Vi planerar Esbo

Elina arbetar som en av fyra planeringschefer vid generalplaneenheten. Enhetens uppgift är att utarbeta generalplaner och utföra granskningar av markanvändningen. Till Elinas arbete hör bland annat att styra planeringsarbetet av generalplanen samt att organisera teamets arbete.

"Generalplanen är en intressant plannivå som sätter stadens markanvändning i proportion till den övriga regionen. I generalplanläggningen ska landskapsplanen beaktas, medan generalplanläggningen ger riktning för detaljplaneringen. Generalplanen fastställer i vilken riktning staden utvecklas under de kommande decennierna", berättar Elina.

Målet med generalplanläggningen- är att skapa en trivsam, trygg och hälsosam livsmiljö. Enligt Elina måste man i arbetet beakta många olika fenomen och utvecklingsförlopp.

"Det är intressant och utmanande att arbeta med generalplanen. I generalplanen samordnas såväl invånarnas, beslutsfattarnas som näringslivets önskemål för att åstadkomma en bra och hållbar stad", åskådliggör Elina.

I Esbo håller man på att utarbeta en generalplan som omfattar hela staden och som siktar på 2060. Den förutser stadens utveckling under de kommande decennierna.

"I generalplanläggningen måste man förbereda sig på och förutse långsiktiga förändringar. Detta gör det möjligt att också göra upp planer på kortare sikt i generalplanen", berättar Elina.

Enligt Elina är Esbo en mångsidig och intressant stad som förenar gammalt och nytt. Utvecklingen av stadskulturen har många möjligheter och potential.

"Esbo är Finlands näst största stad, men är samtidigt till åldern ung. Man måste balansera mellan urbanisering och bevarande av den befintliga naturen. Esboborna uppskattar naturen enormt", summerar Elina.

Elina anser att det bästa med arbetet är att kunna hjälpa planerare att lyckas i sitt arbete. I generalplanläggningen får man bygga upp en bättre värld samt skapa bra lösningar för människorna och staden.

"Det är viktigt att man i teamet uppmuntrar till att komma med idéer för att skapa en så trivsam och bra stad som möjligt. Som Esbobo, stugägare och arbetare känns det mycket viktigt att arbeta för dessa saker", konstaterar Elina.

Elina hoppas att framtidens Esbo är en livskraftig stad där det råder en stark kontakt med naturen även under de kommande åren.

Ruusu studerade planeringsgeografi och funderade under studietiden på en karriär som forskare. Det blev ändå stadsplanering som drog det längsta strået. Ruusu kom till generalplanenheten i Esbo från motsvarande uppgifter i Nurmijärvi.  

 – Inom generalplanläggningen löser vi långsiktiga frågor. De yngsta av oss kan kanske få se något av det som vi planerat i generalplanen, berättar Ruusu. 

Enligt Ruusu ska generalplanläggningen förutse och påverka förändringar i världen. Det pågår en revolution i fråga om exempelvis energiproduktion, arbete och mobilitet. För att övervinna de utmaningar som förändringarna för med sig krävs omfattande och flexibel planering. 

 – Stadens framtid är full av utmaningar och möjligheter. Det är inspirerande att arbeta inom detta verksamhetsfält, säger Ruusu.  

Generalplanläggningens uppgift är att samordna exempelvis den växande stadens behov och klimatförändringens utmaningar. När Esbo växer är det viktigt att utveckla alla fem stadscentrum. Samtidigt är tryggandet av den närliggande naturen och dess mångfald en viktig del av generalplanläggningen.  

Ruusu hoppas att Esbo i framtiden ska vara en trivsam och grön stad, där man har lyckats lösa utmaningarna med samordningen. Stadsborna njuter av sin stadsmiljö och det är ännu lättare att ta sig fram på ett hållbart sätt.  

Vid Esbo stadsplaneringscentrals detaljplaneenhet arbetar sju landskapsarkitekter, vars uppgift är att planera stadens landskap och grönområden. En av dem är Ina, som började arbeta där år 2021.
"I mitt arbete strävar jag efter att planera en trivsam och människonära stadsmiljö i Esbo, som stöder människors välbefinnande och vardag. Arbetet utförs i huvudsak inom beredningen av olika detaljplaner tillsammans med planläggaren och trafikplaneraren", berättar Ina.
Landskapsarkitekterna bedömer planernas konsekvenser och förutser förändringar i staden. Enligt Ina är arbetet sektorsövergripande, mångsidigt och innebär samordning av stora helheter.
"I utmaningarna i anslutning till klimatförändringen och naturförlusten är landskapsarkitekternas kunnande betydande. När städerna blir tätare ökar behovet av den här sortens kompetens. När man söker lösningar på många olika problem behövs ett stort antal experter", säger Ina.
Enligt Ina bör man värna om Esbos mångsidiga landskap som en del av stadens tillväxt. 
"I Esbo finns havsstrand, skärgård, kulturmiljöer, åkerområden, skogar och sjöar. Dessa är särskilda områden vars särdrag bör bevaras. Många invånare i Esbo är av samma åsikt", berättar Ina.
När staden blir tätare måste man beakta grönområdenas tillräcklighet, trivsel och kvalitet. Utöver de offentliga grönområdena finns en betydande del av stadens grönområden på tomter och i kvarter. Kvartersområdenas grönska styrs med hjälp av Esbos grönkoefficient, som Ina har varit med om och utvecklat.
"Grönkoefficienten styr till exempel gårdarnas vegetativa areal och mångfald. Det är också viktigt att planera dagvattenhanteringen", säger Ina. 
För framtidens Esbo önskar Ina lösningar som är bra för anpassningen till klimatförändringen och bekämpningen av naturförlusten.

Vid detaljplanenringen arbetar två planeringschefer, som leder enhetens verksamhet.   

Meiri är en av dem. Hon har arbetat inom olika områden inom stadsplaneringen i Esbo redan länge innan hon blev planeringschef år 2016.  

Planeringschefen deltar i stadsplaneringen ur många olika perspektiv. Meiri är chef för landskapsarkitekterna, namnbeståndsplanerarna och it-experterna. Hon deltar i planeringen av detaljplaner och stöder områdesarkitekterna i deras arbete. Planeringscheferna är också med i olika arbetsgrupper. Meiri deltar till exempel i stadsmuseets arbete.  

Det som Meiri uppskattar med sitt jobb är framför allt att det är överraskande och att uppgiftsfältet är så brett. Utvecklingen av detaljplanenhetens verksamhet kräver att man hela tiden funderar, samordnar och är förutseende.   

– Man vet aldrig vad som kommer att hända. Stadsplanering är mångsidigt och intressant, säger Meiri.  

Alla anställdas insatser är viktiga. Allas gemensamma mål är att planera en bra stad.  

– Jag hoppas att framtidens Esbo är en fungerande och trivsam stad där det finns både platser med lugn och ro och platser där det händer saker.  

Bland Esbos värden nämner Meiri havet och naturen. Hon hoppas att man tar hand om Esbos havsstränder, skärgård och natur även i framtiden.  

Områdesarkitekten Sampo vid Esbo stadsplaneringscentral arbetar med att planera framtidens Esbo. 

Sampo leder ett planeringsteam för Hagalunds storområde som ansvarar för detaljplaneprojekten i området. I sitt arbete kommer han i kontakt med många olika människor, från markägare till invånare.  

– Jag diskuterar och förhandlar varje dag. Detaljplanläggningen handlar mycket om samarbete med olika parter, berättar Sampo.  

Det som intresserar Sampo i stadsplaneringen är framför allt dess inverkan på samhället. Det mest belönande i arbetet är att se resultatet av planeringen när det är färdigt och människor använder det. Arbetet är långsiktigt, eftersom planläggningsprocessen tar flera år och byggandet inleds först när den är klar.  

– Jag får bidra till att ge oss en högklassig och bra livsmiljö. Miljön måste vara bra även för kommande generationer, säger Sampo.  

Esbo är en växande stad, vilket ställer krav på stadsplaneringen. Staden förtätas, men samtidigt är närliggande natur, skogar och parker värdefulla. 

Sampo ser det som viktigt att man också bevarar något av det gamla i stadsplaneringen.  

– I stadsplanerarens arbete måste man komma ihåg att staden aldrig är färdig. Man bygger alltid vidare på det gamla. De historiska lagren är en del av berättelsen om staden, säger Sampo.

Inom stadsplaneringscentralens trafikplaneringen sysselsätter 20 personer. Hannu arbetar som planeringsingenjör i trafikplaneringen inom detaljplanläggningen. Trafikplanering var ett naturligt karriärval för honom, eftersom stadsmiljöns utveckling samt en fungerande och trivsam livsmiljö har intresserat honom sedan han var ung. 

Hannu deltar i beredningen av detaljplaner för ett område som sträcker sig från Hagalund till Stensvik. 

I en tät stad finns det inte så mycket plats. Genom trafikplaneringen säkerställer man att tillräckligt med utrymme reserveras för alla former av transport, både för nuvarande och framtida behov. När trafikplaneringen fungerar bra är det lätt att ta sig fram till fots, med cykel och med kollektivtrafik, och biltrafiken fungerar smidigt.   

I trafikplaneringen är det viktigt att beakta alla som rör sig i trafiken. Trafiken ska vara fungerande och trygg för alla. Trafiksäkerhetsperspektivet är särskilt viktigt i skol- och daghemsprojekt. 

  Esbo förändras och utvecklas snabbt. I trafikplaneringen strävar man efter att så väl som möjligt beakta förändringarna i människors sätt att ta sig fram. 

– Trafiken genomgår en omvälvning, och i framtiden kommer man att ta sig fram på fler olika sätt, säger Hannu.   

De hållbara sätten att ta sig fram kommer att öka. Hållbara sätt att ta sig fram är exempelvis gång, cykling och kollektivtrafik. När staden växer förtätas boendet, vilket skapar förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Trafikplaneringens mål är att samordna människors olika behov av att ta sig fram.  

Varje stig, gata eller annat område i Esbo ska namnges. Det här görs av två personer inom stadsplaneringen, varav Sami är en.  

Enligt Sami kräver planeringen av namnbeståndet ett omfattande informationsinsamlings- och planeringsarbete. Namnen är inte gripna ur luften, utan de måste vara välmotiverade och berätta om objektet.  

Forskning om namnbeståndet är språkvetenskap, men planeraren måste också ha kunskaper i historia och geografi. Även tvåspråkigheten är viktig i Esbos namnbestånd.  

– Vårt arbete underlättas av att vi redan för flera decennier sedan har samlat in omfattande samlingar av både svensk- och finskspråkiga platsnamn, berättar Sami.  

I praktiken börjar arbete med namnbeståndet med att man letar efter tidigare namn på platsen eller närliggande områden. Ibland kan ett namn anknyta till en verksamhet som tidigare utövats på platsen. Exempelvis Glashyttan har fått sitt namn efter Köklax glasbruk, som fanns i området. Man tar reda på objektets särdrag och skapar ett namn som passar det.  

Enligt Sami utgår planeringen av namnbeståndet från invånarna och de platsnamn som de använder. 

– Människor namnger platser som är viktiga för dem. Vi har tagit med dessa namn som folket använder i stadens namnbestånd. Till exempel baserar sig de flesta stadsdelars namn på hundratals år gamla namn på byar och gårdar, berättar Sami.  

Namnbeståndsteamet berättar ibland om planeringen av namnbeståndet för invånarna exempelvis vid invånarmöten och besök i skolor.  

– Ett välplanerat namnbestånd ger mycket innehåll till invånarna, och att betjäna invånarna är stadsplaneringens mål. Namnbeståndet måste fungera, säger Sami.  

Motiveringarna till namnen anges i planbeskrivningarna till detaljplanerna, där man fritt kan läsa dem.  

Heli-Maija leder ett team på fem personer inom stadsplaneringen som ansvarar för stadsplaneringens information och kommunikation samt utvecklingen av dem.  

– Stadsplaneringen påverkar staden på både kort och lång sikt. Det är viktigt att Esboborna får delta i den och diskutera sin hemstads framtid, säger Heli-Maija. 

Till det dagliga arbetet hör exempelvis nätverkssamarbete, att ordna workshoppar samt att skriva och redigera texter. De viktigaste kanalerna är stadsplaneringens webbplats och olika slags tillställningar för invånarna, som man ordnar ungefär tjugo eller trettio av varje år. 

Samarbetet med nätverken i Esbo är en viktig del av arbetet, eftersom det ger möjlighet till nya lärdomar och därigenom till utveckling av verksamheten. Invånarna ger viktig respons och idéer.  

– Jag vill föra stadsplaneringen närmare människorna och göra den lättare att förstå, säger Heli-Maija.  

Stadsplaneringen har en stor roll i att skapa en hållbar framtid, vilket är viktigt för Heli-Maija. Hon vill att framtidens Esbo ska vara en levande och trivsam stad, där det är lätt att leva resurssmart och koldioxidneutralt.  

– Framtiden påverkar barnens och ungdomarnas liv allra mest. Vi vuxna måste ta vårt ansvar för deras framtid, och stadsplaneringen erbjuder konkreta och effektiva lösningar för detta.  

Tiina leder serviceområdet Tjänster och utveckling med tolv anställda. Teamets uppgift är att säkerställa att stadsplaneringens vardag löper smidigt. I praktiken ser Tiina och den övriga personalen till att planläggarnas och beslutsfattarnas arbete löper friktionsfritt och att stadsinvånarna erbjuds information, rådgivning och möjligheter att delta. 

- Vi är en liten men viktig del av stadsplaneringsprocesserna. Vardagen i centralen skulle inte fungera om beslutsfattarna inte fick sina föredragningslistor och om informationen inte nådde fram dit den ska. Mina dagar fylls av att lösa problem, lyssna och förmedla information. 

Tiina säger att det bästa med arbetet som utvecklingschef är att det är så varierande. Man sysslar med allt möjligt som behöver utvecklas, tillsammans med många olika människor. Under den senaste tiden har Tiina sysslat med att möjliggöra ibruktagandet av nya elektroniska verktyg. Dessa uppgifter har hon upplevt som särskilt viktiga. Tiina har alltid varit intresserad av att lära sig nytt. 

- Inom stadsplaneringen är alltid någonting på gång, och det passar mig bra. Jag blir lätt frustrerad om det inte finns tillräckligt med arbete. Jag har alltid inspirerats av att tillägna mig nya saker och verktyg, och jag har studerat mycket vid olika skeden i livet. 

En viktig del av Tiinas arbete är stadsplaneringsnämndens möten som hålls med en och en halv veckas mellanrum. I och med kommunalvalet har staden nyligen fått nya beslutsfattare, och den nya nämnden har under hösten bekantat sig med stadsplaneringens uppgifter. 

- Ur invånarnas synvinkel är det fråga om en av de viktigaste nämnderna i kommunen. Utifrån nämndes beslut byggs en stad som fungerar i vardagen där vi alla bor, rör oss och arbetar. 

Esbo är Tiinas barndomsstad och nutida arbetsfält. För närvarande bor hon i Vanda, nära Esbos gräns. Det går smidigt att pendla över kommungränsen. 

- Jag hoppas att Esbo stad också i framtiden ska vara en stad där det är bra för alla att leva och arbeta.