Vanliga frågör om Esbo generalplan 2060

Esbo är en attraktiv stad för både nya invånare och företag. Esbos tillväxt har fortsatt i jämn takt redan i årtionden och enligt prognoserna verkar tillväxten snarare accelerera än stanna av. Esbo drar också nytta av att staden klara sig i internationell konkurrens med andra städer.

Befolkningstillväxten i Esbo är en del av ett större urbaniseringsfenomen. Stadsregionerna lockar människor med sina arbetsplatser och tjänster. Tillväxttrycket gäller hela huvudstadsregionen.

Generalplanen strävar inte efter tillväxt, utan hjälper till med att svara på det befintliga tillväxttrycket, som fortsätter även i framtiden. När staden oundvikligen växer bör vi planera tillväxten omsorgsfullt så att dess fördelar överskrider de nackdelar som den orsakar. Utarbetandet av en generalplan är ett sätt att diskutera, komma överens om samt styra hur Esbo växer och utvecklas.

Tillväxtprognosen grundar sig på Esbos egna befolkningsprognoser och regionala bedömningar. Det finns två alternativa prognoser om befolkningsutvecklingen i Esbo fram till 2060. Enligt den återhållsammare prognosen skulle Esbo ha 472 000 invånare år 2060. I alternativet med snabb tillväxt skulle antalet invånare vara 512 000.

Med hjälp av generalplanen förbereder sig staden på att den snabba tillväxten fortsätter. Generalplanen leder dock inte direkt till byggande eller befolkningstillväxt. Om tillväxten avtar minskar behovet av byggande, varvid generalplanen inte förverkligas till alla delar.

Före 2060 hinner många saker förändras och generalplanen uppdateras. Om befolkningstillväxten bryts före 2060 ändras också planerna.

MBT-avtalet är ett avtal om markanvändning, boende och trafik som kommunerna i huvudstadsregionen och staten ingår tillsammans. De kommer överens om hur befolkningstillväxten i regionen fördelas mellan olika städer. Varje stad förbinder sig att planlägga en viss mängd nytt boende, så att priset på boendet inte stiger okontrollerat.

När befolkningen ökar måste också trafiken planeras på ett nytt sätt, så att rörligheten ska vara smidig även i framtiden. Som en del av avtalet deltar staten i kostnaderna för de största trafikprojekten.

Esbo blir urbanare i synnerhet i centrumen, i deras närmiljö och längs spåren. Då vi behöver bostäder är det förnuftigt att bygga dem relativt tätt, så att naturen får mer areal och bekanta småhusområden bevarar sin karaktär. De tätare områdena kan förutom nya invånare även medföra nya företag och tjänster. 
Cirka 85 procent av tillväxten kommer i närheten av befintliga och nya spårförbindelser. Spår gör det möjligt för människor att röra sig smidigt med kollektivtrafik, varvid bilismen inte ökar i samma förhållande som befolkningen. De nya spårförbindelserna förbättrar också möjligheterna för de esbobor som inte kan eller vill använda bilen. Dessa är till exempel många äldre, unga och barn. 
Det är också bra att komma ihåg att förändringar i miljön inte sker genast eller nödvändigtvis alls. Generalplanen förpliktar inte till byggande. Utifrån den kan man utarbeta noggrannare planer, detaljplaner. Byggande är möjligt efter detaljplaneringen.

Vi behöver många slags boende i staden. Boendebehoven förändras i olika livsskeden och det är inte meningsfullt att ställa olika boendeformer mot varandra. I något skede av livet kan det bli aktuellt att flytta från ett småhus t.ex. till en tillgänglig höghusbostad. Då är det trevligt att det också finns sådana boendemöjligheter i det bekanta närområdet.

Med hjälp av generalplanen strävar staden efter att styra byggandet så att de nya områdena är högklassiga och attraktiva. I planens allmänna bestämmelser konstateras att man i höghusdominerade områden och centrumområden ska se till att området har bostäder av olika storlekar och olika besittningsformer av bostäder, så som ägar- och hyresboende.

När folkmängden ökar, ökar också alla slags behov av att röra på sig: arbets- och studieresor, besöksresor och fritidsresor. Därmed innebär befolkningstillväxten också en ökning av trafiken. 
Med hjälp av generalplanen kan vi planera stadens trafiksystem så att kollektivtrafiken, gång- och cykeltrafiken samt bilismen fungerar bra och vardagen är smidig.

Spårtrafiken är effektiv: tåg-, metro- eller spårvagnen rymmer många människor. Därför sparar spårtrafiken utrymme i staden och minskar utsläppen från trafiken. Även biltrafiken förblir då smidig och man behöver inte bygga så många nya trafikleder och parkeringsplatser.

Det är ännu inte aktuellt att bygga nya spår. I Esbo generalplan 2060 måste man dock reservera möjligheten att bygga dem.

Om befolkningen ökar enligt prognoserna och spårtrafiken inte kan byggas blir man tvungen att investera stort i trafikleder. Antalet bilister och trafikstockningarna skulle öka och parkeringsområdena skulle kräva alltmer utrymme.

Generalplanen bygger på en aktuell, grov kostnadskalkyl. Vi utreder storleken på den nödvändiga investeringen.

Esbo generalplan 2060 syftar till att bromsa klimatförändringen och att anpassa sig till den.

Bekämpningen av klimatförändringen innebär till exempel att vi gör kollektivtrafiken, cykling och gång lockande. När vi bygger relativt täta centrum och bostadsområden kan vi undvika byggande på så många naturområden som möjligt och därmed spara kolsänkor. I generalplanen reserveras också tillräckligt med utrymme för förnybar och utsläppssnål energiproduktion.

I Esbo innebär klimatförändringen i synnerhet ökad nederbörd och översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk har beaktats i planen. I planen fastställs att en plan för dagvattenshantering ska utarbetas i detaljplaneringen. Dagvatten är till exempel regnvatten som leds bort från gårdar och gator. Dagvattnet kan orsaka översvämningar och belastning på vattendragen, och detta kan förebyggas med god planering och till exempel fördröjande konstruktioner.

När befolkningen ökar behöver vi fler bostäder och tjänster. Företagen behöver lokaler och arbetstagare. Samtidigt vill staden värna om naturen och trygga dess mångfald.

Att utarbeta en generalplan är en balansgång: vi strävar efter att hitta lösningar med vilka vi kan samordna dessa motstridiga mål så bra som möjligt.

I generalplanen anvisas Esbos centrala nätverk av grönområden samt yt- och grundvatten. Nätverket av grönområden består till exempel av rekreationsområden, jord- och skogsbruksområden samt naturskyddsområden. Dessa utgör cirka 50 procent av planområdets areal.

I generalplanen anvisas också ekologiska förbindelser, huvudsakligen i rekreationsområden, som organismer kan använda för att röra sig från ett område till ett annat. Med hjälp av generalplanen säkerställer man att nätverket av grönområden inte splittras okontrollerat.

Planlösningen innehåller mycket närnatur, men allt syns inte på plankartan eftersom generalplanen utarbetas på en grov nivå. Den definierar endast områdenas huvudsakliga användningsändamål. Till exempel bostadsområden omfattar också andra funktioner, så som närnatur och rekreation.

I de allmänna bestämmelserna fastställs till exempel att avståndet från esbobornas hem till närmaste rekreationsområde även i framtiden får vara högst 300 meter.

Esbo centralpark utvidgas med över 30 procent när Esbo generalplan 2060 inkluderar nya områden i parken. På så sätt tryggar generalplanen de nuvarande rekreationsområdena som gränsar till centralparken. Gränserna preciseras ännu i förslaget till detaljplan.

En del av de nuvarande skogsområdena som gränsar till centralparken har anvisats för byggande i de gällande delgeneralplanerna. Största delen av dessa har även i Esbo generalplan 2060 anvisats för byggande.

I generalplanen anvisas mer omfattande områdesreserveringar för offentliga tjänster (PY), såsom skolor och idrottsparker, så att de motsvarar den förväntade befolkningstillväxtens servicebehov fram till 2060.

Närservice är i allmänhet mindre till storleken, till exempel daghem. De ingår i områdesreserveringar som omfattar boende, så som boende- och centrumområden. Närservicens behov beaktas i den fortsatta planeringen, varvid platsen för närservicen kan anvisas och dimensioneras noggrannare, så att den motsvarar befolkningstillväxten och servicebehovet i området.

Ansvariga för planeringen av servicenäten 

• Sektorn för fostran och lärande (bl.a. skolor och daghem)
• Resultatområdet för livskraft (kultur och idrott) samt
• Västra Nylands välfärdsområde (social- och hälsovårdstjänster).

Planläggningen säkerställer att det även i framtiden finns ändamålsenliga platser för tjänsterna.

Esbo stadsstruktur har bildats så att kommersiell service har koncentrerats till regionernas centrum. I stadscentrumen finns affärscentrum och i mindre centrum finns köpcentrum eller dagligvarubutiker. De erbjuder kommersiell närservice som kan nås med olika färdsätt. Närbutiker och enskilda affärslokaler kompletterar dessa tjänster.

Generalplanen styr placeringen av handeln i centrumen även i framtiden. På så sätt kan man i den fortsatta planeringen förbereda sig på att behovet av kommersiell service ökar.

Utanför centrumen styrs handeln i första hand så att tjänsterna placeras nära hållplatserna för kollektivtrafikens stomförbindelser. På så sätt vill man säkerställa att alla har tillgång till tjänsterna oberoende av om man har tillgång till en personbil.

I generalplanen har man dessutom anvisat separata områden för kommersiell service, till vilka man särskilt styr utrymmeskrävande handel.

I generalplanen förbereder man sig på 50 000–90 000 nya arbetsplatser. Arbetsplatserna finns till stor del i arbetsplats- och centrumområdena.

Viktiga arbetsplatsområden är Otnäs–Kägeludden, södra delen av Hista och Orion. Dessutom anvisas nya arbetsplatsområden bland annat till Mankby och Mannåkern. Utöver dessa kommer arbetsplatserna i framtiden att koncentreras till de platser och centrumområden som har den bästa tillgängligheten.

Esbo är ett attraktivt läge för företag, eftersom staden erbjuder mångsidiga arbetsplatsområden och lägen nära goda trafikförbindelser. Generalplanen gör det möjligt att etablera kontors-, handels- och serviceföretag. Företag som orsakar olägenheter för miljön styrs längre bort från bosättningen.

Generalplanen gäller hela Esbos framtid. Den påverkar till exempel invånarna, sammanslutningarna, företagen och dem som arbetar i Esbo. Alla dessa kan delta och ge sin åsikt om planen.

Generalplanen utarbetas för alla i Esbo – invånare, sammanslutningar och företag. Målet är att staden som helhet ska fungera så bra som möjligt. Detta innebär att ingen grupp eller region kan få allt som de vill ha. Stadsplanering är att samordna och söka den bästa möjliga lösningen.

Alla invånargrupper deltar inte lika aktivt. Därför satsar man i växelverkan gällande generalplanläggningen mer än vanligt på barn och unga samt på esbobor med invandrarbakgrund.

En ytterligare utmaning är att generalplanen också påverkar kommande generationer och naturen som inte kan representera sig själva. Det är dock planerarnas uppgift att också beakta dem.

Generalplanen styr stadens utveckling under en lång tid. När du ger din åsikt om utkastet till generalplanen påverkar du för din del utvecklingen av Esbo på hela stadens nivå och regionalt.

Genom att delta i generalplanearbetet kan du påverka för vilket ändamål olika områden kan användas i framtiden och vad som bevaras. Generalplanen styr vad som kan detaljplaneras i olika områden.

Ett utkast till generalplanen finns nu till påseende, den första versionen av planen. Informationen från åsikterna kan mycket väl utnyttjas i den fortsatta planeringen. Just nu är den bästa möjligheten att påverka planen och därigenom utvecklingen av Esbo.

Plankartan är ett verktyg för planerarna. Kartan och planbestämmelserna bearbetas när planeringen framskrider. Invånare och förtroendevalda har också lättare att kommentera en konkret karta än allmänna idéer. Ett planutkast har nu utarbetats och den ändras i och med responsen från invånarna och myndigheterna, nya utredningar och beslutsfattande.

Stadsplaneringscentralens planerare behandlar varje respons. Utöver åsikterna får stadsplaneringscentralen respons till exempel av myndigheterna.

En del av responsen kan gälla ett enskilt område eller ämne som är lätt att identifiera, och en del av responsen kan vara mycket omfattande och principiell. En del av responsen kan leda direkt till att planeringslösningen ändras och en del av responsen kan kräva en noggrannare utredning av ärendet innan man övergår till planeringen. All respons är värdefull information när planerarna börjar bereda förslaget till detaljplan.

Åsikter som getts via kartplattformen är redan geografisk information. Detta innebär att åsikten kopplas till den plats den berör. Om responsen har kommit skriftligt och gäller en viss plats eller ett visst område, förs den vid behov in i geodataformat. På så sätt kan planerarna och experterna utnyttja informationen så bra som möjligt i planeringen.

När planförslaget offentliggörs redogör planbeskrivningen för hur åsikterna har beaktats i planeringen.