Läskunnighet är grunden för välbefinnande och lärande

Läskunnighetsarbete kan göras på många sätt. Högläsning är ett av de effektivaste sätten att stödja utvecklingen av läskunnighet och väcka intresse för böcker. Att lyssna stärker läskunnigheten eftersom det stöder den språkliga utvecklingen, utvidgar ordförrådet, fördjupar förståelsen och ökar motivationen att läsa. Att lyssna på en berättelse kräver långsiktig koncentration och utvecklar därmed förmågan att koncentrera sig också på skriven text. Lyssnande och läsning är färdigheter som stöder varandra och hjälper till att bygga en stark språklig grund. 

I Mankkaan päiväkotis naturgrupp läser man och ramsar tillsammans varje dag. Glada röster ekar också i skogen där naturgruppens barn och småbarnspedagogiklärare Tarja Hoffström tillbringar tid tre förmiddagar i veckan. 

”I vår grupp läser vi sagor både i smågrupper och tillsammans med hela gruppen. Vi läser naturtematiska berättelser i skogen som vi har illustrerat eftersom berättelserna innehåller mycket beskrivande språk. I samband med och efter sagoläsningen diskuterar vi berättelsen och går igenom bilderna. Vi har också naturtematiska böcker med oss hela tiden. I dem söker vi information om ämnen som intresserar barnen”, berättar småbarnspedagogiklärare Tarja Hoffström. 

Gruppen läser sagor alltid före måltiden. För tillfället läser de Styrkekråkans berättelser. Med hjälp av sagorna är det lätt att diskutera många ämnen med barnen och barnen lär sig att sätta ord på sina känslor och styrkor med hjälp av dem. Ramsor används till exempel i väntesituationer både i skogen och inomhus. Ramsorna inspirerar barnen att delta och lugna sig före måltiden eller innan samlingsstunden börjar.

”Barnen är ivriga över bokstäver och funderar på vilken bokstav vilket ord börjar med. Ofta när vi går till måltiden eller in kommer vi överens om att nästa som får gå är det barn vars namn börjar med eller innehåller till exempel nyckelpigans bokstav. Det är underbart hur ivrigt alla funderar på vilken bokstavnyckelpiga börjar med och i vems namn den finns. Med förskolebarnen har vi också övat rimpar i olika situationer”, räknar Hoffström.

Till Mankkaan päiväkoti kommer böcker från biblioteket en gång i månaden, som gruppen går och hämtar tillsammans. Att barnen själva får välja böcker de gillar inspirerar dem att titta i och undersöka dem. Enligt Hoffström har många barn i småbarnspedagogikgruppen hittat gnistan för läsning under detta år och ljudar små ord på olika håll i daghemmet.

”Allt det läskunnighetsarbete vi har gjort både genom att läsa sagor och genom att gissa och fundera på begynnelsebokstäver stöder barnens läsinlärning och väcker hos dem en lust att undersöka och läsa böcker”, sammanfattar Tarja Hoffström.

I skolan Niittykummun koulu hölls i januari ett Mumin-läsmaraton, som fick alla elever i årskurs 1­–6 att fördjupa sig i berättelserna. Idén kom från Yles läsmaraton och man blev inspirerad att prova det också i skolan. Skolans bibliotekansvariga hade redan för länge sedan samlat mumiböckerna på ett separat bord för att de lätt skulle hittas så en stor del av förberedelserna var redan gjorda. 

Under dagen deltog sju läsande lärare i Mumin-läsmaratonen. Verken sträckte sig från bilderböcker till romaner. Det fanns berättelser både i diktform och prosa med och utan bilder. Läsningen ordnades i skolans biblioteksfoajé där det finns plats för en stor publik men också dokumentkamera och smartboard så att bilderna kunde visas för lyssnarna bakom läsaren. Framför läsaren fanns en dator som var kopplad till ett Teams-möte. Länken delades till alla lärare via Wilma så man kunde också delta i läsmaratonen från det egna klassrummet. 

”I klasserna var det en dämpad och lugn stämning och från tavlan kunde man följa berättelserna samtidigt som man lyssnade. Enligt lärarna var högläsningen både för publiken framför och för dem som följde via skärmen trevlig. Lyssnarna fick en stund att varva ner med berättelserna och det var också en fin upplevelse att få försjunka i kollegornas läsröster”, säger Niittykummun koulun biträdande rektor Maria Ala. 

Responsen på evenemanget var positiv och både läsarnas och lyssnarnas deltagande var ivrigt. Den stora populariteten för läsmaratonen lovar fortsättning. 

”Vi planerar att hålla nästa läsmaraton på Europadagen den 9 maj. Vi tar med böcker som läses på våra elevers och vår personals modersmål. Förra gången var läsarna lärare men i nästa maraton får också eleverna läsa”, berättar rektor Maija Sinisalo.