Behärska planläggningens begrepp

I Finland görs planläggningen av kommuner och städer. Planerare som arbetar för staden gör upp planer tillsammans med experter från olika branscher, myndigheter och markägare. Till utbildningen kan de vara till exempel arkitekter, ingenjörer, trafikplanerare eller landskapsarkitekter. Planplanerarens arbete styrs av många ramvillkor och författningar. Hen beaktar också responsen från invånarna i arbetet och samordnar slutligen helheten till en plan.

En del av planerna godkänns av stadsplaneringsnämnden. En del av planerna fortsätter till stadsstyrelsen för godkännande och en del till fullmäktige för godkännande.

Med delaktiga i planläggningen avses alla vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen. De ska erbjudas möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planens konsekvenser och uttala sin åsikt. Delaktiga är till exempel:

• planområdets markägare och invånare
• grannar och invånare i närområdet
• personer som arbetar eller studerar i området
• stadsdelsföreningar och företagare i området.

Myndigheter och sammanslutningar är delaktiga när planläggningen gäller deras verksamhetsområde. Planerarna ordnar samarbetet med myndigheterna och andra nödvändiga experter under planarbetets gång.

Detaljplanen styr byggandet och användningen av ett enskilt område, såsom ett kvarter eller en tomt. Den berättar till exempel hur många och hurdana hus som kan byggas, var gatorna går, var grönområden ska placeras och vad som skyddas av den befintliga miljön. Efter att detaljplanen har godkänts och trätt i kraft kan byggandet av området inledas. Markägaren måste då ännu ansöka om byggnadstillstånd.

En generalplan är, som namnet antyder, en översiktlig plan. Den styr den noggrannare planeringen, dvs. utarbetandet av detaljplaner.

Generalplanen styr stadens utveckling på lång sikt. När en generalplan utarbetas blickar man flera decennier framåt. Med generalplanen strävar man efter att styra stadens utveckling i önskad riktning.

Generalplanen kan gälla hela kommunen eller en del av den. En generalplan som utarbetas endast för ett visst område i kommunen kallas delgeneralplan.

I allmänhet består en plan av en plankarta och planbestämmelser. I dem fastställs bland annat olika områdens användningsändamål, gränser för kvarter och gatuområden, byggrätter och byggnaders våningsantal.

Med plankarta avses en juridisk planritning. Plankartan innehåller planbeteckningar som visar områdenas gränser, användningsändamål, mängden byggande och andra detaljer och beskrivningar i anslutning till områdesanvändningen. I praktiken är planbeteckningarna till exempel olika färgområden, bokstäver och siffror, linjer, raster och symboler. Planbestämmelserna å sin sida förklarar och preciserar planbeteckningarna verbalt.

Ett viktigt dokument är också den skriftliga planbeskrivningen. I den redogörs för vilken lösning man kommit fram till under planarbetet och på vilka grunder. Dessutom beskrivs vilka konsekvenser planlösningen har.

Rättsverkan innebär att planen har direkta konsekvenser till exempel för beviljandet av bygglov och för markanvändningen. Med planen skapar man alltså bindande regler och begränsningar som gäller både myndigheter och privata aktörer.

Detaljplaneringen inleds när en markägare ansöker om detaljplan eller ändring av detaljplan, eller när staden inleder planläggning på sin egen mark. Anhängiggörandet av en plan innebär att planen börjar beredas. Stadsplaneringscentralen börjar utarbeta en plan om den anses motiverad bland annat med tanke på stadens strategi, förbindelser och generalplanen.

Planprocessen omfattar både planering av planen och administrativ behandling av planen. Planläggningen framskrider stegvis. Invånarna och andra delaktiga har möjlighet att delta i många olika skeden. I Esbo framskrider detaljplaneringen så här:

• I inledningsskedet sammanställer planerarna de utgångsuppgifter som behövs i planeringen. Mål ställs upp för planen.
• I beredningsskedet utarbetar planerarna ett program för deltagande och bedömning samt beredningsmaterial för planen. Materialet läggs fram till påseende och man kan lämna in en åsikt om det.
• I förslagsskedet utarbetar planerarna ett planförslag där de beaktar utgångsuppgifterna, målen och responsen som erhållits i beredningsskedet. Planförslaget läggs fram till påseende och en anmärkning kan lämnas in.
• I godkännandeskedet bereder planerarna planen för godkännande. De förtroendevalda beslutar om godkännandet av planen.
• Efter beslutet om godkännande kungörs planen i kraft, dvs. som genomförbar, om den inte överklagas hos förvaltningsdomstolen eller om domstolen inte godkänner besvären.

Läs en närmare beskrivning av detaljplaneringens förlopp och möjligheterna att delta i olika skeden.

Läs en närmare beskrivning av generalplaneringens förlopp och möjligheterna att delta i olika skeden.

Kungörelsen är kommunens eller någon annan myndighets officiella delgivning till allmänheten eller till de personer vars liv kan påverkas av det ärende som ska delges. I planläggningen kungörs anhängiggörandet av planerna och beredningsmaterialets samt planförslagets framläggande, beslutet om godkännande av planen och dess ikraftträdande samt invånarmötena.

Framläggning innebär att planerna för den plan eller planändring som är under arbete är offentligt framlagda och kan kommenteras på stadens webbplats. Under den tiden kan man lämna in en åsikt eller anmärkning om planerna.  Vanligtvis finns materialet till påseende i 30 dagar.

Esbos plankungörelser och planer som är framlagda till påseende finns på stadens webbplats https://www.espoo.fi/sv/tjanster/kungorelser. Man kan också bekanta sig med webbplatsen vid Esbo stadsmiljös kundservice (Teknikvägen 15, 2 vån., Otnäs) och vid Esbos servicepunkter.

Att en plan vunnit laga kraft innebär att beslutet om att godkänna planen har blivit slutgiltigt efter att besvärstiden gått ut eller efter att besvären har behandlats. Det kungörs att detaljplanen träder i kraft om ingen överklagar beslutet om godkännande av planen inom utsatt tid eller om besvären förkastas i förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen. När planen har vunnit laga kraft styr den byggandet och markanvändningen i området.

I programmet för deltagande och bedömning anges:

• varför planen eller planändringen görs
• vad som planeras och hur planarbetet framskrider
• hur planens konsekvenser bedöms under arbetets gång
• hur invånarna och andra delaktiga kan delta i och påverka planeringen.

Programmet utarbetas för nästan varje plan när planläggningen inletts. Ofta används förkortningen OAS.

I detaljplaneringen i Esbo presenteras planens program för deltagande och bedömning och planens beredningsmaterial som ett gemensamt dokument. Invånarna kan ge respons på båda.

Beredningsmaterialet publiceras som namnet antyder i planens beredningsskede, i början av arbetet. Den kan till exempel innehålla preliminära visualiseringsbilder eller alternativ för vad man vill planera.

En visualiseringsbild är en bild eller annan visualisering där planlösningen visas som en tredimensionell modell som en del av omgivningen. Visualiseringsbilden kan hjälpa till att gestalta till exempel byggnadernas utseende, drag och skala samt gatu- och grönmiljön.

I detaljplaneringen i Esbo presenteras planens program för deltagande och bedömning och planens beredningsmaterial som ett gemensamt dokument. Invånarna kan ge respons på båda.

Planbeskrivningen är ett dokument som utarbetas under planeringen.  I den redogörs för vilken lösning man kommit fram till under planarbetet och på vilka grunder. I planbeskrivningen finns information om bland annat:

• områdets historia och nuläge
• planeringens mål
• planens konsekvenser och utredningar
• det centrala innehållet i den valda planlösningen
• deltagande och växelverkan.

Den färdiga planen består i allmänhet av en plankarta och planbestämmelser. I dem fastställs bland annat olika områdens användningsändamål, gränser, tomtgränser, byggrätter och byggnaders våningsantal.

Med plankarta avses en juridisk planritning. Plankartan innehåller planbeteckningar som visar områdenas gränser, användningsändamål, byggmängder och andra definitioner som styr områdesanvändningen. I praktiken är planbeteckningarna till exempel olika färgområden, bokstäver, linjer, raster och symboler. Planbestämmelserna å sin sida förklarar och preciserar planbeteckningarna verbalt.

En åsikt är respons från en invånare eller annan delaktig som ges under planens beredningsskede. En anmärkning är respons som ges senare, det vill säga i förslagsskedet. I praktiken är båda fritt formulerade meddelanden som har skickats till stadens registratorskontor medan planen är framlagd till påseende. I båda är det viktigt att ange planens namn och områdesnummer.

I beredningsskedet är planeringen ännu i början, så i en åsikt kan man också lyfta fram nya perspektiv och förslag. Om materialet enligt dig innehåller bra lösningar är det också bra att ge respons på dem, så att de bevaras när planeringen framskrider. I förslagsskedet har planeringen redan kommit längre, så då lönar det sig att ge mer preciserad respons.

En viktig del av behandlingen av åsikter och anmärkningar är bemötandet, vilket innebär ett skriftligt svar. Den planrespons som invånarna ger besvaras alltså samlat med ett skriftligt svar. Bemötandet skrivs både för åsikter om planen och för anmärkningar. Bemötandena behandlas och godkänns av stadsplaneringsnämnden när den behandlar planen. Detta innebär att åsikter från beredningsskedet bemöts i planens förslagsskede. Anmärkningar i förslagsskedet bemöts i sin tur i godkännandeskedet.

Vad är ett utlåtande?

Utöver åsikter och anmärkningar begärs utlåtanden om planen. De ges till exempel av myndigheter och grannkommuner, inte av enskilda invånare. Utlåtandet är en handling eller helhet av handlingar med vilken den aktör som fått begäran om utlåtande framför sin åsikt om planen.

Ibland görs regional planering för ett större område, såsom en stadsdel, som kallas planstomme. Med den åskådliggörs närmare de mål som ställts upp i generalplanen och den styr den kommande detaljplaneringen. Planstommen har inte rättsverkningar som planerna.

Utöver planstommen kan även andra planeringsarbeten på regional nivå utföras. Dessa kallas med ett samlingsnamn granskning av markanvändningen. Granskningar av markanvändningen är förutom planstommen till exempel regionala utvecklingsmål och visionsarbeten.

Den gällande detaljplanen är en sammanställning av de detaljplaner som gäller inom kommunens område. Du kan granska Esbos gällande detaljplan i stadens karttjänst(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Områdeseffektiviteten är ett nyckeltal som ofta används i planläggningen och som anger den våningsyta (byggrätt) som anvisats i planen i förhållande till markytan. Områdeseffektiviteten är starkt kopplad till invånarantalet i området och därigenom också till gatunätet, trafikförbindelserna och den övriga infrastrukturen i området samt till antalet tjänster i området. Ju större områdeseffektivitet, desto fler invånare och tätare gatu-, trafik- och servicenät.

Ofta domineras områdena med större områdeseffektivitet av flervåningshus, men ibland är det också möjligt att uppnå samma områdeseffektiviteter för olika hustyper. Aktuella uppgifter om områdeseffektivitet i huvudstadsregionen finns som öppna data på webbplatsen Helsinki Region Infoshare(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).