Planläggning är planering och samarbete

I planläggningen deltar planerare från stadsplaneringscentralen, markägare, invånare och andra intressenter samt olika branschers experter och myndigheter.

Markanvändning planeras på många nivåer

Staden lever och förändras kontinuerligt. Genom att planera markanvändningen styr staden förändringen i en gynnsam riktning. Planläggning används också för att bevara och värna om kulturmiljöer, rekreationsområden och natur.

Markanvändningsplaneringen är ett centralt verktyg i planeringen av staden. 

Staden förändras på kort och lång sikt, i liten och i stor skala. Därför behövs det planer på olika nivåer: från landskapsplaner till detaljplaner. 

Stadens planläggning styrs av stadens strategi, Berättelsen om Esbo, och olika avtal som staden ingått. Markanvändningen, boendet och trafiken i huvudstadsregionen samordnas genom ett avtal mellan kommunerna och staten. Man har till exempel avtalat om principerna för bostadsproduktion, de största trafikprojekten och hur staten stöder regionens utveckling. På detta sätt vill man säkerställa att kommunerna jämlikt bär ansvar för tillgodoseende av behov av bostäder och tjänster, som ökar till följd av inflyttningen till regionen. 

Markanvändnings- och bygglagen reglerar planläggning, byggnadsordning, tomtindelning och byggnadstillsyn. Det är stadsplaneringscentralen som utarbetar generalplaner och detaljplaner. 

Från generalplan till detaljplan 

Generalplanen är en översiktlig plan som styr stadens eller en del av stadens utveckling på lång sikt. 

I generalplanen bestäms till exempel 

  • hur många och hurdan slags bostäder det dimensioneras i olika områden 
  • var arbetsplatsområden placeras 
  • stadens viktigaste trafikleder 
  • de viktigaste rekreationsområdena och nätverket av grönområden  

På basis av generalplanen byggs ännu inget: generalplanen bestämmer vad som är möjligt i olika områden. Områdesanvändningen är inte noggrant avgränsad. på grundval av generalplanen kan man inte dra slutsatser om enskilda tomter. 

Den noggrannaste planen är detaljplanen. Den styr byggandet i och användningen av ett enskilt område, såsom ett kvarter eller en tomt. I detaljplanen följs de riktlinjer som bestäms i generalplanen. Utarbetandet av en detaljplan inleds på markägarens initiativ.   

Läs mer om processerna för generalplanering och detaljplanering.  

Regionala markanvändningsplaner 

Ibland utarbetas en plan mellan generalplanens och detaljplanens nivå, en stomme för detaljplaneringen. I denna plan konkretiseras generalplanen inom ett visst område, såsom en stadsdel. Den ger riktlinjer för detaljplaneringen i området, men den har inte rättsverkningar. 

Man gör också andra regionala   markanvändningsplaner. Utöver de ovan nämnda stomplanerna för detaljplaneringen gör man även till exempel regionala utvecklingsmål och visioner. 

Planeraren har många synvinklar att beakta i planeringen.

Planläggningens verksamhetssätt 

Vid general- och detaljplaneringen bedömer planläggarna förändringar i området samt alternativa planlösningar och verkningarna av dessa. 

Planläggningen påverkas till exempel av 

  • nuläget i planområdet och dess närmiljö  
  • markägarens utvecklingsmål 
  • invånarnas kunskap och åsikter  
  • experters och myndigheters syn  

Utöver planområdet ska stadsdelen och staden beaktas i planläggningen. Utöver de nuvarande invånarna och den närmaste framtiden ska man tänka på kommande generationer. Stadsplaneringens uppgift är att söka den bästa möjliga helheten. 

Planläggning är samarbete 

I planläggningen deltar planerare vid stadsplaneringscentralen, markägare, invånare och andra intressenter, experter och myndigheter.

Bild: Kaupunkisuunnittelu

Planläggarna samordnar helheten och skapar en planlösning. Viktiga samarbetspartner för stadsplaneringen är 

  • markägare som vill utveckla sin mark och därmed också staden  
  • invånare som deltar i planeringen  
  • andra intressenter som påverkas av general- eller detaljplanen, till exempel föreningar, sammanslutningar och företag  
  • myndigheter som ger utlåtanden   
  • experter som bidrar med kunskap  

Läs mer om hur du kan delta i stadsplaneringen: Invånarna deltar i stadsplaneringen. 

Beslut om general- och detaljplaner

Besluten om inledning av planprojekt, offentlig framläggning av planerna och godkännande fattas av kommunala förtroendeorgan.  

Planläggningsprocessen styrs av stadens förvaltningsstadga, där det bland annat bestäms vilka förtroendeorgan som beslutar om olika slags general- och detaljplaner. Vilket förtroendeorgan som beslutar om godkännande beror på hur betydande planen är.   

  • Stadsstyrelsen leder den allmänna planeringen av markanvändningen och markanvändningsplaneringen samt beslutar om principerna. Stadsstyrelsen beslutar om målen för generalplanerna, utställning av förslagen till generalplaner och svaren på anmärkningarna mot förslagen.
  • Planprojekten beslutas årligen av stadsplaneringsnämnden i planläggningens arbetsprogram. Projekt som inleds mitt under året beslutas av stadsplaneringsdirektören.  
  • Ibland reserverar stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektionen ett område för planering av en aktör. Reserveringen överförs till stadsplaneringscentralen.   
  • Stadsplaneringsnämnden behandlar planerna i olika skeden och beslutar om godkännande i de flesta fallen.   
  • Om det till en detaljplan hör ett markanvändningsavtal, är det stadsstyrelsen eller fullmäktige som beslutar om godkännande.  
  • Om en plan har betydande verkningar beslutar fullmäktige om den. 

Från generalplan och detaljplan till stad 

Att utarbeta och godkänna en plan är ofta en lång process, men det är bara ett steg i stadsbygget. Detaljplanen preciseras ytterligare i till exempel planer över byggnader, gator och parker, på basis av vilka själva byggandet kan inledas.   

Parkerna och trafiklederna planeras av stadsteknikcentralen. Stadens verksamhetslokaler planeras och byggs av stadens affärsverk Esbo lokaler. Tillstånd för privata byggprojekt beviljas av byggnadstillsynen. 

Hela Esbo