Barn och unga med invandrarbakgrund för med sig mångkulturell mångfald, flerspråkighet och nya synpunkter

”Vi tar alla med ända från början av hela lärospåret, eftersom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen senare stöder barnet på skolvägen. Vårt mål är att halvera skillnaden i inlärningsresultaten mellan barn och unga med invandrarbakgrund jämfört med majoritetsbefolkningen, det vill säga att hålla alla barn och unga med oberoende av deras utgångspunkter. Samtidigt ser vi till att inlärningsresultaten bland de barn som har finska eller svenska som modersmål också i fortsättningen håller sig på toppnivå i landet. Vi samarbetar intensivt och målinriktat med vårdnadshavarna för barnens och de ungas bästa – vi vill tillsammans stödja deras välbefinnande och lärande”, fortsätter han.

Även ungdomstjänsterna hör till sektorn för fostran och lärande. Ungdomsledarna är erfarna att hantera integration, och att möta unga med invandrarbakgrund hör också som en väsentlig del till deras utbildning.

Alla barn har från och med nio månaders ålder rätt till småbarnspedagogik. Småbarnspedagogik är även kvalitativ verksamhet som planerats redan före förskoleundervisningen. I småbarnspedagogiken lär sig barnet finska eller svenska, bekantar sig med den lokala kulturen, utvecklar sina sociala färdigheter, får kompisar och olika erfarenheter. Deltagandet i småbarnspedagogiken stöder barnet också på den senare studievägen. Till exempel visar en undersökning som nyligen gjordes i Esbo att deltagande i småbarnspedagogiken förbättrar barnets läskunnighet i en senare ålder.

”Genom att ansluta sig till miljön just via småbarnspedagogiken hamnar integrationen genast på rätt spår”, konstaterar Arja Filpus, servicehandledare inom småbarnspedagogiken.

”Om barnet ännu inte talar eller förstår finska eller svenska, används bland annat teckenspråk, bilder, stödtecken eller teckning som stöd inom småbarnspedagogiken”, berättar Mona Laaksonen, sakkunnig inom småbarnspedagogiken.

Man fäster uppmärksamhet vid att skapa en tolerant och icke brådskande interaktionskultur. Ett tydligt och språkligt korrekt språk, vilket stödjer språkutvecklingen, används i alla grupper. Inlärningen av undervisningsspråket stöds systematiskt som en del av den dagliga pedagogiken i vardagen. Personalen använder KieliPeda-verktyget som stöd för utvärdering och planering av den språkmedvetna pedagogiken. Med hjälp av KieliPeda följs också barnets inlärning i finska.

Under småbarnspedagogiken bekantar sig barnen bland annat med andra kulturer, olika seder, fester och traditioner. Leken är ett centralt verksamhetssätt. I verksamheten vill man också lyfta fram familjernas kulturer. Samarbetet är tätt med föräldrarna, och om familjerna vill, kan de själva berätta om sina egna traditioner och fester.

Om de språkliga färdigheterna hos det barn som deltar i förskoleundervisningen ännu inte räcker till för att studera i förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen, kan barnet få förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen. Personalen inom småbarnspedagogiken diskuterar med vårdnadshavaren om behovet av förberedande undervisning och hjälper vårdnadshavaren med anmälningen. Förberedande undervisning för den finskspråkiga grundläggande utbildningen för barn i förskoleåldern ordnas inkluderande i förskolegrupperna i kommunala daghem och i en del skolor runt om i Esbo. På den svenskspråkiga sidan genomförs den förberedande undervisningen inom den grundläggande utbildningen.

Om ett barn eller en ung flyttar till Finland i åldern för den grundläggande utbildningen, får barnet eller den unga stöd för integration och förberedande undervisning för skollivet. Att lära sig finska eller svenska är i detta skede det väsentligaste av allt. 

”Man kan inte alltför mycket betona betydelsen av språkinlärningen under den förberedande undervisningen, men man måste komma ihåg att skolan inte är den enda platsen att lära sig språk i. Livet utanför skolan är oerhört viktigt för barn och unga. De behöver vänner vilka de kan tala finska eller svenska med och integreras i vår kultur”, påminner Päivi Kakko, planerare för den grundläggande utbildningen.

Under den förberedande undervisningen lär sig ett barn i skolåldern de färdigheter som hen behöver både i vardagen och i skollivet.

Innehållet i läroämnena väljs så att de stöder elevens övergång till allmän undervisning. För elever som anländer till förberedande undervisning utarbetas ett eget studieprogram i samarbete med vårdnadshavaren. Ett eget studieprogram utarbetas inom tre månader från att den förberedande undervisningen har börjat. Studieprogrammet utarbetas i samarbete med vårdnadshavaren. När den förberedande undervisningen upphör övergår eleven till allmän undervisning där hen får det stöd hen behöver för studier i finska/svenska samt språkmedveten undervisning i alla läroämnen. Eleven uppmuntras att delta i undervisning i sitt modersmål.

Inom den förberedande grundläggande utbildningen finns två olika former på den finskspråkiga sidan och en på den svenskspråkiga sidan:

• Finskspråkiga smågrupper (förberedande undervisning i grupp)

Studier i en egen grupp inom en förberedande klass lämpar sig för elever som ännu inte kan finska eller svenska. Största delen av ämnena undervisas av läraren i den förberedande klassen tillsammans med en assistent.

• Grupper i den finskspråkiga allmänna undervisningen (inkluderande förberedande undervidning)

En elev i elementarundervisningen (årskurserna 1–2) som redan i någon mån kan finska eller svenska kan integreras till den allmänna undervisningen. Skolan ordnar resurser för att stöda eleven, varvid klassläraren under en del av lektionerna bistås av en lärare i språk- och kulturgrupper eller en speciallärare.

Alla elever i årskurserna 1–2 i elevupptagningsområdena i Mattby och Olars som behöver förberedande undervisning ska under läsåret 2023–24 inkluderande placeras i grupper inom den allmänna undervisningen, där de får det stöd och den undervisning de behöver. Detta främjar språkinlärningen och integrationen i det finländska samhället. 

• Förberedande svenskspråkig undervisning

I svenskspråkiga skolor ordnas den förberedande undervisningen alltid som en del av grupperna i den allmänna undervisningen oberoende av årskurs och språkkunskaper. En del av undervisningen ordnas i en mindre grupp med läraren i den förberedande undervisningen eller med en annan lärare från skolan. 

Flerspråkighet och kulturkännedom är till fördel för barn och unga även som vuxna. I arbetslivet som hela tiden internationaliseras snabbare behövs kännedom om olika kulturer och språk. Dessutom stöder goda kunskaper i eget modersmål inlärningen av språket och hjälper en att bli vän med andra elever i samma ålder som talar samma språk.

”Det är viktigt att barnet lär sig sitt eget modermål bra, eftersom det i allmänhet är barnets känslomässiga språk och det språk som talas hemma. Då man kan sitt eget modermål bra lär man sig också andra språk lättare. Dessutom är flerspråkighet en stor rikedom”, konstaterar Saara Salmi-Rautiainen, sakkunnig inom småbarnspedagogiken.

Som stöd för barn, unga och deras familjer som flyttat till Esbo finns sakkunniga allt från småbarnspedagogiken till andra stadiet med kännedom om olika kulturer. Till exempel inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken arbetar språk- och kulturlärare. De främjar genomförandet av språk-, kultur- och åskådningsmedveten pedagogik i samarbete med övrig personal.   

I fjol började fyra kulturhandledare i gymnasiet inom projektet Framgång genom handledning. Projektet och kulturhandledarna har till uppgift att göra handledningen av unga med invandrarbakgrund smidigare i gymnasiestudierna, skapa klarhet i samarbetet mellan skolan, hemmet och olika aktörer samt stärka inriktningen på fortsatta studier. Kulturhandledarens arbetsbeskrivning avviker från tolkens arbete i synnerhet med att kulturhandledaren kan berätta för familjerna om finländsk kultur, småbarnspedagogik och utbildning och på motsvarande sätt för personalen hur vissa saker sköts i barnets och den ungas hemland. Detta hjälper för att hitta den gemensamma tonen.

Alla kulturhandledare och -lärare har alltså till uppgift att främja inlärningen i finska för barn med invandrarbakgrund och att bedriva ett nära samarbete också med familjerna.

”En väsentlig del av ungdomsledarens studier är också att arbeta med olika språk- och kulturgrupper”, berättar Tero Luukkonen, tillfällig chef för ungdomstjänster.

Dessutom erbjuds personalen tilläggsutbildning inom ungdomstjänsten.

Luukkonen anser det vara viktigt att ungdomsledare från olika språk- och kulturgrupper rekryteras till ungdomstjänsten. Det kan vara lättare för de unga att fästa sig vid vuxna vars bakgrund de upplever vara identifierbar.

”Vi anser det vara mycket viktigt att unga också har en trygg vuxen i ungdomslokalerna”, säger Luukkonen. 

Staden har förutom regionala ungdomslokaler även två punkter för rörligt ungdomsarbete. På detta sätt strävar man efter att göra ungdomstjänsterna tillgängliga för alla unga esbobor. Inom det rörliga ungdomsarbetet används Nuori Espoo-paketbilen Keijo och husbilen Kerttu som är utrustade ”rörliga ungdomsgårdar” som arbetsredskap. Keijo och Kerttu kan beställas tillplatsen, till exempel med ett WhatsApp-meddelande.

Gymnasiernas kulturhandledare som stöd för gymnasieelever och deras familjer, läs mer (på finska): https://www.espoo.fi/fi/kulttuuriohjaaja

Hur går det med främjandet av integrationen av barn och unga från Ukraina?

I november 2023 ordnar Esbo stad mångsidig integrationsverksamhet för barn i skolåldern och deras vårdnadshavare