Hur förbereder en enhetlig lärstig för arbetslivet?

Vi lär barn, unga och vårdnadshavare att agera säkert, ansvarsfullt och innovativt också i den digitala världen. Exempelvis ändrar artificiell intelligens vardagen för eleverna och lärarna på ett sätt som få hade kunnat föreställa sig för bara några år sedan. Även om man kanske på första anblicken tänker att användningen av artificiell intelligens i studierna är en utmaning och ett hot, är artificiell intelligens, om den används rätt, en möjlighet och något som för egen del förbereder för framtidens arbetslivsfärdigheter. I idéarbete kan artificiell intelligens till exempel användas som bollplank. Det är också viktigt att eleverna förstår hur artificiell intelligens fungerar och hur viktigt det är att tänka på dataskyddet. Man ska till exempel inte lämna ut hälsouppgifter, privat information eller adresser till artificiell intelligens.

Även om teknologin blir en allt större del av arbetslivet, arbetar vi ändå med människor, även på det internationella planet. Exempelvis vid högstadieskolan Karakallion koulu i Esbo utvecklar eleverna starkt också de färdigheter som behövs inom företagande och i internationella sammanhang. I skolan görs den internationella verksamheten mer vardaglig exempelvis genom elevernas och lärarnas mobilitet och genom att vara värd för internationella gäster i den egna skolan. Det årliga deltagandet i företagartävlingen har varit en källa till inspiration och vi-anda i skolan och gett oss framgångar och kompetens.

Eleverna i åk 9 vid Karakallion koulu har under sex års tid deltagit i den riksomfattande tävlingen Yritys Hyvä. Förberedelserna inför tävlingen är ett mångvetenskapligt lärområde för eleverna. Eleverna jobbar med sina tävlingsbidrag i grupper under lektionerna i samhällskunskap, finska språket och finsk litteratur samt engelska. Ungdomarna bildar grupperna själva och gör idéarbetet och planerar sina tävlingsbidrag tillsammans. Under projektet övar eleverna på att omsätta idéer i praktiken, förhandla, skriva tillsammans och hålla tidsplanerna. Varje grupp får respons på sitt arbete för det fortsatta arbetet. Ett bra tävlingsbidrag är resultatet av enträgenhet och gemensam motivation.

”Ungdomarna entusiasmeras av att jobba med sina egna idéer. De får använda sin kreativitet och sina egna styrkor i arbetet, men också tillämpa sådant som de lärt sig på lektionerna. Tävlingsbidraget kan till exempel vara en reklamfilm, där man använder påverkansmetoderna som man lärt sig i läroämnet finska språket och finsk litteratur. Under arbetet med videofilmen får ungdomarna använda sina färdigheter i filmande och redigering. Under arbetets gång har de möjligheter att både glänsa och lära sig nytt”, beskriver lektor Minna Uusi-Rauva från Karakallion koulu.

Eleverna vid Karakallion koulu har varit riktigt framgångsrika i tävlingen Yritys Hyvä de senaste åren. Deras vinnande bidrag har bland annat handlat om företagande, hållbar utveckling och psykisk hälsa. Att arbeta tillsammans i en grupp med likasinnade, där deltagarna delar samma intressen, ger ofta upphov till fantastiska resultat. De bästa arbetena uppstår i grupper vars medlemmar har goda sociala färdigheter. Man sporrar sina vänner, involverar alla i idéarbetet och drar nytta av allas styrkor.

Expertkompetens nämns ofta som en av de viktigaste färdigheterna i framtidens arbetsliv. Expertkompetens omfattar bland annat förmåga att söka, tillämpa och kritiskt granska information samt problemlösnings- och beslutsförmåga. Alla dessa färdigheter behövs och övas under arbetet som kräver hela gruppens engagemang. Motivationen att skapa ett bra tävlingsbidrag växer ofta ju längre man kommer med arbetet. Att delta i tävlingen är en konkret och belönande erfarenhet för ungdomarna. För att ge eleverna tillfälle att skaffa sig mångsidigare språkkunskaper ska en del av tävlingsbidraget alltid göras på engelska, och eleverna måste väga in det eventuella internationella perspektivet i sin idé redan under förberedningen.

Karakallion koulu har Erasmus+-ackreditering och skolan arbetar med planmässig, mångårig och strategisk internationell verksamhet. Verksamheten som omfattar mobilitet och besök är organiserad och samarbete görs dels inom skolan, mellan eleverna och lärarna, dels med andra skolor i både hemlandet och utlandet. Förutom språkkunskaper ger den internationella verksamheten alla parter mod och flexibilitet.

Eleverna i åk 8 och 9 som ska åka på Erasmus+-utbyte går igenom en ansökningsprocess som består av flera steg och omfattar allt från ansökan till intervjuer på engelska. Processen kräver engagemang, resiliens, alltså en viss typ av överlevnadsförmåga, och motivation. En ung som åker iväg för en veckolång utbytesvistelse är ensam i en ny miljö, bos hos en ny familj och reder sig på ett nytt språk. Många situationer kräver såväl kreativitet som färdigheter i självledarskap samt interaktions- och samarbetsförmåga, som eleverna ständigt övar på i skolan. I mobilitetsprogrammen stöter man på situationer där planerna kastas om, vilket kräver anpassning och flexibilitet. Hur saker och ting reder ut sig är inte alltid beroende av de egna färdigheterna, utan man måste också lyckas med att komma vidare i olika situationer med en annan person med bristfälliga språkkunskaper.

”Efter utbytet håller eleverna morgonsamlingar där de berättar om sina erfarenheter, coachar elever som ska delta i mobilitetsprogrammen senare och agerar som elevguider för internationella gäster. I skolan erbjuder möjligheter att upprätthålla och utveckla de egna internationalitetsfärdigheterna. Vi får också besök av lärargrupper som bekantar sig med vår verksamhet,” beskriver lektorn i historia och samhällslära Riitta Mikkola från Karakallion koulu.

I gymnasiets studievägledning arbetar man både med avläggandet av gymnasieutbildningen och med att undersöka möjligheterna för framtiden. Tyngdpunkten ligger först på gymnasiestudierna, men ganska snabbt vidgar man blicken mot vad som skulle kunna hända efter gymnasiestudierna. I början av utbildningen orienterar man sig på gymnasiestudierna och därefter planerar man studentskrivningarna med de studerande.  Vi reflekterar över framtiden utifrån olika studie- och karriärmöjligheter samt fenomen och teman inom arbetslivet. Under hela gymnasietiden skiftar perspektivet så att vi ibland tittar på nära håll, ibland på långt håll, på nuet och framtiden. Ungdomarna sporras att skaffa sig olika slags erfarenheter och ta till vara olika slags möjligheter vid sidan av studierna på gymnasiet, exempelvis studie på högskola. Arbetserfarenhet kan ge kompetenspoäng i gymnasiestudierna.

Vid Navigatorhuset hjälper vi unga under 30 år att hitta sin egen väg i livet. Navigatorhuset tillhandahåller de unga en grupp yrkespersoner och tjänster som syftar till att stöda den unga enligt hens önskemål och behov till exempel mot studier eller arbete och i andra frågor kring en smidig vardag och välbefinnandet.

Navigatorhuset och Sysselsättning Esbo ordnar tillsammans tjänster och evenemang som stöder ungas jobbsökning. Exempelvis i handledningen En skicklig jobbsökande får den unga individuella handledning och stöd med jobbsökningen. I handledningen kan man till exempel bearbeta sin CV eller öva för en jobbintervju. Navigatorhusets CV-verkstad ordnas en gång i månaden i Navigatorhusets Startpunkt. I CV-verkstaden får den unga de bästa tipsen för skrivandet av sin CV och närmare handledning om jobbsökning.

Navigatorhusets Startpunkt i sin tur är en plats dit den unga kan komma utan tidsbokning. Här finns yrkespersoner som hjälper den unga och vid behov hänvisar till tjänster som fås med tidsbokning, såsom Omnias karriärvägledning. Navigatorhusets Startpunkt betjänar vardagar kl. 12.00–16.00.

Mer information om tjänster och evenemang finns på Navigatorhusets webbplats.