Esbo stad fick ett hedersomnämnande för sitt arbete med landskapsarkitektur

Finlands landskapsarkitektförbund rf MARK tilldelade stadsplaneringscentralen och miljö- och byggnadstillsynscentralen i Esbo ett hedersomnämnande för deras arbete med landskapsarkitektur. Vuoden maisema-arkkitehtuuriteko (Årets landskapsarkitekturinsats) tilldelades Jyväskylä stad för iståndsättningen av Tourujoki. Pristagarna offentliggjordes den 2 2026 i samband med Landskapsarkitekturdagen, som ordnades för att uppmärksamma MARKs 80-årsjubileum.
Hedersomnämnandet tilldelades för det långsiktiga arbete som utförts i Esbo för att utveckla gårdar som stöder den biologiska mångfalden. Esbo har infört en separat naturkalkylator i verktyget för beräkning av grönytefaktorn. Dessutom har staden spridit information till disponenter, byggherrar och invånare om hur de genom egna åtgärder kan påverka grönskan på gårdarna och inslagen av natur i närmiljön. Esbos arbete visar att även små val på privata tomter tillsammans har stor betydelse för det ekologiska nätverkets funktion och att en kombination av styrning, indikatorer och exempel är ett effektivt sätt att förändra praxis.
I bästa fall kan privata gårdar utgöra en viktig del av den mångsidiga stadsnaturen och samtidigt främja invånarnas välbefinnande genom att fungera som gröna oaser i staden. Hedersomnämnandet betonar projektets skalbarhet: modellen kan tillämpas i andra kommuner och uppmuntrar till att betrakta staden som en helhet för att stoppa naturförlusten.
Vuoden maisema-arkkitehtuuriteko är en utmärkelse som delas ut årligen för att lyfta fram insatser som har främjat den finländska landskapsarkitekturen eller ökat dess synlighet och uppskattning. Syftet med utmärkelsen är att främja landskapsarkitekturen och öka uppskattningen för den i Finland samt främja den finländska landskapsarkitekturens framgång internationellt.
Esbo satsar på biologisk mångfald
År 2024 införde Esbo ett verktyg för beräkning av grönytefaktorn med en separat naturkalkylator – en nyhet i Finland. I de verktyg för beräkning av grönytefaktorn som tidigare använts hade den biologiska mångfalden främst beaktats i så kallade bonuselement, som det varit frivilligt att tillämpa.
– I Esbo insåg man att naturen på privata gårdar är mer än bara en bonus. Med naturkalkylatorn kan man styra utvecklingen av stadens grönska i en riktning som gynnar artmångfalden och bidrar till att bevara arternas livsmiljöer. Naturkalkylatorn fungerar också som en minneslista som vägleder planeringen av åtgärder för att främja den biologiska mångfalden på gårdarna, berättar Aino Leskinen, landskapsarkitekt vid stadsplaneringscentralen.
I Esbo har man också blivit oroad över det rådande byggnadssättet, där träden på tomten nästan utan undantag fälls innan byggarbetet inleds. År 2025 publicerades broschyren och webbplatsen ”Ett träd på rätt plats” för byggare, disponenter och invånare i Esbo. Målet är att lyfta fram hur varje aktör genom sina egna val kan bidra till att gårdarna förblir naturnära och grönskande även i framtiden.
Över 50 gårdar deltog i gårdstävlingen sommaren 2026
Som en fortsättning på dessa åtgärder ordnades tävlingen Natursmarta gårdar i Esbo år 2026. Målet med tävlingen var att samla in information om och exempel på hur man kan främja den biologiska mångfalden och klimatanpassningen på privata gårdar. Stadsplaneringscentralens landskapsarkitekt Essi Ehrnrooth konstaterar att tävlingsresultaten visar att privata gårdar har en enorm, men till viss del outnyttjad, potential som en del av stadsnaturen.
På en stor småhustomt ger utrymmet och sättet att förvalta gården bättre möjligheter att utveckla den i en natursmart riktning och göra val som främjar den biologiska mångfalden, både när det gäller gårdsskötseln och planeringslösningarna. På en liten gård kräver val som främjar den biologiska mångfalden mer arbete, planering och uppfinningsrikedom. Natursmarta lösningar på höghusgårdar är ofta synliga och kommer många till godo. Genom rätta och målmedvetna val kan man även på små gårdar och bostadsaktiebolags gemensamma gårdar främja den biologiska mångfalden och uppnå en grönyteareal och mångfaldsvärden som är många gånger högre än dagens mål för grönytefaktorn.
En enskild gård kan kännas som en liten enhet i stadsstrukturen. Gårdarna bildar ändå ett omfattande nätverk i stadsstrukturen och utgör en stor grön potential som kan utvecklas i det oändliga till förmån för den biologiska mångfalden. Enligt Leskinen och Ehrnrooth lägger analysen av exempelgårdarna grunden för god planering på detaljplanenivå och vid styrningen av byggandet. Den uppmuntrar också ägare till bebyggda tomter och kvarter runt om i staden att utveckla sina gårdar i en mer natursmart riktning.