Keran Hallit rivs med beaktande av cirkulär ekonomi – många delar återanvänds
Keran Hallit har tillfälligt inhyst många tjänster. Hallarna rivs nu när byggandet av Keras nya bostadsområde inleds. Cirkulär ekonomi har varit ett av hallarnas bärande teman ända från början och därför uppmärksammas det också vid rivningen. Många hela byggnadsdelar har tagits tillvara för ett nytt användningsändamål.
Cirkulär ekonomi i Kera
Det nya bostadsområdet i Kera är ett av spetsprojekten för hållbar stadsutveckling i Esbo. Ett av målen för den tillfälliga användningen av Keran Hallit var att skapa praxis för ansvarsfullhet, innovation och resurseffektivitet i området redan innan de nya hemmen blir färdiga. Hållbar utveckling och cirkulär ekonomi tillämpades på flera sätt i Keran Hallit.
”Cirkulär ekonomi betonades i verksamheten i hallarna, till exempel genom att företagen som hyrde lokalerna grundade sig på cirkulär ekonomi. Hyresgästerna uppmuntrades också att samarbeta sinsemellan och dela resurser. Dessutom fungerade hallarna som en utvecklingsplattform för flera av stadens projekt: I Kera har man testat till exempel urban matproduktion, gröna väggar som utnyttjar dagvatten samt olika former av stadskultur. I designtävlingen för Kera sökte staden redan år 2023 koncept för återanvändning av hallarna efter rivningen”, säger projektkoordinator Outi Jounila från Esbo stad.
Rivningen orsakar stora utsläpp i städer, och därför ansågs rivningen av Keran Hallit vara ett viktigt sätt för staden att agera som en vägvisare för hållbarhet även i de sista skedena av verksamheten. Vid rivningen satsades särskilt på återanvändning, det vill säga användning av varor, konstruktioner och byggnadsdelar som sådana i ett annat objekt.
”Återanvändning är alltid ett mer resurseffektivt alternativ än återvinning – det vill säga omarbetning av material och utnyttjande för andra ändamål”, säger Jounila.
Delar av hallarna återanvänds
Många av byggdelarna från hallarna fick nya ägare redan innan den egentliga rivningen började, när hallarnas hyresgäster tog med dem till sina nya verksamhetsställen.
”Väggarna i hallarnas hyreslokaler byggdes i stor utsträckning av hyresgästerna själva, och många tog med sig plywood- och plåtkonstruktioner när verksamheten avslutades. Dessutom såldes många av hallarnas ursprungliga delar till hyresgästerna: lyftdörrar, led-lampor, nödutgångsskyltar, klädskåp, staket och trappor av metall och så vidare” säger Jukka Airo, byggherrekonsult på A-insinöörit.
De största enskilda insatserna för återanvändning hittills har varit transporten av hallarnas ventilationsanordningar till Uleåborg samt donationen av reservkraftsgeneratorer till Ukraina.
Ventilationsanordningen på den västra hallens tak återanvänds i Uleåborg i en lagerhall som ska renoveras till idrottslokal och som behöver mer ventilationskapacitet. Återanvändningen av apparaten sköttes av konsultföretaget Nolla_E, som är specialiserade på energieffektivitetslösningar. Programvaran som företaget har utvecklat gör det lättare att bedöma återanvändningsprojektens kompatibilitet och lönsamhet. Den relativt nya anordningen, som installerades år 2009, har fortfarande mycket lång livslängd kvar. I samband med att ventilationsanordningen nedmonterades, inspekterades den också grundligt och nödvändiga delar byttes ut.
”Folk är onödigt försiktiga med att återanvända delar. En ventilationsanordning kan fungera i upp till 50 år, och när den nedmonteras efter att ha varit i bruk, finns det ingen anledning att betvivla att den fungerar som den ska även på den nya platsen. När det gäller stora anläggningar är det dessutom i allmänhet lätt att kontrollera underhållshistoriken och byta komponenter. Bara man planerar omsorgsfullt och kontrollerar att anordningarna fungerar i den nya fastigheten, är de återanvända anordningarna ofta också betydligt billigare än de nya”, säger energiexpert Tuomas Ojanperä från Nolla_E.
De två reservkraftgeneratorerna i hallarna donerades till Ukraina via Operation Ukraina rf och Lion Defence Team. Apparaterna hade använts mycket sparsamt i Keran Hallit – i princip endast under de obligatoriska testerna. Apparaterna från hallarna används nu i krigsområdet för att säkerställa en oavbruten elförsörjning.
”Den enes skräp är verkligen den andres skatt. Att detta blev verklighet var både yrkesmässigt och personligen en berörande och gripande händelse”, säger Mari Pitkäaho, fastighetstillgångschef på SOK och representant för hallarnas ägare.
Resten av de delar som lämpar sig för återanvändning sätts ut till försäljning på företaget Purkupihas virtuella handelsplats, Purkutori, i takt med att rivningen framskrider.
Återanvändning tar tid, men belönar
Rivningen av hallarna är relativt gynnsam med tanke på återanvändning, särskilt av en orsak: entreprenadtiden är ganska lång. Hallarnas stora storlek förutsätter redan i princip en längre entreprenadtid, men markägaren S-gruppen ville också möjliggöra en entreprenad där cirkulär ekonomi betonas. Det är meningen att Keran Hallit ska rivas före sommaren.
”En kort entreprenadtid försvårar återanvändning och materialåtervinning, eftersom det sällan finns en färdig kund och alla körningar till mellanlagret ökar både klimatavtrycket och kostnaderna” säger Purkupihas verkställande direktör Jussi Thomander.
”Ur vår synvinkel är cirkulär ekonomi framför allt försäljningsarbete. Vi kartlägger de delar som ska återförsäljas, visar att de är användbara och söker ett bra, nytt hem för dem”, fortsätter Thomander.
Processen tar tid, men ofta belönas beställaren också ekonomiskt av att det finns en skicklig rivningsentreprenör inom cirkulär ekonomi. Enligt Thomander är det oftast också den som lämnat det billigaste anbudet som är bäst på att återvinna.
Keran Hallit visar än en gång att en mer ansvarsfull verksamhet i slutändan är möjlig när den genomförs tillsammans.
”Många tror att detta är mer speciellt än det verkligen är”, säger Mari Pitkäaho.
