Gatuunderhåll

Vinterunderhåll tillhör dels till staden, dels till fastighetsägarna vars tomter gränsar till gatan. Staden ansvarar inte för underhåll av tomtanslutningar eller för gång- och cykelvägar och parkeringsområden som ligger på tomten.

Underhållsansvar för dessa områden hör i sin helhet till fastighetsägarna och bostadsaktiebolag.

Tomtägaren eller -innehavaren

• ser till att plogvallar vid tomtanslutningen avlägsnas
  • det är inte tillåtet att föra snö till gatuområdet, inte ens från en snövall som bildas i tomtanslutningen
• tar ansvar för gångvägen till tomten
• tar ansvar för rengöring av rännstenar och regnvattenrännor
• avlägsnar snö som kan orsaka fara för anordningar på fastigheten (till exempel postlåda, staket)
• ser till renhållningen av gatan (skräp) fram till gatans mittpunkt.

Fastigheterna får inte flytta snö från tomten till stadens gatu- eller parkområden. Man bör reservera utrymme på egen tomt för snö. Vid behov ska snö transporteras till en snötipp. Dessa skyldigheter gäller också en person som hyr tomten.

Stadens vinterunderhållsskyldighet

Staden ser till att avlägsna snö och utför halkbekämpning på gator och trottoarer som upplåtits till allmänt bruk. Sandning är det huvudsakliga sättet för halkbekämpning.

Körbanorna delas i tre klasser medan gång- och cykelvägarna delas i två klasser enligt hur viktiga de är med tanke på att trafiken ska löpa. Du kan besöka gatuhållningsklasserna på Esbo karttjänst(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). Från karttjänstens vänstra meny väljer du informationen Gator och parker / Vinterunderhåll.Vinterunderhållet utförs enligt klassificeringen så att de brådskande trafikdelarna behandlas först. Under exceptionella väderförhållanden, såsom långvarigt eller kraftigt snöfall, är det möjligt att underskrida kvalitetskraven nedan.

Lag om underhåll och renhålling av gator och vissa allmänna områden(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Se underhållsklassificeringen i karttjänsten(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Vanliga frågor om plogning och vinterunderhåll Här hittar du svar på många frågor om vinterunderhåll.

Gatorna plogas enligt en underhållsklassificering så att de viktigaste gatorna plogas först. Körbanorna har delats upp enligt hur viktiga de är för trafiken i tre olika klasser, medan gång- och cykelvägarna är uppdelade i två klasser.

Om ett snöfall pågår länge kan det ibland ta flera dagar efter att snöfallet slutat innan plogningen ordentligt kommer i gång på bostadsgatorna. Eftersom huvudgatorna och de största matargatorna enligt lagen måste hållas öppna för att trygga resorna till och från arbetet, måste snöplogarna ibland återvända till huvudgatorna, trots att de ännu inte hunnit ploga alla bostadsgator.

Arbetet med att slutföra snöborttagningen inleds omedelbart efter plogningen. Arbetet kan ta flera arbetsdagar.

Underhållsklassificeringen finns i Esbo karttjänst, där du kan följa var underhållet rört sig under de senaste 36 timmarna.

I Esbo finns det gång- och cykelbanor som ligger alldeles intill körbanorna, men också gång- och cykelbanor som ligger längre bort. De här banorna plogas i en ordning som bestäms av underhållsklassificeringen.

Om en gång- och cykelbana ligger nära en körbana, plogas körbanan vanligtvis först. Då blir det möjligt att på en gång ta bort all snö som under plogningen hamnat på gång- och cykelbanan. Om man först plogar gångbanan skulle man bli tvungen att ploga den en gång till efter att körbanan blivit plogad, eftersom snön då åter skulle hamna på gångbanan.

Målet är att huvudlederna är i skick före trafiken till arbetsplatserna sätter i gång. Under vintern kan väderleksförhållandena variera snabbt, vilket innebär att det inte alltid är möjligt att få cykelbanorna i tillfredsställande skick.

Underhållsklassificeringen finns i Esbo karttjänst, där du kan följa var underhållet rört sig under de senaste 36 timmarna.

Vi har prövat att borsta och salta banan på Olarsgatan, men redan i början av försöket konstaterade vi att metoden inte lönade sig. Försöket visade att utgifterna var mer än dubbelt så stora jämfört med den traditionella metoden. Dessutom ökade risken för halka i området, eftersom mängden salt som behövdes för att motverka halka var stor. Det är inte bra för miljön att använda alltför stora mängder salt. Dessutom orsakar salt som sprids från gatuområdena problem för hundarnas tassar, fastigheter och för gatustrukturer av järn, till exempel gatubelysningens och trafikmärkenas pelare.

Den snömassa som plogas bort måste placeras någonstans. Om det redan finns en snövall vid vägen, hamnar snön i tomtanslutningar. Vi försöker så långt vi kan styra snön bort från anslutningarna, men det är oundvikligt att snön fyller tomrum när man plogar.  

I Esbo finns över 25 000 tomtanslutningar. Att öppna en tomtanslutning är en småsak, men om staden ska öppna alla tomtanslutningar, skulle vi behöva mycket mer utrustning än vi har just nu. Vinterunderhållet skulle kosta flera miljoner euro mer än den gör nu, och pengarna kommer från skattebetalarna.

Ansvaret för väghållning fördelas mellan fastigheterna och staden. Staden plogar körbanan, men fastigheterna har ansvar för att ta bort den snövall som bildas i tomtanslutningen vid plogning. Snön från snövallen får inte skottas ut på vägen, utan den ska skötas på den egna tomten. Ansvarsfördelningen beskrivs i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.

Det gäller att alltid reservera en plats för snö på den egna tomten. Det är förbjudet att flytta snö från tomten till stadens gatu- eller parkområden. Också snön från den snövall som plogningen skapar ska placeras på den egna tomten. Vid behov ska snön transporteras till en snötipp. Skyldigheterna gäller också personer som hyr tomten. Esbo stad har en snötipp, på Fantsvägen 9 i Fantsby.

Stadens snötipp tar emot snö endast av företagare som registrerat sig i stadens system. Du hittar företag som transporterar snö via Espoon KTK, som är en sammanslutning av transportföretag. När du har valt en entreprenör, kom överens om arbetet och priset.

Det är förbjudet att tippa snö på stadens markområden.

Webbtjänst för tippning av snö och jord(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (på finska)

När man plogar uppstår en snövall alltid på högra sidan av fordonet. Varje enskild runda med plogen samlar inte samma mängd av snö på de olika sidorna av gatan. Om gatornas läge tillåter försöker vi jämna ut situationen genom att ploga gatorna från olika håll. Det här är inte möjligt på alla gator, eftersom våra rutter optimerats så att plogningen av ett område sker så snabbt som möjligt. Därför plogas en del gator alltid åt samma håll.

En plogvall kan vara stor om snöfallet varit ovanligt rikligt eller om snön bildat stora högar på vägen. Ofta är plogvallen lätt att skotta bort.

Om snön lagt sig i flera lager på körbanan och bildat knölig is, bildas det mycket blötsnö på gatan när vädret blir varmare. Vid plogningen lossnar snön ända ner till gatytan och skapar stora vallar. En sörja av snö och blötsnö är tungt. Om det är minusgrader fryser plogvallen till ett hinder som är svårt att ta bort.

Snön från plogvallen som bildats i en tomtanslutning får inte skottas över till gatuområdet. Om snön från plogvallen i en tomtanslutning blivit skottad ut på vägen, överförs snön till en vall vid följande tomtanslutning. Därför ska snön från snövallar i tomtanslutningar skottas till en plats på den egna tomten.

Om gatan hyvlas med en så kallad vägskrapa uppstår en stor ansamling av isblandad snö i anslutningarna. I sådana fall rengör staden i regel de tilltäppta anslutningarna. I andra fall är det alltid på fastigheternas ansvar att ta bort plogvallen vid anslutningen.

I tätt bebyggda områden minskar antalet bilplatser under snörika vintrar, eftersom snön behöver plats någonstans. Bilister ska leta tills de hittar en plats där det är tillåtet att parkera. En snövall på en bilplats innebär inte att felparkering är tillåtet.

Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden förutsätter att körbanorna ska hållas i ett tillfredsställande skick. Snöarbeten på parkeringsplatser hör till så kallat finslipningsarbete.

Plogförarna är tvungna att arbeta på gångbanor bland fotgängare. För att gator och gångbanor ska kunna putsas effektivt och säkert önskar staden att fotgängare då det är möjligt ska flytta sig tryggt till vägrenen när en plog närmar sig. Vi vet att plogarna orsakar olägenhet för fotgängare, men när de passerat är vägen mer framkomlig.

Plogen måste köra tillräckligt snabbt, annars kan den inte rubba snömassorna och kan fastna i snödrivorna. Våra plogförare följer säkerhetsanvisningarna och tar hänsyn till omgivningen då de arbetar, så att arbetet inte orsakar fara för invånarna. De följer hastighetsbegränsningarna när de plogar.

Det är bra att berätta för barnen att det är tryggast att flytta sig åt sidan när de ser en plog, så att den kan passera säkert. Då har plogen plats att arbeta och barnet kan sedan fortsätta sin färd på en plogad väg.

På vintern förekommer väderlek som innebär att nattarbete är den enda möjligheten att få gatorna i ett framkomligt skick före trafiken till arbetsplatserna börjar på morgonen.  På natten kan vi ploga, sanda och lasta bort snö på centrala platser. Det är säkrare och snabbare att ploga på natten än på dagen. Det finns mindre trafik än på dagen och vid behov finns det också bättre plats för lastbilarna som för bort snö.

Vi utför halkbekämpning i en ordning som bestäms av underhållsklassificeringen. Ibland kan sandningen dra ut på tiden på grund av begränsad utrustning. Det är många vägar som måste sättas i användbart skick. En extra fördröjning uppstår av att en del av sandningen utförs med samma maskin som plogningen. Det här innebär att vi kan sanda först efter att vi plogat klart, när plogen bytts ut mot utrustning för sandning. Om väderleksförhållandena är svåra kan det vara halt en längre tid.

När vädret blir varmare sjunker sanden ner i isen mycket snabbt. När ytan under natten igen fryser till kan gatan vara halare än normalt på morgonen. Då har vi som mål att antingen sanda om gatan eller skrapa ytan så att sanden stiger upp till ytan och åter gör gatan mindre hal.

Vi kan bäst främja en säker trafik genom ett samarbete mellan staden och invånarna: staden försöker bekämpa halka i förväg genom att sanda vägarna inom skälig tid, och de som rör sig på vägarna väljer skor som inte är hala och tar hänsyn till att det kan vara halt på morgnarna, när vädret varierar.

Underhållsklassificeringen finns i Esbo karttjänst, där du kan följa var underhållet rört sig under de senaste 36 timmarna.

Det grus som används för sandning i Esbo är krossat ur berg. Med tanke på halkbekämpning är sådant grus mycket effektivare än rundkorning sand, just med tanke på att det har kanter. Tack vare sin form rullar den inte bort från gatan och ger ett bra grepp. Gruset är dessutom billigare än sand och skapar inte lika mycket gatudamm på våren.

Användningen av naturgrus för att bekämpa halka har avslutats bland annat för att skydda miljön. Grusåsar är nödvändiga bland annat för uppkomsten av grundvattenreservoarer.

Vi rekommenderar punkteringsskyddade cykeldäck med så grovt mönster som möjligt.  De håller bäst när man cyklar på vintern. Risken för punktering minskar märkbart om man underhåller och tar bort stensplitter från däcken efter användning.

Trots att snö och is har smultit bort under varmare dagar är det ofta minusgrader på natten och då fryser den fuktiga asfaltytan till och blir hal.

En av de svåraste situationerna vintertid är när det snöat och snön blivit nedtrampad så den är hård. Då talar man om packad is. Packad is är svårt att få loss med en plog. Genom att sanda ändras snöns konsistens så att det är möjligt att ta bort snön ännu följande dag.

Det går snabbare att sanda än att ploga. Plogarna plogar bort snö samtidigt som de områden som inte hinner plogas i stället sandas.

Eftersom staden har en lagstadgad plikt att ploga och bekämpa halka kan vi inte lämna en del av vägen oplogad eller osandad. Gång- och cykelbanorna används också av synskadade och de skulle inte upptäcka det osandade området. En osandad vägren skulle dessutom kunna leda till att också andra som använder vägen halkar, och vid nysnö skulle man inte märka om vägen är sandad helt eller delvis.

Under vintern bildas åsar av packad is på vägytan. Detta sker när man rör sig på snön innan vägen blivit plogad. När vädret sedan på våren blir mildare mjuknar den packade isen och förvandlas till blötsnö, som det ibland kan finnas mycket av på gatorna. Det tar tid att få bort den.

På vårvintern måste gatuunderhållet balansera mellan halkbekämpning och dammbekämpning. Gatudammet är ofta som värst i mars–april. Borttagningen av sandningssand inleds genast när det är möjligt utan att äventyra fotgängarnas säkerhet. Staden tvättar gatorna och sopar dem med sopmaskiner med borste och sugande sopmaskiner. Alla maskiner och personal rycker in, eftersom målet är att få bort sanden så snabbt som möjligt.

Först sopas bussrutterna och de stora trafiklederna som dammar mest och förorenar mest. Det dammar också mycket i stadscentrumen. De är livligt trafikerade och där rör sig mycket människor. Därför sopar staden först de här områdena, men staden sopar nog så småningom alla gator rena från sand. Arbetet i sin helhet tar kring sex veckor.

Om din gata är oplogad på morgonen efter ett snöfall, betyder det att vi ännu inte hunnit ploga den. Vi plogar den nog, och att i det här skedet anmäla att gatan inte plogats gör inte processen snabbare. Gatorna plogas en i taget i tur och ordning. Om problemet kvarstår flera dagar efter snöfallets slut, lämna ett meddelande på stadens feedbacktjänst(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). 

Underhållsklassificeringen finns i Esbo karttjänst, där du kan följa var underhållet rört sig under de senaste 36 timmarna.

På webbplatsen Kotikatuportaali(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) hittar du information (på finska) om till exempel plogning och sandning samt om pågående projekt och planer i närheten av gatan där du bor.  Portalens uppgifter är än så länge bristfälliga, men de uppdateras.

Stadsmiljösektorns kundtjänst, tfn +358 9 81625100.

Avsikten med sommarunderhåll är att hålla gatorna och beläggningarna i ett sådant skick som är tillfredsställande med avseende på trafikens behov. Lagen om underhåll och renhållning av gator stadgar att ansvarsfördelningen för underhåll och rengöring av allmänna gator och övriga allmänna områden delas mellan kommunen och tomtägaren.

• Renhållning av en gata som upplåtits till allmänt bruk från tomtgränsen till gatans mittlinje, men högst till en bredd av 15 meter. Gaturenhållning omfattar avlägsnande av smuts, löv, skräp och lösa föremål från gatuområdet och från toppen av regnvattenbrunnslocket.
• Renhållning av ett område som sträcker sig högst tre (3) meter från tomtgränsen. Renhållning och vård av växtlighet på grönremsor och diken som direkt gränsar till tomten.

• Om grönremsorna är bredare än tre meter, bör gatuområdet renhållas på ett område som sträcker högst 24 meter från tomtgränsen. I detta fall har tomtägaren inte renhållningsansvar för denna grönremsa.

• Tomtägaren har underhållsansvar för gångvägen till tomten (tomtanslutning).
• Kontakta utan dröjsmål kundservice eller polisen om skador i beläggningarna, gropar eller andra liknande brister som kan vara farliga för trafiken på den del av gatan som tomtägaren är ansvarig för att hålla ren.

Stadens underhålls- och renhållningsansvar

• Staden ansvarar för gatuunderhåll, för omarbetning av slitna beläggningar och för reparation av skadorna.
• Staden lägger diken och bygger vägtrummor som behövs för dränering.
• Staden ansvarar för att grusbelagda gator hålls jämna och för dammbindningen på dem samt underhåll av planteringar, gatumöbler, refuger, skyddsräck, vägmärken och vägmarkeringar samt andra motsvarande anordningar i gatuområdet.

Vägdelägarna ansvarar för underhållning av enskilda vägar. Esbo stad underhåller enskilda vägar i detaljplaneområdena om de uppfyller villkoren för övertagandet av underhållet.

Esbo stad beviljar underhållsbidrag för enskilda vägar. För att en enskild väg ska få underhållsbidrag ska den leda till minst två permanent bosatta fastigheter. Vägen ska också vara öppen för utomstående trafik. För vägar för inkörning till en fastighet, vägar på tomter, ägovägar och vägar som endast leder till fritidsbostäder beviljas inte bidrag.

Ansökningar om underhållsbidrag för enkilda vägar behandlas en gång om året. Ansökan om vägbidrag till staden med bilagor ska skickas till Esbo stads registratorskontor före slutet av mars antingen per brev eller via e-post.

Förutsättningen för beviljandet av bidrag är att det har grundats ett väglag för skötsel av ärenden som gäller vägen och att uppgifterna gällande väglaget och den enskilda vägen är uppdaterade både i registret över enskilda vägar och i datasystemet för väg- och gatunätet.

Statsbidrag för ombyggnad av enskilda vägar kan sökas från Närings-, trafik- och miljöcentralen (extern länk)(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

På enskilda vägar får vägmärken placeras endast med stadens samtycke. I en fritt formulerad ansökan ska du ange vägmärkenas exakta läge och ge motiveringar till varför vägmärkena behövs. Bifoga också en separat trafikregleringsplan, av vilken märkenas exakta läge i terrängen framgår. Skicka ansökan med bilagor till stadens registratur.

En smidig och trygg trafik är stadens centrala mål på vägarna. Trafiken styrs bland annat med trafikmärken, vägmarkeringar och trafikljus. Varje objekt planeras skilt och för varje trafikpunkt söks den lösning som passar bäst.

Ett trafikljus eller en cirkulationsplats byggs i de mest livligaste och problematiska anslutningarna för trafiksäkerheten. Vid planering beaktas resultaten av en undersökning av trafiksäkerhet.

Staden sköter belysningen på gator och allmänna områden. Närings-, trafik- och miljöcentralen för sin del sköter belysningen på ringvägarna och Västerleden.

Gatlyktorna fungerar med tidsinställning

Gatlyktorna styrs enligt astronomiska klockan. Gatlyktorna släcks på morgonen 10 minuter innan soluppgång och de tänds på kvällen 20 minuter efter solnedgång.

Energisparande LED-lampor har bytts ut för att ersätta gammal gatubelysning vid nybyggnads- och ombyggnadsobjekt runt om i staden.

Gatubelysning tänds under reparationsarbeten

Belysningsfel repareras tre gånger om året, ett område i taget. När en underhållsrond tar slut börjar en ny rond. Under reparationsarbeten tänds gatubelysning så att brända lampor och fel kan lokaliseras, därförkan gatubelysningen vara tänd även under dagen i det område som repareras.

Det handlar om tillfälligt trafikarrangemang då en gata eller en del av en gata bör stängas på grund av byggnadsarbete eller utplacering av en arbetsmaskin. Arrangemang som orsakas av byggarbeten kan kräva att gatan stängs delvis, att det sätts upp en tillfällig hastighetsbegränsning eller att man ordnar ett ställe där de anställda kan parkera sina bilar. Se till att siktområdet framför ett övergångsställe är tillräckligt.

Tillstånd behövs för arrangemang som orsakas av byggarbeten

Tillstånd ska sökas för byggarbeten på en gata eller i närheten av en gata. Tillståndet är tidsbundet och avgiftsbelagt. Ansök om tillstånd för tillfälliga trafikarrangemang via e-tjänst (extern länk)(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). En befullmäktigad kan söka tillstånd med fullmakt för den som gett fullmakten.

Esbo stad har en snötippningsplats i Fantsby på Fantsbyvägen 9. Snötippningsplatsen är öppen varje dag från kl. 07.00 till 22.00.

Priset 2024 är 25,00€ + moms 0%.

Det är förbjudet att föra snö till andra stadsägda områden.

Snökörning till snötippen är tillåtet när man lyder villkoren och de instruktionerna som gets vid snötippen. Det är absolut förbjudet att föra byggavfall eller annat avfall till snötippen. Om bommen till området är nere är det förbjudet att tippa snö i området eller i dess närhet.

Esbo stad ansvarar i vissa fall för skador som inträffat i allmänna områden. Sådana fall kan bland annat vara olyckor orsakade av gropar i gator eller halkolyckor eller fallolyckor på trafikleder som staden underhåller. En skada som inträffat i stadens område leder dock inte alltid till att staden blir skadeståndsansvarig.

Mera information om personskada och skada på egendom.