Tjänster och välfärd

Undersökningen Kommuntjänster 2025 ger aktuell kunskap om invånarnas nöjdhet med tjänster och kommunens verksamhet, samt om upplevd livskvalitet och trygghet.

Målgruppen omfattade denna gång även Esbobor med annat modersmål än finska eller svenska. Enkäten genomfördes på tio språk. För finsk- och svenskspråkiga samlades svaren in via en webbaserad panel (Norstat Oy). För övriga språkgrupper användes en informerad webbundersökning: inbjudningar skickades per post, svar samlades även in via invandrarorganisationer samt genom kompletterande telefonintervjuer.

Totalt deltog 1 835 Esbobor i undersökningen, varav 379 hade ett annat modersmål. Resultaten har viktats så att de motsvarar befolkningsstrukturen. Undersökningen genomfördes av Bondata Oy.

Helhetsbedömningen av tjänsternas kvalitet har förbättrats jämfört med föregående år. Både det övergripande nöjdhetsindexet för hemkommunen och det totala betyget för tjänsterna har stigit sedan 2024. Förbättringen förklaras till stor del av att personer med annat modersmål i genomsnitt gav högre betyg. Samtidigt har även bedömningarna bland finsk- och svenskspråkiga invånare blivit mer positiva.

Kuntapalveluiden laatu Espoon alueilla ja vertailukaupungeissa (Kaupunki- ja kuntapalvelututkimusten tuloksia vuodesta 2015 alkaen)(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) (PowerBI-esitys)

Kontaktuppgifter

forskningsdirektör Minna Joensuu
+358 43 8273386
minna.joensuu@espoo.fi

Undersökningen Hälsosamma Finland genomfördes för första gången 2022, och kommunspecifika resultat för 2023 publicerades våren 2024.

Bland personer i arbetsför ålder är överkonsumtion av alkohol i Esbo klart lägre än riksgenomsnittet. Även andelen rökare är lägre än i landet i genomsnitt. Andelen personer som motionerar för lite är också mindre än i riket som helhet. Den ökande trenden i fetma har brutits i Esbo och andelen personer med fetma är lägre än i landet i genomsnitt. Även andelen som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt är lägre än i riket.

Det som väcker störst oro i resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland ur Esbos synvinkel är ökningen av andelen som upplever ensamhet (nu högre än i landet som helhet), samt att andelen personer som upplever betydande psykisk belastning har ökat till samma nivå som i hela landet.

Mer information

forskningsdirektör Minna Joensuu
tfn +358 43 8273386
minna.joensuu@espoo.fi

Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomför enkäten Hälsa i Skola vartannat år. Den ger uppföljningsinformation om barns och ungas erfarenheter av hälsa, välbefinnande, skolgång och studier samt levnadsvanor. Enkäten 2025 genomfördes våren 2025 och resultaten publicerades den 17 september 2025.

Svarspersoner är

elever i årskurs 4–5 i grundskolan
elever i årskurs 8–9 i grundskolan
studerande i årskurs 1–2 i gymnasiet
studerande i årskurs 1–2 i yrkesutbildningen

Mer information: Enkäten Hälsa i skolan - THL(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

I Esbo svarade våren 2025

83 % av eleverna i årskurs 4–5,
69 % i årskurs 8–9,
69 % av gymnasiestuderandena och
22 % av de studerande inom yrkesutbildningen.

Enligt resultaten deltar elever i årskurs 4–5 i Esbo mer i planeringen av skolans verksamhet än genomsnittet i Finland och jämfört med tidigare (53 % år 2025, 48 % år 2023). Skolmotivationen har ökat i lågstadiet från 42 % till 50 % och i högstadiet från 16 % till 20 %.

Daglig trötthet och utmattning har minskat bland elever i årskurs 8–9 från 42 % (2023) till 37 %, och bland gymnasiestuderande från 46 % till 40 %. Den allmänna livstillfredsställelsen har ökat bland gymnasiestuderande till 73 % (69 % år 2023) och även i högstadiet från 66 % till 67 %. Färre elever i högstadiet upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt, nu 20 % (26 % år 2023). Upplevelser av ensamhet har också minskat något (13 % i högstadiet, 15 % år 2023).

Trots oro kring e‑cigaretter och andra rusmedel har deras användning enligt undersökningen minskat i stort. Bland elever i årskurs 8–9 har användningen av e‑cigaretter minskat från 14 % till 8 % och bland gymnasiestuderande från 12 % till 7 %. Även rökning har minskat: i högstadiet från 9 % till 5 % och i gymnasiet från 11 % till 8 %. Månatligt berusningsdrickande bland högstadieelever har minskat från 9 % till 7 %.

Erfarenheter av sexuella trakasserier har minskat både i högstadiet och gymnasiet; 23 % hade upplevt störande sexuella närmanden eller trakasserier under det senaste året (30 % år 2023).

Trots ökad skolmotivation upplever fler skolrelaterad utmattning än tidigare. Känslor av meningslöshet och otillräcklighet i skolarbetet upplevs av 29 % av eleverna i årskurs 8–9 (24 % år 2023) och 17 % av gymnasiestuderande (16 % år 2023). Unga är också mer oroliga för sitt psykiska mående under de senaste 12 månaderna än tidigare (41 % i årskurs 8–9, 37 % år 2023). Utmaningar i det psykiska välbefinnandet framhävs särskilt bland flickor.

Bland nikotinprodukter har nikotinpåsar fått en tydlig plats i ungas liv, trots att försäljning till personer under 18 år är förbjuden. I Esbo använder 7 % av elever i årskurs 8–9 nikotinpåsar (4 % år 2023) och hela 12 % av gymnasiestuderande (5 % år 2023). Produkterna innehåller ofta stora mängder beroendeframkallande nikotin, vilket är skadligt för barns och ungas hjärnutveckling och kan orsaka olika hälsoproblem, bland annat i munslemhinnan.

En större andel gymnasiestuderande i Esbo (17 %) uppger att de blir kraftigt berusade minst en gång i månaden jämfört med hela landet (12 %). Experimenterande med illegala droger är också vanligare i Esbo (13 % jämfört med 9 % i landet). Daglig konsumtion av energidrycker har ökat, till exempel bland gymnasiestuderande från 5 % till 11 %, medan endast 50 % får åtta timmars sömn per natt (54 % år 2023).

43 % av gymnasiestuderande och 40 % av högstadieelever i Esbo har ofta försökt minska sin tid på internet utan att lyckas (37 % år 2023). Andelen är också högre än rikets genomsnitt.

Upplevelser av mobbning har hållits på ungefär samma nivå som tidigare. Veckovisa fall av mobbning rapporteras av 9 % av lågstadieelever och 7 % av högstadieelever. Barn med utländsk bakgrund utsätts dock fortfarande tydligt oftare (14 % i lågstadiet, 11 % i högstadiet). Även erfarenheter av diskriminering i skolan eller på fritiden är vanligare bland barn och unga med utländsk bakgrund. Bland elever i högstadiet med finländsk bakgrund har 31 % upplevt diskriminering, medan motsvarande andel bland elever med utländsk bakgrund är 51 %. Bland gymnasiestuderande har upplevelsen av diskriminering dock minskat från 20 % till 16 %.

Mer information

forskningsdirektör Minna Joensuu
tfn +358 43 8273386
minna.joensuu@espoo.fi

specialplanerare Annika Kaarnalehto
tfn +358 40 6368316
annika.kaarnalehto@espoo.fi

Att främja invånarnas hälsa och välbefinnande är en av kommunens viktigaste uppgifter. Ansvaret delas mellan olika sektorer, vilket också återspeglas i Esbos strategi, Esboberättelsen.

I välfärdsberättelsen och -planen 2026–2029 har de viktigaste uppgifterna om invånarnas välbefinnande samt mål för olika åldersgrupper under fullmäktigeperioden samlats. Berättelsen sammanställer tillgänglig välfärdsinformation (bakgrundsfaktorer, styrkor och utvecklingsbehov) i ett dokument. Publikationen är den lagstadgade omfattande välfärdsberättelsen.

Kontaktuppgifter

forskningsdirektör Minna Joensuu
tfn +358 43 8273386
minna.joensuu@espoo.fi

Forskning och statistik
tieto@espoo.fi

Välfärdsberättelsen och välfärdsplanen | Esbo stad