Utställningen Plastens berättelse följer förpackningsplastens resa från köket i en skola i Esbo till en utemöbel som tillverkats med 3D-skrivare

Föreställningen om plast är ofta att den är en engångsprodukt. Godispapper och kökets förpackningsplaster från en skola i Esbo kan emellertid också förädlas till nya produkter, i vars tillverkning man inte använder en enda droppe olja, som är råvaran för plastprodukter.

Plastens händelserika resa skildrades på utställningen Plastens berättelse som turnerade Esbo i nästan ett år, senast på biblioteket i köpcentret Lippulaiva.

”Just nu utvidgar vi i Esbo sorteringen av plast och andra fraktioner till fler skolor. Projektet Plastens berättelse – från skräp till produkt utökar kunskaperna om plastens cirkulation och visar hur plast kan bli material för nya produkter när den sorteras rätt”, berättar Mia Johansson, ledare för pilotprojektet från Esbo stads kompetenscentrum för hållbar utveckling.

Projektets samarbetspartner var Yrkeshögskolan LAB, vars laboratorium för cirkulär ekonomi tog tag i utmaningen i den motsatta ändan. Forskarna i laboratoriet undersökte vad som är det smartaste sättet att förädla sorterat plastavfall till råvara för nya produkter.

Projektet är nu på slutrakan, men de egentliga slutprodukterna, utemöblerna av återvunnen plast, har ännu inte nått utställningen.

Snart kommer de förhoppningsvis att visas upp där. Dagen D är här så snart det sista utställningsveckoslutet i Esbo har avslutats och utställningen har monterats ned. 3D-modellen för kombinationen med en utebänk och en blomkruka väntar redan på en dator vid laboratorium för cirkulär ekonomi. Projektmedarbetare Eetu Mäntynen lovar att det första han ska göra på måndagsmorgonen är att sparka igång den gigantiska 3D-skrivaren, som egentligen är en ombyggd industrirobot. 

”Plast har ett dåligt rykte, vilket den inte helt gjort sig förtjänt av”, säger Outi Hynynen från Esbo stad.

Orsaken är inte plasten som material. Plast är ett bra, tätt och lätt material som till exempel i livsmedelsförpackningar fungerar utmärkt i förebyggandet av matsvinn.

”Utsläppen och nedskräpningen däremot är problematiska. Dem kan vi förebygga genom att återvinna plasten effektivt”, säger Hynynen.

När återvinningsmöjligheter finns att tillgå hamnar godispapper, som inte förmultnar, inte i naturen eller som föroreningar i vattendrag, utan används på nytt för bra ändamål.

Renhets- och kvalitetskraven för nya livsmedelsförpackningar är hårda. Till dem duger återvunnen plast inte nödvändigtvis. ”Vi på laboratoriet för cirkulär ekonomi började testa om återvunnen plast skulle kunna användas för lite enklare produkter”, säger Eetu Mäntynen. Yrkeshögskolans formgivare har till exempel designat ett cykelställ och en blomkruka som passar till utemiljöerna i städer.

Presentationsrundan genom alla de faser som ingår i plaståtervinningen avslöjar för utställningsbesökaren vilka svårigheter som kan uppstå under resans gång.

Enbart antalet olika plastsorter är flera tiotals. I de nuvarande återvinningsanläggningarna sorteras de i en robust industriell process. Olika plastsorter identifieras till exempel utifrån hur de flyter och med hjälp av en laserscanner och plockas upp från sorteringslinjen en i taget.

Forskarna vid Yrkeshögskolan LAB testade om det går att slopa den arbetsamma sorteringen av de olika plastsorterna, om man tar hjälp av en ny tillverkningsteknik, 3D-utskrivning.

Plastföremålen i våra hem tillverkas av noga utvalda plastkvaliteter med hjälp av formar och formsprutningsteknik och tillverkningsvolymerna är stora. 3D-utskrivning i sin tur lämpar sig för tillverkning av enskilda exemplar eller små serier. När designen är tillräckligt enkel, gör det inget fastän råvaran innehåller olika plastsorter. ”Vi på laboratoriet för cirkulär ekonomi ville prova hur vi kan göra den återvunna råvaran tillgänglig för mindre företag än i dagsläget”, berättar Eetu Mäntynen.

Mia Johansson säger att sammansättningen av den plast som samlades in i skolorna var en överraskning. ”I förväg trodde vi att merparten av plasten skulle komma från skolans korridorer, men största delen av materialet kom från skolköket.” Tillagningsköket i en skola kunde producera flera sopsäckar fulla med plast för återvinning, säger Johansson, som även själv var med och släpade sopsäckarna.

I nästa fas hamnade plastmaterialet som samlats in i skolorna hos LAB:s laboratorium för cirkulär ekonomi där forskarna tog fram en lämplig förädlingsprocess för den. Först kördes den smutsiga plasten i en hackare, sedan följde vattentvätt och därefter torkning i torkaren som fungerar på samma sätt som centrifugeringen i en tvättmaskin. Om ett plastparti innehöll till exempel för mycket skämda matrester, var man tvungen att kassera den.

Eetu Mäntynen lyfter fram en burk med ren, strimlad plast ur utställningsvitrinen.

”Kvaliteten på denna räcker utmärkt för utemöbler.”

De lätta plaststrimlorna måste ännu köras genom granulatmaskinen, som smälter plasten och formar den till små plastgranulat. Plastgranulaten är den grundläggande råvaran i tillverkningen av nya plastprodukter.

”Färgen varierar beroende på den återvunna plastens sammansättning.”

Plastfabriken i laboratoriet för cirkulär ekonomi är en stor 3D-skrivare som byggts av ABB:s industrirobot. Dess griparm har ersatts med ett skrivarhuvud som spritsar smälta plastgranulat lager för lager till ett nytt plastföremål.

Veckan efter får projektgruppen en glad nyhet. De sista svårigheterna har lösts och Eetu Mäntynen berättar att den första testmöbeln kunde tillverkas utan problem.

Utskriftsmaterialet för testexemplaret var kommersiellt återvunnet granulat, men i kommande exemplar kommer man att lite i taget öka andelen av återvunnen plast från skolorna.  3D-utskrivning testas också med tre andra utemöbelmallar som formgivarna har designat.

“Vi kan öka hållfastheten i möbler som tillverkats av förpackningsplast genom att lägga till ren träfiber i blandningen”, säger Mäntynen.

Snart kommer de återvunna möblerna att bli en del av utställningen Plastens resa, som under veckans lopp hunnit flytta från Esbo till Lahtis, till Yrkeshögskolan LAB:s Luja-Galleria.

Teorin bakom cirkulär ekonomi är enkel. ”Vi använder naturresurserna på ett hållbart sätt och så att mängden spill och avfall är så liten som möjligt”, funderar Mia Johansson.

Men först de praktiska experimenten visar om de bra idéerna duger i verkligheten. Vilka lärdomar har pilotprojektet gett?

Outi Hynynen säger att människorna hemskt gärna vill sortera sina sopor. I skolorna i Esbo startade plastinsamlingen på elevernas och lärarnas begäran. ”I framtiden kommer allt mer att sorteras, både i skolorna och på andra ställen i Esbo”, säger Hynynen.

I yrkeshögskolan LAB:s laboratorium för cirkulär ekonomi har man i sin tur fått enormt mycket kunskaper om hur olika plastsorter beter sig vid 3D-utskrivning och hur de kan förädlas så att de duger för ny användning.

Kunskap och erfarenhet kanske är de viktigaste råvarorna i främjandet av den cirkulära ekonomin. Plasttillverkning av oljebaserade jungfruliga material har övats ända sedan 1950-talet då plastmaterialens segertåg började. För återvunnen plast har resan bara börjat.

TEXT: Petja Partanen

Plastens berättelse – från skräp till produkt är Esbo stads och Yrkeshögskolan LAB:s gemensamma projekt som har fått finansiering från miljöministeriets stödprogram för försöks- och pilotprojekt, Finlands färdplan för plast. Projektet startade i början av 2021 och fortsätter till slutet av september 2022.

Du kan bekanta dig med utställningens tema i broschyren Plastens berättelse(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).