Vanliga frågor om användning av konstgräs på tomter

Konstgräs är en matta av syntetiskt material som ser ut som en gräsmatta. Konstgräsmattan består ofta av tre plastskikt: botten, mellanlager och artificiella grässtrån.

Polypropen, polyeten, latex och polyuretan är de vanligaste materialen för konstgräs. Dessutom har mattorna i allmänhet behandlats med UV-skyddsmedel för att bättre tåla solljus.

Stråna är ofta färgade gröna för att se ut som en äkta gräsmatta. På mattan appliceras också fyllnadsmaterial så att gräset bättre ska hållas upprätt. På tomter används sand som fyllnadsmaterial för konstgräs.

Konstgräset försämrar naturens mångfald i städerna. De flesta daggmaskar, mikroorganismer och mikrober i marken dör under konstgräset när deras livsmiljö förändras och näringen försvinner. Det innebär att till exempel fåglar eller igelkottar inte hittar föda eller boplatser på en konstgräsmatta. Pollinerare hittar inte heller näring eller viloplatser på konstgräs. En vanlig gräsmatta är inte den heller speciellt bra med tanke på naturens mångfald, men en konstgräsmatta är ännu sämre, eftersom den inte erbjuder några livsmiljöer alls.

Konstgräs bidrar till att stärka klimatförändringen och de problem den orsakar. När en gräsmatta växer, binder den effektivt koldioxid från luften och när gräsmattan andas frigörs fukt från marken. Om växtligheten ersätts med konstgräs börjar det organiska material som finns under konstgräset att brytas ned i jordmånen och frigörs i atmosfären som koldioxid som värmer upp klimatet. Att ta bort effektivt avdunstande vegetation höjer temperaturen lokalt. Avlägsnande av växtlighet utsätter också gården för erosion, när växternas rötter inte binder marken.

Konstgräs ökar avrinningen av dagvatten, såsom regn- och smältvatten, på marken. Det här beror på att vattnet inte kan tränga igenom konstgräset på samma sätt som genom en naturlig gräsmatta. Konstgräset kan orsaka lokala översvämningar, särskilt vid kraftiga regn, och i värsta fall kan vattnet rinna in i källaren i närliggande byggnader.

Konstgräset filtrerar inte vatten såsom en naturlig gräsmatta, vilket leder till att mer näringsämnen och orenheter rinner ut i vattendragen. Dessutom kan konstgräs orsaka erosion i omgivningen. Vattnet rinner snabbt bort från konstgräsmattan och tar med sig jord, vilket kan försämra vattenkvaliteten.

Om du vill ha en gräsmatta är det bra att komma ihåg att utgångspunkten för en vacker och hållbar gräsmatta är en god jord. Den jord där gräsmattan planteras ska beredas enligt tomtens särdrag. Om marken är lerig är det viktigt att lägga till humus och sandjord som vattnet kan tränga igenom. Det finns olika typer av gräsfrön, beroende på användningsändamålet, och en del tål bättre till exempel bollspel eller torka. Det lönar sig att be en expert om hjälp med att grunda en bra och hållbar gräsmatta.

Du kan värna om mångfalden på gården genom små gärningar. Du kan låta växter som förekommer i naturen i Finland, så kallade ogräs, växa på gräsmattan bland gräset. Sådana är till exempel maskrosor. Du kan också låta bli att klippa gräsmattan eller alternativt bara klippa korridorer till de platser där du vill röra dig mer.

I stället för en gräsmatta kan du till exempel så klöver, jordreva eller gåsört. Dessutom kan du så en äng på en del av din gård. Ängar är vackra, de ökar effektivt naturens mångfald och ger dig möjlighet att iaktta och beundra olika slag av insekter. Ängsväxter kräver inte mycket vatten eller näringsämnen och det räcker att man slår ängen en eller två gånger om året.

Ibland blir tomten lätt övervuxen med mossa. Då kan du fundera på om en mjuk och vacker mossmatta egentligen är vackrare än en konstgräsmatta.

Det kan vara svårt att återanvända konstgräs som nått slutet av sin livscykel. Det finns inga möjligheter att återvinna konstgräs i Finland.

I konstgräsmattor används bland annat polypropen, polyeten, latex och polyuretan, och det är omöjligt att skilja på de olika plastdelarna i en sliten konstgräsmatta. Dessutom är det sannolikt att sanden som används som fyllnadsmaterial har blivit nedskräpad med plast från konstgräset. Konstgräset och sanden från den är alltså i praktiken blandavfall, vilket avsevärt ökar kostnaderna för behandling och deponering av dem.

Staden använder konstgräs endast i områden som utsätts för särskilt intensivt slitage, såsom på idrottsplatser och lekplatser. På dessa platser måste grunden vara alldeles speciellt hållbar och säker.

Esbo stad installerar konstgräsmattor bland annat som underlag på lekplatser för barn när ingen annan typs säkerhetsunderlag fungerar. Traditionellt säkerhetsgrus eller säkerhetsflis hålls inte på lutande ytor. De kan också snabbt bli ojämna eller damma kraftigt. Konstgräs används till exempel på sluttningar och kullar i samband med rutschkanor och vajerrutschkanor samt på en del mindre bollplaner.

På fotbollsplaner använder Esbo stad konstgräs på samma sätt som andra städer. Fotboll spelas allt oftare även utanför sommarsäsongen, och konstgräs gör det möjligt att spela året runt. Många fotbollsplaner har också uppvärmning och konstgräs är då det bästa alternativet. Gummigranulat som används som fyllnadsmaterial för konstgräs ger upphov till utsläpp av mikroplast och därför ska användningen av det upphöra efter den pågående övergångsperioden. I Esbo tar vi inte längre i bruk gummigranulat på nya planer, utan använder mer miljövänliga fyllnadsmaterial. Varje år byter vi dessutom ut fyllnadsmaterialet på existerande planer mot mer miljövänliga alternativ.