kunna inrätta egna grupper för elever med särskilda behov. 

”Våra elever får stöd av ett stort nätverk av lärare, som förutom klassläraren består av en speciallärare på heltid samt en lärare för språk- och kulturgrupper. En skolgångshandledare är dessutom med på varje lektion i årskurs 1 och 2”, säger Timo Turtiainen, rektor vid Tuomarilan koulu.Bild: Tero Ikäheimonen

Mindre byråkrati, mer stöd

Den nya modellen för stöd för lärande förändrar framför allt sättet att tänka kring hur stöd ges. Den tidigare stödmodellen i tre steg ersätts med flexibel undervisning som beaktar elevens behov i den aktuella situationen och som äger rum i den egna klassen under skoldagen.

I fortsättningen kan stödet för lärande riktas till hela klassen, en mindre grupp eller ett enskilt barn – alltid beroende på behov och situation. En lärare kan till exempel gå igenom något med en mindre grupp, samtidigt som en annan instruerar resten av klassen, eller ger en elev specialundervisning.

I revideringen tar man hänsyn till att eleverna utvecklas i sin egen takt, vilket även innebär att behovet av stöd varierar och inte är ett formellt beslut som är hugget i sten.

”Tidigare har både lärare och föräldrar varit tvungna att fylla i en massa blanketter och dokument, men nu behövs inte det arbetet längre och tiden kan användas till att stödja eleven”, säger utvecklarlärare Mervi Salminen från skolan Tiistilän koulu.

Det praktiska genomförandet av revideringen har överlåtits till rektorerna, vilket innebär att skolorna får större frihet att bestämma hur stödet ska ges. 

”Skolgemenskapen är skyldig att ge stöd, vilket även läroplanen förpliktar till. Skolans verksamhet ska ordnas så att varje barn säkert får det stöd det behöver”, säger Salminen.

Stöd för utveckling av undervisningsspråket

Under nästa läsår kommer cirka 3 000 beslut om särskilt och intensifierat stöd att granskas i Esbo.
Även om barnet i fortsättningen inte längre får ett officiellt beslut om att få stöd försvinner inte barnets rätt att få hjälp. Stödet kommer bara att ordnas på ett mer flexibelt sätt som passar situationen.

”Särskild uppmärksamhet ägnas åt flerspråkiga elever och språkstöd. Om en elev har utmaningar med att behärska undervisningsspråket kan hen få stödundervisning även utanför skoldagen”, säger Miia Loisa-Turunen, chef för undervisningsstöd.

I Esbo har stödet för lärande redan planerats i nära samarbete med småbarnspedagogiken så att stödet bildar en kontinuitet från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen. 

I gymnasiet trädde lagen om revideringen av stödet i kraft samtidigt som i grundskolorna, och inom yrkesutbildningen träder den i kraft i augusti nästa år.

”I utvecklingen av stödet ser man på skolstigen i båda riktningarna. Målet är att stödet ska bilda en enhetlig kontinuitet under barnets hela skolstig”, säger Loisa-Turunen.

Läs mer om  stöd för utveckling i förskola: Stöd i rätt tid i den egna förskolegruppen

Läs mer om stöd för utveckling i gymnasiet: Stödet för lärande i gymnasiet förnyades – de studerande får stöd när de behöver det

Text: Susanna Cygnel

Denna text har ursprungligen publicerats i tidningen Espoo-lehti 2/2025. Tidningen innehåller artiklar som utspelar sig i skolvärlden.