Praktiska tips som stöd för språkpraktik på arbetsplatser

22.9.2026 5.36
Två kvinnor sitter i en soffa och pratar.
Bild: Jakim Diaz

Vuxna invandrare studerar finska eller svenska, ofta som en del av integrationsutbildningen. Utbildningens mål är att främja språkkunskaperna och dessutom också utveckla andra viktiga färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Integrationsutbildningen tar ungefär ett år och omfattar också praktikperioder, då studerandena kan använda språket i praktiken och lära känna arbetslivet.

Esbo stads enheter erbjuder språkpraktikplatser i många olika slags arbetsmiljöer. Det råder ändå brist på språkpraktikplatser. Därför uppmuntrar vi alla slags arbetsplatser och arbetsgemenskaper att ta emot språkpraktikanter! I den här artikeln har vi samlat in tips från två arbetsgemenskaper som inspiration för dem som funderar på att ta emot språkpraktikanter. Servicearbetsledare Marja Peltonen och servicerådgivare Saara Marouf från Esbo-info samt servicearbetsledare Arja Filpus från rådgivnings- och handledningstjänsterna för invandrare delade med sig av sina bästa tips.

Hade ni förhandsinställningar om språkpraktik på din arbetsplats? Överraskade något?

Saara: Vi hade i huvudsak en positiv attityd. Vi väntade med iver på att träffa vår första språkpraktikant. Visst var vi lite nervösa, eftersom vi inte tidigare haft en språkpraktikant här på Esbo-info i Mattby. Vi funderade i förväg på om praktikantens finska skulle vara tillräckligt bra för att hen ska kunna följa samtalen med kunderna och om det är säkert att vi kan erbjuda en nyttig miljö för någon som håller på att lära sig finska.

Mest överraskades vi av hur bra språkpraktikanten talade finska. Vi blev också imponerade av hur starkt intresse för vårt jobb språkpraktikanten hade och hur stor iver för att lära sig nytt. Praktikanten tog själv initiativ och det överraskade oss positivt.

Marja: Vi kände en viss oro för att praktiken skulle bli svår om vi saknade ett gemensamt språk. Den oron försvann när vi träffade vår praktikant första gången. 

Vilka arbetsuppgifter har språkpraktikanterna fått utföra hos er?

Saara: På Esbo-info består en språkpraktikanternas dagar i stor utsträckning av att följa kundbetjäningen och delta i den. Hos oss får de till exempel ge digitalt stöd. Rutinuppgifter, såsom att öppna servicepunkten och sköta posten, är också lämpliga för språkpraktikanter. Vi har också övat på att räkna kassan tillsammans. Dessutom får språkpraktikanten följa med när vi för våra tjänster ut på olika håll i staden. Till exempel följde en språkpraktikant med för att berätta om Esbo-info för nya studerande på Aalto-universitetet. 

Det är viktigt att praktikanten inte tvingas ta ansvar för uppgifter som hör till personalen. Vi utför arbetsuppgifter tillsammans och diskuterar dem. Dessutom vill vi att språkpraktikanten blir bekant med hela vårt uppgiftsfält. Beroende på vad praktikanten kan och är intresserad av kan olika uppgifter vara lämpliga. Det är ändå bra att lägga fokus på att lära sig språket, det vill säga på arbetsuppgifter där praktikanten får höra, läsa och tala finska. 

Arja: Praktikanterna lär sig vardagligt språkbruk när de följer arbetet vi utför med kunderna. På Hello Espoo-info arbetar språkpraktikanterna i par med en arbetstagare. Till exempel deltar de i situationer där en kund besöker oss för första gången och vi går igenom kundens behov och vad hen kan. Under de här inledande intervjuerna får praktikanterna en bild av hurdana ärenden våra kunder har och hur vi som proffs handleder dem. Alla i teamet stöder och uppmuntrar praktikanten att använda sin finska.

Språkpraktikanterna har också fått delta i evenemang. Ofta är evenemangen nyttiga för praktikanterna också på andra sätt än bara med tanke på språkinlärningen.

Hurdan introduktion erbjuder ni språkpraktikanter? Vilka andra goda rutiner har ni? 

Marja: Vi har skapat en introduktionsstig för språkpraktikanter. Den är liknande som den allmänna stigen för övriga praktikanter i staden. Den anpassade stigen beaktar de faser och ansvar som hör till språkpraktiken. Chefen är med när praktiken börjar och slutar, men i övrigt fungerar en anställd som ansvarig handledare för språkpraktikanten, och det övriga teamet ger stöd. 

Chefen ger en allmän introduktion i stadsorganisationen och det arbete som utförs i enheten, medan den ansvariga handledaren han ansvar för introduktionen i arbetsgemenskapen och uppgifterna. Den säkerhetsansvariga går igenom frågor som gäller säkerhet. Vi går noga igenom till exempel sekretess och tystnadsplikt. Avtalet är också tillgängligt på engelska, eftersom det är viktigt att språkpraktikanten förstår var sekretess innebär.

Saara: I vårt team hjälper alla varandra och samma gäller också för språkpraktikanter. Handledaren ser till att praktikanten vet vad som händer och när, och har, tillsammans med chefen, det största ansvaret för introduktionen .

Arja: Vi har brukat be den som vill bli språkpraktikant att komma in för en intervju. En person i teamet har ansvar för att handleda språkpraktiken. Samma person svarar på förfrågningar om språkpraktik och bokar intervjutider. Chefen och handledaren intervjuar tillsammans och berättar mer om arbetsplatsen. 

När språkpraktiken inleds ger handledaren en introduktion i allmänna ärenden, till exempel om arbetsplatsens rutiner, om hur arbetsveckan ser ut, om hur man anmäler frånvaro, om arbetstiderna och om de viktigaste uppgifterna. Chefen fungerar dock som närmaste chef för praktikanten. När praktikanten deltar i kundtjänstuppgifter ligger ansvaret hos den anställd som också deltar.

Hurdana utmaningar har ni haft med språkpraktikanter? Och vad har er arbetsgemenskap fått ut av att ha språkpraktikanter?

Marja: Under kortare praktikperioder, som tar tre veckor, har vi haft utmaningar med att komma fram till hur språkpraktikanten ska få tillräckligt mångsidiga uppgifter. Vi beställer till exempel inte olika användarkoder för språkpraktikanterna. Vi har dock insett att en språkpraktikant inte ens ska lära sig att jobba självständigt. Det viktigaste är att lära sig språket.

I bästa fall får arbetsgemenskapen ut mycket av språkpraktiken. Praktiken kan ge oss ett nytt perspektiv på vårt arbete och våra liv.

Arja: Vi har ibland råkat ut för situationer där personen som är intresserad av språkpraktik visar sig vara av våra kunder. Eller personen kan ha tidigare besökt oss ofta. Ett tidigare, nära kundförhållande är inte alltid en bra utgångspunkt för språkpraktik. Genom att intervjua kandidaterna på förhand har vi kunnat undvika dessa situationer.

Saara: Språkpraktikanterna har verkligen stimulerat vår arbetsgemenskap och våra arbetsdagar! Det är fint att lära känna nya människor. Språkpraktikanterna är också till verklig hjälp i många uppgifter, till exempel med digitalt stöd.

Eftersom det är en värdefull erfarenhet för språkpraktikanter att lära sig känna det finländska arbetslivet, är det fint att vara med och erbjuda sådana erfarenheter. Vi har till exempel fått tack för att praktikanterna har fått lära sig om finländsk kundtjänstkultur. 

Hurdana tips skulle du ge andra arbetsgemenskaper som funderar på språkpraktik?

Marja: Språkpraktikanten drar mest nytta av att arbeta med människor – mer än av att öva sig på olika arbetsuppgifter. Syftet är också att språkpraktikanten lär känna den finländska arbetskulturen och hur man umgås med människor, så det är bra att lära känna varandra på ett avslappnat sätt. Det är en god idé att modigt ställa olika frågor till språkpraktikanten. Under introduktionen och i gemensam kommunikation är det bra att använda stödord. Svåra termer kan vid behov förklaras på engelska.

Saara: Jag uppmuntrar alla att tala med språkpraktikanten så mycket som möjligt. Det är bra att tala enkelt, men ändå normalt talspråk. Vi har fått mycket positiv respons på att man hos oss lär sig ord och meningar som man inte lär sig i skolan. Lär gärna känna språkpraktikanten med ett öppet sinne.

Arja: Ta med alla i teamet, också praktikanter, i gemensamma aktiviteter och olika diskussioner under hela arbetsdagen. Kom också ihåg att språkpraktikanten kan vara din framtida kollega. 

Språkpraktikanten kan till exempel samla främmande ord och uttryck i ett häfte, om det känns lockande. Sedan kan språkpraktikanten och handledaren eller en annan kollega gå igenom orden vid ett lämpligt tillfälle.

Hurdana tips skulle du ge cheferna?

Marja: Uppmuntra ditt team att handleda språkpraktikanten. Kom ihåg att det handlar om en viktig integrationsfrämjande åtgärd. Som offentlig aktör och verkställare av Berättelsen om Esbo ska vi stöda integrationen av nya invånare. Din attityd har en stor inverkan. 

När ni väljer språkpraktikant är det bra att vara noggrann och redan på förhand ta reda på on praktikanten är lämplig för praktik hos er. Fundera på om praktikanten passar in just i ditt team. När ni kommunicerar skriftligt är det viktigt att saker och ting blir klara, men använd ändå i första hand finska eller svenska i stället för engelska. 

Arja: Var modig och uppmuntra också teamet. Vi kommer bäst in i språket och arbetslivet i en riktig miljö. Lägg åt sidan tid för små stunder för samtal (precis som du gör med kolleger) och tala om språkfrågor under fria former. Du eller dina kolleger behöver inte komma ihåg grammatiska detaljer eller fungera som språklärare. 

Läs också om hur Downy upplevde sin språkpraktik på Esbo-info i Alberga.