Den första fasen av Esbos utredningsprojekt om den byggda miljön från 1980–90-talen är färdig

4.11.2025 8.07Uppdaterad: 11.11.2025 10.54
Albergas kyrka fotograferad på sommaren i soligt väder.
Alberga kyrka, arkitekt Olli Kuusi, 1979. Bild: KAMU Esbo, Jyri Vilja

KAMU Esbo stadsmuseum kartlägger byggnadsbeståndet i Esbo från 1980–90-talen. Resultaten från den första fasen av byggnadsinventeringen, det så kallade POMO-projektet (postmodern byggnadsarv), har nu publicerats.

Ängskulla brandstation, Gullichsen Kairamo Vormala Arkkitehdit Ky, 1991.Bild: KAMU Esbo, Jyri Vilja

Projektets mål är att skapa en helhetsbild av Esbos byggda miljö från 1980–90-talen. Resultaten används som grund för kulturhistorisk värdering, för att öka uppskattningen av den byggda miljön och för att skydda värdefulla byggnader från onödig rivning. Slutresultatet hjälper till att värna den byggda miljön både i myndighetsarbete och bland Esboborna. POMO-inventeringen stöder Esbos stadsplanering, byggnadstillsyn och lokalservice, samt stadens mål om hållbar utveckling och koldioxidneutralitet.
Den första delen omfattar inventeringen av byggnadsbeståndet från perioden, exklusive bostadshus. Inventeringen har omfattat all offentlig byggnation: skolor, daghem, kyrkor, kontors- och affärsbyggnader, vård- och servicebyggnader samt infrastrukturbyggnader.

Förberedelserna för inventeringen började 2023, och projektet inleddes hösten 2024. Bostadsområdena inventeras i kommande faser. Den andra fasen startade hösten 2025 och blir klar 2026.

Del 1) Esbos byggnadsbestånd från 1980–90-talen, övriga byggnader än bostadshus

Det första urvalet omfattade 1240 byggnader. Av dessa valdes 211 ut för en närmare granskning, baserat på ett förslag från Esbo stadsmuseums projektgrupp. Slutligen klassificerades 130 byggnader som byggnadsarvsobjekt enligt kriterierna, bland dem Ängskulla brandstation, Alberga kyrka och flera skolor och daghem. Värderingen baserades på lagen om skydd av byggnadsarv (LaRS 4.6.2010/498) samt på objekternas arkitektoniska och stadsbildsmässiga värden.
Inventeringsrapporten, med objektbeskrivningar, har sammanställts av arkitekt Anna Määttä och arkitekt Ida Pakkala från Saatsi Arkkitehdit Oy.
Utöver rapporten finns nu inventeringsobjekten tillgängliga i söktjänsten Finna.fi(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Resultatet av den första fasen visar på den höga kvaliteten i Esbos byggande. Många representativa objekt lyfts fram som exempel på det stora engagemanget i planeringen och utvecklingen av stadsmiljön under 1980–90-talen. Förutom Esbo stads egen planering beställdes många projekt även från framstående arkitekter.

Del 2) Esbos bostadsbyggnader från 1980–90-talen

I de följande faserna kommer alla bostadsbyggnader som uppförts i Esbo under 1980–90-talen att bedömas, totalt cirka 14 000 byggnader. På grund av det stora antalet objekt delas inventeringen in i tre delar: flerbostadshus och loftgångshus (1 097 objekt), radhus och kedjehus (cirka 2 300 objekt) samt egnahemshus och parhus (cirka 10 600 objekt).

Arbetet utförs enligt principerna från den första fasen, med särskild uppmärksamhet på områdeshelheter samt byggnadernas arkitektoniska och stadsbildsmässiga värden.
Efter del 2 sammanställs alla delrapporter till en gemensam publikation. Resultatet kommer på något sätt att beröra alla Esbobor – inventeringsobjekten är en synlig del av staden. Resultaten från projektets olika faser presenteras för invånarna. Inventeringens resultat kommer bland annat att visas i museets publikverksamhet, och när projektet avslutas ordnas ett öppet seminarium där experter bjuds in för att diskutera postmodern arkitektur och dess värden i Esbo.
 

Ytterligare information:
Projektgruppen:
Projektledare Lasse Majuri
Intendent Jyri Vilja
Intendent Susanna Aaltonen

Fastighets Ab Kylänaukio, Arkkitehtuuritoimisto Kahri Ky, 1986.Bild: KAMU Esbo, Jyri Vilja