Hundarna sprider glädje och lugn i klassrummet
När Meiju Kauttu började arbeta som speciallärare för årskurserna 7–9 i skolan Kalajärven koulu för 25 år sedan, följde hennes snälla golden retriever Cherié alltid med till jobbet.
Meiju Kauttus specialklass bestod av en handfull elever från årskurs 7–9, varav många hade bland annat koncentrationssvårigheter. Kauttu undervisade var och en av dem individuellt.
Golden retrievern Cherié hade en egen uppgift i undervisningen: den hjälpte till i relationen mellan eleven och läraren och spred glädje och en positiv känsla. Cheríe hittade alltid en elev som behövde tröstas, satte sig bredvid eleven och minskade elevens rädslor. Många kom också över sin rädsla för hundar med hjälp av Cherié.
Ett par år senare fick Cherié sällskap av Kauttus andra golden retriever Teckla, och senare även av bichon friséerna Ticru och Tiltu. Det hundarna framför allt förde med sig till specialklassen var ett lugn.
”Jag minns när en elev inom autismspektrumet som har adhd-diagnos satt lugnt och stilla med hundarna omkring sig, kliade dem och koncentrerade sig på att lyssna på en ljudbok med hörlurar på.”
Även Sari Kaunisto, som är lärare i svenska i gymnasiet Kuninkaantien lukio, tar med sig sina bichon friséer, Onni och Toivo, till lektionerna – men bara ett par gånger under en period. Till skillnad från Cherié har Onni och Toivo ingen pedagogisk uppgift, men de sprider glädje, skapar en känsla av samhörighet och livar upp elevernas dag.
”Onni och Toivo får gå runt fritt i klassen och går fram till eleverna för att bli kliade. Även på rasterna skapar hundarna spontana möten.”
Eleverna i gymnasiet Kuninkaantien lukio har tagit till sig Onni och Toivo som en del av sin skola, och blir alltid glada när de kommer till skolan tillsammans med Kaunisto.
Text: Jaana Kalliokoski.
Denna text har ursprungligen publicerats i tidningen Espoo-lehti 2/2025. Tidningen innehåller också andra artiklar som berättar om skolvärlden. Läs artikeln