Hållbar utveckling är en integrerad del av elevernas och studerandenas liv

Med hänsyn till barnens och ungdomarnas ålder diskuterar man en ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling under lektioner i olika läroämnen, på specialkurser och i klubbar. Hållbarhet är både målet med fostran och en princip som styr verksamheten.

Läsårsplanen har en egen punkt för hållbar utveckling, där man preciserar åtgärderna för att främja hållbar utveckling i varje skola.  Åtgärderna kan till exempel vara att arbeta för att få certifikatet Grön flagg, främja en socialt hållbar utveckling, återvinna eller minska matsvinnet.

Åtgärdsåtagandet för hållbar utveckling är en fast del av skolans egen läsårsplan. Skolorna ser till att åtgärdsåtagandet finns på webbplatsen Sitoumus2050. Detta är en tjänst där både organisationer och privatpersoner kan ge åtgärdsåtaganden för hållbar utveckling, rapportera om deras resultat och bläddra bland andras åtaganden.

För varje åtagande framgår vilka Agenda 2030-mål man stöder genom det. Målen kan vara bland annat ansvarsfull konsumtion, god utbildning, minskad ojämlikhet, klimatgärningar eller rättvisa och god förvaltning.

Skolorna gör årligen en läsårsutvärdering där de granskar hur de fastställda åtgärderna och målen har förverkligats.

De vanligaste konkreta åtgärderna för hållbar utveckling i skolorna handlar till exempel om att pyssla med återvinningsmaterial, minska matsvinnet, röra sig miljövänligt och spara energi. Särskilt under den kommande vintern är energisparåtgärder mycket aktuella. Sådant som stöder den ekologiska hållbarheten främjar på lång sikt också den ekonomiska hållbarheten.

I skolorna har man också vidtagit andra aktuella åtgärder. Till exempel Karakallion koulu genomförde projektet ”Maskfri närnatur”. Skolan och dess elever ville förbinda sig att hålla sin närmiljö ren. 

"Skolorna i Esbo har främjat ansvarsfrågor på ett fint sätt redan i flera år", berättar specialplanerare Piritta Honkanen.

"I den lokala läroplanen är socialt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling både målet för fostran och principen som styr all verksamhet och skolans verksamhetskultur. Eleverna lär sig att göra medvetna val med tanke på hållbar utveckling. Val i enlighet med hållbar utveckling konkretiseras i undervisningen och läroämnena enligt elevernas ålder", betonar Honkanen.

Honkanen tillägger att det är viktigt att uppmuntra eleverna att fundera över hur den ekosociala bildningen kan stärkas med tanke på jämlikhet, jämställdhet, rättvis behandling och en hållbar livsstil.

"Ekosocial bildning är verksamhet där värderingar, kunskaper, färdigheter och verksamhetssätt förändras så att de är anpassade till hållbar utveckling", fortsätter Honkanen.

Serviceområdet för utveckling av undervisningen koordinerar utarbetandet av en handlingsplan för fostran för hållbar utveckling 2022–2026.

"Jag är mycket glad att vi deltar i det här. Nu befinner vi oss i den första fasen av en trestegsplan, vilket betyder att vi utreder den nuvarande situationen för hållbar utveckling. I det andra skedet fastställer vi målbilden och mer exakta mål. I det sista skedet kommer vi med idéer på konkreta åtgärder för att främja hållbar fostran både på resultatenhetsnivå och på skolornas nivå. Samtidigt funderar vi på att utveckla lärarnas kompetens i främjandet av hållbar fostran ", fortsätter Honkanen.

I gymnasierna i Esbo finns aktiva studerandekårer som främjar välgörenhet och hållbar utveckling. Till exempel i Etelä-Tapiolan lukio, eller mer bekant Etis, har det redan funnits en grupp för hållbar utveckling i över 20 år.

Klubbverksamheten för hållbar utveckling har en stödlärare, men ungdomarna är ofta så aktiva att de kommer med idéer på eget initiativ. Gruppen för hållbar utveckling har i uppgift att stöda gymnasieelevernas projekt och hjälpa till med arrangemangen.

Etis grupp för hållbar utveckling samlas på rasterna och eftermiddagarna. De studerande deltar i verksamheten på frivillig basis. Gruppen består i genomsnitt av 10–15 studerande, men tanken är att utvidga verksamheten till studerandekårens styrelse och locka med hela gymnasiet.

I alla läroämnen kan man på något sätt få ett perspektiv på hållbar utveckling så att riktlinjerna för hållbar utveckling inkluderas i den dagliga verksamheten. I Etis genomförs målen i Agenda 2030 bland annat genom att man deltar i demonstrationer som handlar om att bromsa klimatförändringen, välgörenhetsinsamlingar, välfärdsveckan, Näsdagen och blodgivningar. Dessutom har studerandena bland annat planterat granplantor, odlat syrsor till mat och kartlagt cykelvägar i området samt kommenterat de cykelparkeringsområden som är under utveckling.

Under de senaste åren har Etis-studerandena lyckats samla in betydande summor till välgörenhet. Man har fått ihop tusentals euro för olika ändamål, till exempel till stöd för Ukraina.

"Att stöda ukrainarna har varit ett viktigt tema för oss. Genast efter krigets början grundade vi vårt första Ukrainacafé. Vi samlade till exempel in leksaker till ukrainska barn som kommit till förläggningar i Finland", berättar Pentti Heikkinen, lärare i biologi och geografi vid Etelä-Tapiolan lukio samt handledare för gruppen för hållbar utveckling.

Man har redan deltagit i Näsdagen i över tio år – så länge som Näsdagen har ordnats i Finland. Varje år hittar studerandena på en ny kampanj för att samla in pengar. 

"Förra året rakades jag skallig. I år färgar vi mitt hår rött om vi får samlat ihop tillräckligt med välgörenhetspengar till Stiftelsen Näsdagen", skrattar Heikkinen.

Enligt Heikkinen är huvudmålet att de unga ska lära sig att hjälpa andra och att det ska bli en livsstil för dem.

I år satsar man på social hållbarhet i alla gymnasier genom att pilottesta kulturhandledare. Du kan läsa mer om kulturhandledarna och deras arbete på sidan espoo.fi/sv/kulturhandledarna.