Förpackningsplasten cirkulerar i skolorna i Esbo
Skolorna i Esbo sorterar i allt högre grad också plast, som tidigare slängdes i blandavfallet. I grundskolan Jousenkaaren koulu är sorteringsivern stor.
Vi förändrar staden tillsammans
De aktiva ekorådsmedlemmarna börjar bombardera Johansson med frågor om plaståtervinning.
Kan man tillverka telefonskal av gamla schampoflaskor? Vad gör man om yoghurtförpackningen också har ett kartonghölje?
Mia Johansson svarar och får till slut själv en chans att ställa frågor.
”Varför är det viktigt att återvinna i skolorna?”
Barnen dryftar frågan ur många perspektiv. Det är viktigt att spara på naturtillgångarna – och tillsammans är vi starka.
”Det finns så många människor här, att det är enkelt för oss att påverka”, funderar ekorådet.
Just det. Ingen enskild människa kan åstadkomma stora förändringar i staden, men en lågstadieskola med över 400 elever och många ivriga återvinnare kan.
”Vilken fantastisk tanke”, tycker också en av ekorådets ledare, lärare Saana Nuutinen.
”Vårt beteende påverkar andra, våra vänner och vår familj”, fortsätter Mia Johansson.
Sedan är det dags att gå från teori till praktik.
”Vi går ut och sätter upp anvisningarna vid återvinningskärlen. På dem ser man vad som hör till kärlet och varför återvinning är bra”, säger Johansson.
Hela ekorådet beger sig till återvinningsstationen i den nedre aulan.
”Eleverna i årskurs 5 och 6 visar vägen och de yngre följer efter”, ropar Saana Nuutinen.
Nuutinen berättar att många vill vara med i ekorådet vid Jousenkaaren koulu. Rådet har två representanter för varje klass och om ordförandeskapet pågår en regelrätt tävling med noga förberedda valtal.
”Vi övar samtidigt på medborgarpåverkan.”
De ivrigaste ekorådsmedlemmarna väntar bakom dörren till klassrum 5M tio minuter innan lektionen börjar. Lektionen som ska börja ingår i temaveckan om sortering och idag hålls den av en gästlärare, ledaren för projektet Plastens berättelse – från skräp till produkt Mia Johansson från Esbo stad.
Skolan har redan i flera år haft ett ekoråd som främjar återvinning och energibesparing med olika jippon i skolan.
”Vem har sett de nya sorteringskärlen?”, frågar Mia Johansson ekorådet.
Alla räcker upp händerna.
Nu har även plast fått ett eget kärl. Inför klassen finns olika plastförpackningar som hädanefter ska läggas i insamlingskärlet för plast som har en gul öppning. När vi återvinner filburkarna, livsmedelsförpackningarna och genomskinlig förpackningsplast i stället för att slänga dem i blandavfallet, sparar vi på råvaran till jungfrulig plast, olja. När vi använder återvunnen plast minskar vi koldioxidutsläppen från plastproduktionen med ungefär 90 procent, upplyser lappen med anvisningar om plaståtervinning.
Vi kan spara energi och naturtillgångar
Det första stoppet är den prillans nya återvinningsstationen i Jousenkaaren koulus aula. Medlemmarna i ekorådet klistrar raskt fast anvisningarna ovanför återvinningskärlen.
”Det här är ett aktuellt tema just nu, när det råder brist på energi. Att producera nytt material förbrukar mycket energi. Nu är det viktigt att återvinna allt så att vi kan spara energi och naturtillgångar”, funderar Ossi, ekorådsrepresentant för klass 5A.
Ossi känner till sopsortering hemifrån. På internet hittade han också förklaringarna för de olika återvinningssymbolerna på förpackningar. Ossi kan även tipsa om hur man ser vilka förpackningar som kan återvinnas.
”Om du skrynklar ihop en plastförpackning till en liten boll, vecklar den ut sig tillbaka till sin ursprungliga form. Metall i sin tur stannar kvar hopskrynklad.”
Mia Johansson berättar att återvinning utökats gradvis i alla skolor i Esbo.
Eftersom Jousenkaaren koulu är en ny skola, var det lätt att placera nya återvinningskärl med egna behållare för plast i skolan. I gamla skolor går det långsammare att utöka återvinningen till exempel för att soptaken är små och det går inte att få in fler återvinningskärl i dem. I framtiden kommer återvinningen i skolorna att utökas ytterligare.
I projektet Plastens berättelse – från skräp till produkt som Johansson leder testade man också i praktiken hur återvinningsplast som samlats in i skolorna kan smart förädlas till råvara för nya produkter. 3D-skrivaren i Yrkeshögskolan LAB:s plastlaboratorium trollade fram nya utemöbler av återvunnen plast.
Esbo satsar speciellt på återvinningen i skolor och daghem, och detta av en bra anledning.
”Barn är riktigt noggranna återvinnare”, berömmer läraren Saana Nuutinen.
”De ger också gärna råd till familjen där hemma”, berättar Mia Johansson.
TEXT OCH BILDER: Petja Partanen
Plastens berättelse – från skräp till produkt är Esbo stads och Yrkeshögskolan LAB:s gemensamma projekt som fått finansiering av miljöministeriets försöks- och pilotprojekt för färdplanen för plast. Projektet startade i början av 2021 och fortsättade till slutet av september 2022.