År 2060 är Esbo Finlands bästa stad – I stadsplaneringscentralens workshopserie skapades visioner om en önskvärd framtid för Esbo

Under 2022 inleddes i Esbo arbetet med generalplanen som omfattar hela staden, Esbo generalplan 2060. Generalplanearbetet är en långsiktig strategisk plan för markanvändningen som styr den noggrannare planeringen och byggandet.

Stadsplaneringscentralen har tillgång till flera metoder för att ordna växelverkan med invånarna i planearbetet, men när arbetet med den nya generalplanen inleddes ville man pröva nya sätt för deltagande. Det är viktigt att höra olika grupper redan i början av planläggningen.

”Eftersom Esbo generalplan 2060 siktar långt in i framtiden, precis som namnet antyder, ville vi pröva en ny metod som väcker framtidstänkandet för att samla in invånarnas och andra delaktigas synpunkter”, berättar servicechef Heli-Maija Nevala från stadsplaneringscentralen.

Esbos stadsplaneringscentral deltog 2022 i Sitras partnerskapsprogram, där man hjälper organisationen att utnyttja Framtidsfrekvensen(extern länk) i sin egen verksamhet. Framtidsfrekvensen är en workshopmetod som utvecklats av Sitra för att skapa annorlunda framtider. Den styr deltagarna till framtidstänkande och hjälper dem att skapa visioner för en önskvärd framtid.

"Vi skapade en serie framtidsworkshopar som stöd för generalplanens målfas, där vi tillämpade metoden Framtidsfrekvensen på Esbo stadsplaneringskontext. Vi fick visioner av olika målgrupper om hur Esbos framtid borde se ut", beskriver projektets koordinator Susanna Nurmi.

Till en början ordnades framtidsworkshopar för invånare, unga samt aktörer inom näringslivet och handeln. Framtidsvisionerna från dessa workshopar skickades slutligen till stadens beslutsfattares framtidsworkshop, där man dryftade hur visionerna kunde inkluderas i generalplanens mål och hur generalplanen kan styra stadens framtid i önskad riktning.

Workshopparna var ett utmärkt sätt att få reda på hurdant Esbo deltagarna skulle vilja se år 2060. Under workshopparna gjordes många konkreta övningar i framtidstänkande med hjälp av vilka man skapade visioner för framtiden.

I början av workshoppen ställde deltagarna Tänk om? -frågor, med hjälp av vilka man kartlade framtida hot och möjligheter. Sedan övergick man till att arbeta i smågrupper, där man formade en gemensam visionssats för gruppen, om hurdant Esbo borde vara år 2060. Till slut formulerades denna visionssats till en framtidsnyhet som skulle åskådliggöra hur ett sådant Esbo skulle se ut där gruppens vision har förverkligats.

"Under workshopparna var stämningen inspirerande och deltagarna var beredda att kasta sig in och leka lite och ventilera framtiden. Det var fint att se hur deltagarnas önskemål och rädslor för framtiden formades en bit i taget mot en konkret, gemensam vision", minns Nurmi.

Som resultat av workshopparna fick man information om vilka framtidsvisioner och önskemål deltagarna har för Esbo och stadsplaneringen. Det dokumenterade materialet fanns framme i beslutsfattarnas framtidsworkshop och dessutom har man gjort en sammanställning av det åt planläggarna.

På basis av både invånarnas och de ungas workshoppar borde man i framtidens Esbo fästa uppmärksamhet vid att servicen och trafiken löper smidigt samt vid att grönområdena och rekreationsmöjligheterna bevaras. Även gemenskap och stadens livskraft lyftes fram som viktiga teman. I workshoppen för invånarna lyfte man fram möjligheterna att mötas och tillbringa tid med andra i Esbo som viktiga. Ungdomarna kom också med idéer om hurdana lokaler staden borde erbjuda sina invånare. 

"Förvånansvärt likadana önskemål och idéer kom från både unga och vuxna, naturligtvis ur sitt eget perspektiv och med egna exempel", funderar Nurmi.

I workshoppen som ordnades för aktörer inom näringslivet och handeln lyftes till exempel önskemål om utveckling av teknologisk kompetens fram. Deltagarna funderade också på vilka möjligheter olika hållbara lösningar och val kan medföra i Esbo. De som deltog i workshoppen önskade att framtidens Esbo skulle vara en innovativ och bra plats för företag samt å andra sidan en ekologisk föregångarstad där en tät stadsstruktur möjliggör delningsekonomi. 

Nurmi berättar också att de frågor som lyftes fram i framtidsworkshopparna var i linje med resultaten från evenemangsserien Vårt Esbo 20X0, som sammanställdes i en rapport(extern länk) i slutet av 2022. Även i evenemangsserien talade Esboborna mest om naturen, gemenskapen och en smidig vardag.

På stadsplaneringscentralen är man glad över att Esbo kunde utnyttja metoden som Sitra utvecklat. Metoden och dess resultat gynnar den egna organisationen på ett mångsidigt sätt. Framtidsfrekvensen erbjuder förhoppningsvis även i fortsättningen metoder för växelverkan. Det finns till exempel alltid behov av nya och kreativa metoder som stöd för ungas deltagande.

Till Sitras Partnerskapsprogram hör också att de deltagande organisationerna delar med sig av sina egna erfarenheter av metoden så att andra kan utnyttja den. Därför publicerade Stadsplaneringscentralen en modell(extern länk) för hur man utnyttjade Framtidsfrekvensen i Esbo. I modellen beskrivs genomförandet av workshopparna och resultaten närmare.

"Vi hoppas att även andra organisationer kan dra nytta av det arbete vi gjort. Vi har samarbetat med Raseborgs kommun, där Framtidsfrekvensen utnyttjades i markanvändningens kontext men på ett mycket annorlunda sätt. Tillsammans har vi funderat på att vi kunde presentera metoden även för andra kommuner och aktörer inom markanvändningssektorn", preciserar Nevala.

Framtidsfrekvensen, Vårt Esbo 20X0 samt invånarevenemangen och enkäten som ordnades hösten 2022 har producerat information i det inledande skedet av Esbo generalplan. Informationen som samlats in från invånarna kommer även i fortsättningen att ha en viktig roll i beredningen av planen. När planens utkast bereds ordnar stadsplaneringscentralen mer växelverkan med invånarna och andra intressentgrupper. Du kan följa hur planen framskrider på Esbo stads webbplats.