Esbo bygger hållbart och beaktar dagvattnet

31.10.2024 6.15Uppdaterad: 31.10.2024 7.10
Monikkobäcken, som strömmar fram mitt i bilden, omgivs av frodig grön vegetation. I bakgrunden syns ett höghus.
Mitt i det urbana Esbo ligger Monikkobäcken, som har förblivit ekologiskt mångsidig.Bild: Noelle Renberg

De hållbara valen inom Esbo stadsmiljösektor syns för invånarna till exempel genom miljövänligt byggande, vägledning för att bevara naturen, god hantering av regn- och smältvatten samt bättre möjligheter att röra sig utan utsläpp. FN:s världsdag för världens städer, som firas idag den 31 oktober 2024, påminner om städernas betydelse för hållbar utveckling.

Hanteringen av dagvatten, såsom regn- och smältvatten, är en del av byggandet av en hållbar stad. I tätbebyggda stadsområden bidrar ledningen av vatten till att förebygga översvämningar och hålla vattnet rent. I bästa fall stöder dagvattenlösningarna stadens grönska, trivsel och naturens mångfald samt bidrar till att anpassa oss till klimatförändringen.

Till exempel i Monikkobäcken i Alberga leds regn- och smältvatten till fördröjningsbassänger. Bassängerna bromsar upp vattenflödet, vilket hjälper vattnet att avdunsta och absorberas i marken samt minskar översvämningsrisken. Växterna i bassängerna filtrerar föroreningar från vattnet innan det kommer ut i vattendragen. Man har strävat efter att jämna ut strömningen genom att bearbeta bäckfårorna och skapa översvämningsplatåer längs dem. Monikkobäcken har hållits ekologiskt mångsidig – till och med den hotade havsöringen simmar upp för att leka, även om bäcken rinner genom det mest urbana Esbo.

Staden styr dagvattenhanteringen på tomter och byggplatser

Man beaktar dagvattnet bland annat med hjälp av ett grönytefaktorsverktyg som har testats i stadsplaneringen. Det styr planeringen av tomter och kvarter mot hållbarare och grönare lösningar. Grönytefaktorn används för att styra hur mycket grönareal ska finnas på tomten som ska byggas, hur man ska hantera dagvattnet och öka biodiversiteten. Stadsplaneringsnämnden beslutar om det egentliga ibruktagandet av grönytefaktorn under slutet av året.

Eftersom träd och växter hjälper till att kontrollera regn- och smältvatten naturligt uppmuntrar vi invånarna och byggarna att bevara träd på tomten. Trädets rötter absorberar vatten och till exempel en björk kan absorbera upp till hundratals liter vatten per dag. Du kan läsa mer om fördelarna med gårdsträd i Esbo miljö- och byggnadstillsynscentrals broschyr.

Vi ger också vägledning i dagvattenhantering på byggplatserna. Vatten på byggplatser ska behandlas på rätt sätt så att det inte hamnar olja, tungmetaller eller jordmaterial i vattendragen, som bland annat kan förhindra fiskarnas fortplantning och eutrofiera vattendragen. I Esbo ska man följa huvudstadsregionens anvisning om vatten från byggplatser (på finska)(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), som också har utarbetats av Esbos miljöskydd.

Med grönytefaktorverktyget styrs planeringen av tomter och kvarter mot hållbarare och grönare lösningar.Bild: Esbo stad

Spår och cykelbanor stöder utsläppsfri rörlighet 

En stor del av stadens utsläpp orsakas av trafiken och därför strävar man efter att öka användningen av hållbara färdsätt på olika sätt. Esbo stadsbana, som håller på att byggas i detta nu, kommer att föra med sig två tilläggsspår mellan Alberga och Köklax, och det är en viktig faktor på vägen mot utsläppsfri trafik. Samtidigt byggs också en kustbana för cyklister och fotgängare.

Kollektivtrafiken i Esbo stöder sig även i övrigt mycket på spårtrafik Utöver med tåg reser man i Esbo med metro och snabbspårvagn.

I nya byggnader föredrar man trä och förnybar energi

Hållbar utveckling beaktas också i stadens eget byggande, såsom i fråga om skolor, daghem och simhallar. Vid planeringen av nya byggnader strävar man efter att minst 10 procent av den energi som byggnaden förbrukar härstammar från förnybar energi som produceras på plats, såsom solel och jordvärme.

Esbo gynnar också träbyggande i sina nya byggprojekt, eftersom trä är förnybart material som lagrar kol i byggnaden länge. Bra exempel på träbyggande är utbyggnaden av Mankkaan päiväkoti, Metsolan päiväkoti, Tiistilän koulu och päiväkoti samt Aarrekartan päiväkoti. 

Tiistilän koulu och päiväkoti i trä som togs i bruk i augusti 2024 är en av Finlands största träskolor.Bild: Joonas Salminen / Tikkurilan ilmakuvaus