Utkastet till generalplan intresserade Esboborna och väckte frågor särskilt om det egna närområdet

Esbo generalplan 2060 är en strategisk plan för områdesreservering, där de stora linjerna för markanvändningen och allmänna områdesreserveringarna syns. De styr detaljplaneringen som sker senare. Med hjälp av generalplanen förbereder man sig kontrollerat på stadens tillväxt. Invånarantalet i Esbo beräknas öka till över 500 000 invånare före år 2060.

Utgångspunkten för utkastet till generalplanen för Esbo 2060 är en balanserad utveckling av staden så att alla fem stadskärnor är lättillgängliga och attraktiva. Tillväxten styrs särskilt kring spårvägsnätet.

Stadsplaneringscentralen ordnade under försommaren en serie av möten som inleddes med en distansinformation den 3 juni 2024. Då berättade man om planutkastet som helhet och gav vägledning i hur man lämnar sin åsikt. I slutet av nyheten finns en länk till inspelningen av distansinformationen som är textad på finska, svenska och engelska.

I sju områden på olika håll i Esbo granskades planutkastet ur respektive storområdes perspektiv. Under mötena fick man diskutera ansikte mot ansikte med planerarna. På plats fanns alltid också chefer för generalplaneringen och en representant för de förtroendevalda. Dessutom ordnade stadsplaneringscentralen ett svenskspråkigt möte.

I augusti ordnas ännu ett engelskspråkigt möte. På Esbodagen den 31 augusti har invånarna möjlighet att träffa planerarna under evenemanget i WeeGee-huset. Dessutom inbjuder stadsplaneringscentralen stadsdelarnas invånarföreningar att diskutera utkastet.

Utkastet till generalplan lyfte fram många olika synpunkter och frågor bland invånarna. För hela stadens del ansågs det bland annat vara bra att rekreationen och naturvärdena har lyfts fram som en helhet i planutkastet samt att avgränsningen av centralparken skulle utvidgas. Ett eventuellt byggande av centralparkens gränsområden väckte dock oro.

Utvidgningen av spårnätet väckte många olika slags åsikter. Den nya metrolinjen från Mattby till Esbo ansågs vara bra, medan en invånare i fråga om snabbspårvägsalternativet funderade på att snabbspårvägen har längre hållplatsavstånd än bussarna och att antalet busslinjer skulle minska om det skulle bli en snabbspårväg. Någon önskade också att snabbspårvägen skulle fortsätta ända till Kalajärvi. Spåren och det tätare byggandet längs dem oroade en del av invånarna, å andra sidan ansåg en del att de är den rätta lösningen för en växande stad.

En del av invånarna ansåg att ökningen av andelen äldre i befolkningen inte beaktas tillräckligt i planen. Behovet av ett nytt sjukhus borde beaktas i planen.

I Köklax var åsikterna om utvecklingen av Glashyttans område splittrade - en del ansåg att den var bra, andra att den var dålig. Man önskade att skogen i Myntbacken skulle skonas från spårbyggnad.

I Mattby var den fortsatta utvecklingen av Finno centrum intressant. Man önskade att planeringen av Esboleden skulle bli en öppen planeringstävling för stadsborna, där man skulle beakta ekologiska förbindelser och trivseln i landskapet.

I Hagalund funderade man på var det nya byggandet som planen möjliggör skulle rymmas. Invånarna ansåg att Otnäs borde få mer bosättning i stället för fler arbetsplatser.

I Gamla Esbo ansågs utvecklingen av Esbo centrum till en mer urban miljö och utökningen av tjänsterna som en bra sak. Ändamålsenligheten i utvecklingen av Västbanan och Histaområdet väckte diskussion.

I Norra Esbo önskades bättre trafikförbindelser till exempel från Kalajärvi till Mattby, Esbo centrum och Helsingfors. Även utvecklingen av Viskärr och Oitans väckte livlig diskussion.

I Esboviken understöddes förlängningen av metron från Stensvik till Köklax, men man funderade också på var byggandet i anslutning till metrocentret skulle rymmas i Bastvikens område. Sträckan Esbo centrum (Jorv)– Mattby delade åsikterna om spårförbindelsen och den nya markanvändningen i anslutning till den.

I Alberga försvarade många att Vermo bevaras för att användas för tjänster och evenemang. Flera tackade också för att Monikkobäcken har märkts ut på kartan och renoverats. Invånarna var också nöjda med att kulturmiljöer har utretts för planutkastet. Att utvidga Karabacka västerut är enligt invånarna inte en bra plan, eftersom grönområdena då skulle minska där.

Planutkastet finns framlagt exceptionellt länge, 3.6–3.9.2024. Det finns alltså fortfarande gott om tid att bekanta sig med planförslaget och lämna sin åsikt. I det här skedet av planarbetet är många saker ännu öppna, så nu är det rätt tidpunkt att påverka.

Det lönar sig att titta på inspelningen av distansinformationen(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) den 3 juni, särskilt om du inte har hunnit med på mötena. I inspelningen presenteras utkastet till generalplan och man får vägledning i hur man ger sin åsikt på kartplattformen.

På generalplanens sida hittar du bakgrundsinformation om planen, anvisningar för deltagande, information om kommande möten och vanliga frågor.

På den officiella plansidan för generalplanen 2060 hittar du allt planmaterial, såsom plankarta, planbestämmelser och planbeskrivning samt utredningar.

Efter framläggandet inleds beredningen av planförslaget. Förslagsskedet inleds med att man läser alla åsikter om planutkastet och börjar bearbeta planförslaget utifrån dem. Förslaget till generalplan blir klart 2026, då Esboborna har möjlighet att kommentera det. Målet är att generalplanen godkänns 2027.