Exempel på naturarbete i Esbo

Esbo stads enheter för naturvård och miljöskydd deltog 2016 i projektet En miljon fågelholkar. Målet var att öka antalet fågelholkar i Finland. Nu finns det cirka 250 holkar på olika håll i Esbo.

Esbo stad får hjälp av med skötseln av holkarna Aki Pelkonen som arbetar på jordgubbsgården Ainankallio Mansikkatila. Pelkonen kontrollerar hur häckningen lyckats, rengör holkarna årligen och förnyar dem vid behov. Han rapporterar också till staden om häckningsresultaten. Pelkonen underhåller fågelholkarna tillsammans med både Esbo och några andra städer. 

Fågelholkarna som Pelkonen underhåller har salmiakmönster och lämpar sig främst för småfåglar, bl.a. mesar och flugsnappare. I holkarna har han dock också hittat till exempel möss, ekorrar, vesslor, en pannlampa och trådbitar. Pelkonen är nöjd med Esbobornas intresse för fåglar och fågelholkarna:

"Esboborna har varit mycket intresserade av fågelholkarna och stannat för att diskutera och gissa hur många fågelungar som under årens lopp har fötts i holkarna. En del av holkarna har redan förnyats. Häckningsprocenten har varit cirka 75–80 per år.”

Pelkonen funderar ivrigt på hur fågelholkarna har hjälpt fåglarna att föröka sig.

"Om vi tänker oss att häckningen har lyckats och att genomsnitt fem stycken fågelungar har fötts och utvecklats så att de har flygförmåga per salmiakholk. Detta skulle innebära cirka 8 400–9 000 småfåglar under nio års tid. Det går inte annat än att tacka Esboborna och bocka", summerar Pelkonen.

I Esbo ordnades sommaren 2023 ett jippo för bekämpning och kartläggning av främmande arter med hjälp av mobilspelet Crowdsorsa. Deltagarna i spelet fick ekonomisk ersättning för att kartlägga och bekämpa förekomster av främmande arter. Projektet genomfördes i samarbete med tjänsteleverantören.

Målarterna var blomsterlupiner och jättepalsamin, och spelområdet var stadsägda markområden i Esbo. I den första fasen kartlades och bekämpades lupiner på ängsområden. I den andra fasen utvidgades kartläggningen av lupiner till hela Esbo och samtidigt bekämpades redan kända förekomster av jättepalsamin.

Totalt deltog cirka 200 personer i kartläggningen och ungefär 400 i bekämpningen. Det bekämpade området uppgick till 10 000 m2 och fördelades på 262 förekomster. Ersättningen var cirka 0,70 € per bekämpad m2. Av de utvalda förekomsterna av jättepalsamin lyckades man bekämpa 97 procent. Det registrerades 134 nya förekomster av lupiner på kartan.

Metoden möjliggjorde deltagande av människor i alla åldrar och samtidigt ökade medvetenheten om främmande arter och deras skadliga effekter. Applikationen visade sig vara en bra tilläggsmetod i bekämpningen av främmande arter och avsikten är att den ska fortsätta under de kommande åren inom de gränser som resurserna tillåter.

Esbo har många nationellt och landskapsmässigt värdefulla naturområden, inklusive värdefulla vattendrag, klippområden och områden av ornitologiskt värde. Åtgärdsprogrammet och utredning av den biologiska mångfalden i Esbo som färdigställdes 2021 utredde och definierade miljöskyddet i Esbo områden vars skydd eller vård hjälper till att trygga den biologiska mångfalden i Esbo. I åtgärdsprogrammet föreslås att sammanlagt 26 nya naturskyddsområden inrättas under de kommande åren för de områden som har de allra viktigaste naturvärdena.

Stadsstyrelsen beslöt i början av år 2023 att inrätta de tre första naturskyddsområdena, då de värdefulla naturobjekten Liselott, Nipertåkerns sluttningslund och Soidensuo anslöt sig till de över hundra naturskyddsområdena i Esbo. Genom att inrätta naturskyddsområden tryggar vi värdefulla naturobjekt permanent, mångfald och arternas livsmiljöer även för kommande generationer. Genom att inrätta skyddsområden främjar Esbo också Europeiska unionens strategi för biologisk mångfald och Esboberättelsen, det vill säga stadens strategi.

Liselott (2,4 hektar), som ligger mellan bostadsområden, är ett värdefullt skogsområde där det växer asp och gran. I Liselott finns många murkna träd som är viktiga för mångfalden och i området har man hittat föröknings- och rastplatser för flygekorren. I Nipertåkerns sluttningslund (1,4 hektar), som ligger nära Liselott, växer aspar, sälgar, granar, björkar, häggar, ekar och stora skogslindar. Lunden korsas av en bäck i naturtillstånd, och en vandrare stöter också på ormbunkar och liljekonvaljer här. Flygekorren trivs i Nipertåkerns sluttningslund.

Soidensuo (5,9 hektar) ligger däremot vid gränsen mellan Esbo och Kyrkslätt, kring Siikajärvi och Kolmpers. På denna riks- och landskapsmässigt värdefulla högmosse finns det mycket hotade örtkärr. Mitt i myren rinner en bäck i naturtillstånd, och här trivs till exempel hjortronet och skvattramen. Soidensuo, som omges av skogar, är en av de få myrarna på Esbo stads mark.

Den dynamiska växtligheten är ett planerat växtsamhälle med flera arter och skikt, där kontrollerade förändringar hos växtligheten är tillåtet. Den består av olika typer av växtlighet, träd- och gräsväxter som växer i ett blandat bestånd i samma område. Det är ett område som består av många växtsamhällen där varje art fyller sin egen ekologiska nisch. Dynamiska planteringar skapar en mångsidigare stadsmiljö.   

År 2021 byggdes en Dynamisk planteringsgrupp i Itäviitta i Bastvik. Det är fråga om ett smalt planteringsområde för en bostadsgata mellan bostadsfastigheterna och gatan. Området där planteringsgruppen byggdes är tätt befolkat och har endast ett fåtal allmänna grönområden. Målet är att skapa en mångsidig växtlighet som lämpar sig för pollinerare på ett litet område. Planen för området utarbetades i samarbete med en konsult och Stadsteknikcentralen fungerade som byggherre. Slutresultatet blev ett färgstarkt och mångfaldigt grönområde för bostadsområdet.

Dynamiska planteringsområden planeras och byggs kontinuerligt. I nya bostadsområden såsom Vermonnitty vid Monikonpuro har man förverkligat dynamiska planteringsområden.

​

Ängar och traditionella miljöer är en del av Esbos natur och berättar om dess långa historia av jordbruk. Många arter har anpassat sig till dessa miljöer som jordbruket skapat. Efter att traditionell betning upphörde håller gamla jordbruksmiljöer på att försvinna även i Esbo, och de arter som är typiska för dem har allt färre lämpliga livsmiljöer. En betydande del av de hotade arterna i Finland, cirka 23 procent, lever i traditionella miljöer såsom ängar och fält.

Under sommarsäsongen ansvarar miljövårdarna för skötseln av de små vårdbiotoperna i Esbo. Det finns över tio traditionella vårdbiotoper på olika håll i Esbo som ska skötas. Sådana är till exempel en äng i Mösskärr, Rönnängen, Köklax bergsäng och ängarna vid Glims gårdsmuseum. Stadsteknikcentralens anställda slår växtligheten maskinellt i många andra öppna områden. De traditionella vårdbiotoperna är dock svåra att nå och små i storlek varför deras skötsel utförs av miljövårdare.

De traditionella vårdbiotopernas växtlighet slås i allmänhet i slutet av sommaren när blommande växter har hunnit pollineras och fåglarnas häckning är på slutrakan. Det är också viktigt att avlägsna skadliga främmande arter för att ge utrymme för de ursprungliga arterna på ängar och fält. Tack vare den årliga slåttern förblir vårdbiotoperna öppna och lämpliga livsmiljöer för arterna på ängarna och fälten. I Esbo har flera betydande arter hittats i traditionella miljöer, inklusive gulmåra, backnejlika, piggstarr och blåsuga.

Långträsk och Klappträsk i Esbo är frodiga sjöar och populära rekreationsområden invid Dalsviken och Gröndalen. För att restaurera dessa sjöar har miljövårds serviceområde tillsammans med de lokala stadsdels- och miljöföreningarna under flera decennier genomfört långsiktigt restaureringsarbete.

Genom restaureringsåtgärderna i Långträsk och Klappträsk är eftersträvan att restaurera de övergödda träsken till en ekologiskt bättre status. Under årtionden har man bland annat bedrivit syresättning och vårdfiske i träsken. Syftet med att fånga vitfisk är att föra fiskbetåndet i träsket i en mer naturlig riktning och minska den interna näringsbelastningen i träsket, som ett rikt bestånd av vitfisk delvis orsakar. I Klappträsk har vårdfisket redan gett goda resultat: tack vare flera års arbete har vattenkvaliteten i Klappträsk höjts från otillfredsställande till tillfredsställande, och fiskbeståndet i sjön är friskare. I Långträsk kommer vårdfisket att fortsätta de kommande åren.

I Långträsks vidsträckta avrinningsområde på 69 kvadratkilometer ryms såväl jord- och skogsbruk, naturskyddsområden, bosättning, industri som huvudleder för fordonstrafik. Med hjälp av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd utreds för närvarande lösningar för att minska näringsbelastningen i Långträsks avrinningsområde. Man förverkligar dessutom både i Esbo och Vanda en naturlig struktur för vattenhantering. Förhoppningen är att dessa lösningar kommer att erbjuda svar på problemen med översvämningar i Långträsks avrinningsområde och minska träskets näringsbelastning.

Nederbörd och snösmältning för med sig vatten som avdunstar, absorberas eller strömmar till vattendragen via diken, rörsystem och avlopp. Regnvatten som faller på byggnaders tak, asfalt eller andra ogenomträngliga ytor kallas dagvatten. Om dagvattenhanteringen inte planeras noggrant och vattnet inte leds bort på rätt sätt via avloppssystemen kan översvämningar uppstå. Det är fastighetsägarens ansvar att hantera dagvatten som uppstår på fastigheten.

Dagvatten kan innehålla skräp och många skadliga ämnen som förorenar miljön. Därför är det viktigt att minska och fördröja mängden dagvatten på fastigheten för att även skydda den biologiska mångfalden. Det effektivaste och miljövänligaste sättet att samla in och fördröja dagvatten som uppstår på fastigheten är att på gården bygga till exempel en sänka eller våtmark dit regnvattnet leds och varifrån det absorberas i marken. Växtligheten i våtmarker med dagvatten behåller fukt och erbjuder en mångsidig livsmiljö för olika organismer. Med tanke på dagvattenhanteringen är det också viktigt att hålla mängden ogenomträngliga ytor, såsom asfalt och stenläggning, så liten som möjligt så att det regnande och smältande vattnet på gården absorberas av marken.

Esbo miljövård producerade och publicerade en guide år 2023 med information om hantering av dagvatten på fastigheter. Guiden trycktes och delades ut till sammanlagt över 9 000 hushåll vid Långträsks avrinningsområde, till exempel i Dalsvik, Gröndalen och Nipert. Guiden producerades som en del av projektet för restaurering av Långträsk och Klappträsk i Esbo, för vilket man har fått finansiering från miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Tipsen i guiden är dock användbara för fastigheter oavsett deras läge.

Guiden hantering av dagvatten på fastigheten finns i elektroniskt format på sidan Dagvatten.

Kägeludden öppnar sig just nu för fotgängare och kollektivtrafik i snabb takt. Kägeluddens metrostation, som öppnades år 2017, och den nyligen öppnade ändstationen för snabbspårvägen 15 i närheten skapar en knutpunkt för kollektivtrafiken. Utöver affärs- och kontorsbyggandet kommer Kägeludden att förtätas under de kommande åren i och med bostadsbyggandet. Även strandpromenaden som småningom utvecklas i närheten av hållplatserna erbjuder högklassig landskapsarkitektur som lockar till att röra sig i framtiden.

Det allt tätare höga kvartersbyggandet och den ökade konsumtionen i området kräver redan på detaljplanenivå metoder för att öka den biologiska mångfalden. Ett exempel på detta är Køgeparken, som färdigställdes år 2019 ovanpå tunneln på Ring I.

Køgeparken förbinder områdena Hagalund och Kägeludden över Ring I. Den ansluter sig till det pågående byggnadsområdet för metrostationen och bostadshöghusen längs Kägeluddsvägen. Takparken fungerar inte bara som en förbindelse för rekreationella områden utan också som en viktig ny livsmiljö mitt i den snabbt växande stadsmiljön.

Att öka den biologiska mångfalden var utgångspunkten i planeringen av området redan i detaljplaneskedet. I planen beaktades specialkraven för den park som byggs ovanpå taket, bland annat konstruktionernas lämplighet för planteringar, i synnerhet för träd, samt en naturlig anslutning till parkområdena på Hagalunds sida. I planen instruerades man till att plantera mångfaldig och varierande trädbestånd i olika storlekar i den park som byggs ovanpå taket och längs bullervallarna. Totalt planterades över 150 träd i parken. Dessutom berikades parkens kanter med hundratals plantor för skogsväxtlighet.

I den färdiga parken finns över 30 träd- och buskarter. Dessutom anlades vidsträckta enhetliga ängs- och hedområden med flera arter i parken. Parken som innehåller mångfaldig och flerskikts trä-, busk- och ängsväxtlighet, är ett utmärkt exempel på en takkonstruktion som har löst växtlighetens utrymmeskrav på ett framgångsrikt sätt. 

I september–november 2023 erbjöd naturens hus Villa Elfvik lektioner i naturförlust för högstadieklasserna i Esbo. Under lektionerna fördjupade sig ungdomarna i biologisk mångfald och bekämpning av naturförlust.

Ämnet behandlades både ur ett lokalt perspektiv och ur de ungas eget perspektiv: Vilken typ av natur finns det i Esbo? Hur tar staden hänsyn till den biologiska mångfalden? Hur kan en ung person själv bekämpa naturförlust?

Lektionen som innehöll teori och praktiska övningar inspirerade ungdomarna att uppmärksamma den biologiska mångfalden och förstå att bekämpning av naturförlust kräver allas deltagande.

De unga fick information om främmande arter och ansvarsfullt friluftsliv. De lärde sig hur de kan ordna talkoarbete för bekämpning av främmande arter i sina hemtrakter. De fick också hör om arbetet med Naturkloka Esbo.

Skolbesöken planerades av Essi Väänänen, som arbetade som praktikant inom miljöfostran i naturens hus under ledning av experter. Essi som studerar till lärare i biologi och geografi vid Uleåborgs universitet genomförde också lektioner under besöken i Esbos skolor.

Totalt deltog 269 elever och lärare i lektionerna för att bekämpa naturförlust. Materialet från lektionerna är i fortsättningen fritt tillgängligt för lärarna i Esbo.

Lektionerna var en del av lektionerna som erbjöds av naturens hus som främjar en hållbar livsstil. Vid tillverkningen av materialet utnyttjades utställningen Lumoudu kaupunkiluota som tidigare ägt rum i naturens hus.